<p>Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.</p><p>Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet.</p><p>Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt.</p><p>I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.</p><p>Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet.</p> / <p>This paper is a result of a one month field study Dharamsala in India. Dharamsala is well-known for harbouring the exile Tibetan government and also their religious leader in Tibetan Buddhism, Dalai Lama. Because of this Dharamsala is an important sanctuary fore Tibetan refugees who are escaping from the Chinese government’s oppression in Tibet.</p><p>The purpose of this study is therefore to get a better insight and knowledge how people today in Dharamsala receive Tibetan refugee children from Tibet.</p><p>I got the privilege to meet 8 of the people who, in one way or another, daily meet and work with Tibetan refugee children.</p><p>In this study I have used the methods qualitative interview and observation. Through these methods it’s clear that, Tibetan refugee children are received with love and respect in Dhar-amsala. In this way the Tibetan refugee children got a worthy life in freedom and a proper education.</p><p>The love and compassion from the Tibetan people in Dharamsala, to their next generation, motivate these children to study hard so that they later in life can help other Tibetans who still live under the Chinese government’s oppression in Tibet.</p>

Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet. Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet. Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt. I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning. Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet. / This paper is a result of a one month field study Dharamsala in India. Dharamsala is well-known for harbouring the exile Tibetan government and also their religious leader in Tibetan Buddhism, Dalai Lama. Because of this Dharamsala is an important sanctuary fore Tibetan refugees who are escaping from the Chinese government’s oppression in Tibet. The purpose of this study is therefore to get a better insight and knowledge how people today in Dharamsala receive Tibetan refugee children from Tibet. I got the privilege to meet 8 of the people who, in one way or another, daily meet and work with Tibetan refugee children. In this study I have used the methods qualitative interview and observation. Through these methods it’s clear that, Tibetan refugee children are received with love and respect in Dhar-amsala. In this way the Tibetan refugee children got a worthy life in freedom and a proper education. The love and compassion from the Tibetan people in Dharamsala, to their next generation, motivate these children to study hard so that they later in life can help other Tibetans who still live under the Chinese government’s oppression in Tibet.

Research on livelihoods has been conducted across various fields but there has been less focus upon detection and analyzing of the interconnected relationships between space and livelihoods. This study investigates these relationships from a place-specific point of view utilizing the Tibetan exile community in India as a case study. The qualitative method of semi-structured, in-depth interviews has been employed in order to gather primary data. Theoretically, this thesis draws it framework mainly from the human geography perspective on space and place combined with the conceptual Sustainable Livelihood framework.  This thesis argues that it is possible to distinguish four examples of reciprocal relationships between space and livelihoods in the places studied. These are spatial congregation into an ethnic enclave, the altering of place specific time-space relations which in turn alters livelihood possibilities over time, migration and spatial dispersion of livelihoods. These results are case specific and not generalizable. / Forskning kring försörjningsmöjligheter har utförts inom en rad vetenskapliga fält men få har fokuserat på att finna och analysera ömsesidiga relationer mellan space och försörjningsstrategier. Denna studie undersöker dessa relationer med en plats-specifik utgångspunkt och använder det tibetanska exilsamhället i Indien som fallstudie. Den kvalitativa metoden semi-strukturerade djupintervjuer har använts för att samla in primärdata. Uppsatsen drar sitt teoretiska ramverk från det samhällsgeografiska perspektiven på space och place i kombination med det konceptuella ramverket Sustainable Livelihood framework.  Uppsatsen menar att det är möjligt att särskilja fyra exempel på de ömsesidiga relationerna mellan space och försörjningsstrategier. Dessa är rumslig ansamling i en etniska enklav,  förändringar i platsspecifika tid-rum relationer vilket påverkar försörjningsmöjligheter över tid, migration och rumslig spridning av försörjning. Dessa resultat anses vara fallspecifika och därför inte möjliga att generalisera.

Background: In Tibet, as well as in their exile community in India, there is a widespread issue of female oppression and gender inequality within healthcare. Few studies explore the progressive work of organizations fighting these issues, which can contribute to a retrogression of discrimination awareness.  Aim: The aim of the study was to describe healthcare workers' perspectives on how and to what extent the Tibetan Women’s Empowerment Policy can be used to create equal opportunities in healthcare.  Method: Ethnographic method consisting of semi-structured interviews and observations has been used for data collecting and qualitative content analysis has been used for data analysis. Result: There are four recurring perspectives amongst the participants: (1) The policy has contributed to a change of attitude regarding female empowerment, female leadership and feminism. (2) The policy has contributed to the development of adequate healthcare services for women. (3) Limitations of support from the community. (4) The policy is not impactful. Conclusion: There are indications which show that the Tibetan women’s empowerment policy can create equal opportunities within healthcare in terms of attitude changes and accessibility to adequate healthcare. However, there are also practical complications in regard to its theoretical outlines as well as limitations of support from the community. It is concluded that the policy is part of a female progression within the community, yet there are still improvements regarding sufficiency and awareness needed to be made.