Bakgrund: Palliativ vård sätts ofta in först i ett sent skede av sjukdomsförloppet. Det finns fortfarande en uppfattning att palliativ vård enbart är vård i livets slutskede, vilket kan vara ett hinder för tidig implementering av palliativ vård. Genom att erbjuda palliativ vård i ett tidigt skede minskar patientens lidande och ökar deras livskvalitet under tiden som återstår. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tidig palliativ vård inom onkologi. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie genom en innehållsanalys med induktiv ansats. Tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Vikten av att få information och kunskap, Vikten av god kommunikation och relation samt Vikten av en effektivare symtomlindring. Tidig palliativ vård medförde en effektivare symtomlindring, ökad livskvalitet och delaktighet, mer tid för samtal samt förberedelse för framtiden. Patienterna upplevde att de blev sedda som en person och att deras behov kunde tillgodoses. Konklusion: Patienter upplevde det gynnsamt med tidig palliativ vård. Det behövs mer forskning och resurser för att implementera tidig palliativ vård på fler vårdenheter. / Bakground: Palliative care is often used only at a late stage in the course of the disease. There is still a perception that palliative care is only end-of-life care, which can be an obstacle to early implementation of palliative care. By providing palliative care at an early stage the patient's suffering decreases and their quality of life increases during the remaining time of their life. Aim: The purpose was to illustrate patients experiences of early palliative care in oncology. Method: The study was created as a literature study through a content analysis with an inductive approach.Ten articles with qualitative and quantitative methods have been used. Result: Three main categories were identified: Importance of getting information and knowledge, Importance of good communication and relationship and Importance of more effective symptom relief. Early palliative care led to more effective symptom relief, increased quality of life, increased participation in decision-making, more time for conversations and preparation for the future. The patients felt that they were seen as a person and that their needs could be fulfilled. Conclusion: Patients experienced it beneficial with early palliative care. More research and resources are needed to implement early palliative care in more care units.

Bakgrund: I Sverige och globalt ses en ökning av patienter som önskar att vårdas och dö i hemmet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan saknar ordentligt stöd och förutsättningar för att tillhandahålla palliativ vård av hög kvalitet till patient och närstående i hemsjukvården. Närstående hade förväntningar på sig från hemsjukvården att ta en central roll av vården i hemmet. När den palliativa vården integrerades för sent i vårdförloppet ställdes det stora krav på närståendes delaktighet i hemsjukvården.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av tidig integrerad palliativ vård i hemsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie inspirerad av en metasyntes. Resultatartiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo varav 14 kvalitativa artiklar analyserades utifrån en inspiration av en metaetnografi. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. I dataanalysen framkom sex teman till resultatet. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde behov av ett fungerande partnerskap, vårdteamets tillgänglighet och en tydlig kommunikation med vårdteamet. När detta fungerade väl upplevde närstående en trygg och säker palliativ vård i hemmet. Slutsats: En tidig integrerad palliativ vård framkom som en viktig del i att kunna utforma vården efter närståendes behov. Genom att vårdteamet och närstående lärde känna varandra kunde en djupare relation utvecklas över tid. En djupare relation visade sig vara en förutsättning för att närstående skulle uppleva att deras behov blev tillgodosedda. / Background: In Sweden and globally, there is an increase in patients who wish to be cared for and die at home. Relatives had expectations from home health care to take a central role in care at home. When palliative care was integrated too late in the care process, the great demand was placed on the participation of relatives in home health care. Aim: To describe family caregivers experiences of early integrated palliative care in home care. Method: A systematic literature review inspired by a metasynthesis. Result articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo, of which 14 qualitative articles were analyzed based on an inspiration from a metaethnography. Study quality apprasial was carried out based on Critical, Appraisal, Skills, Programme, CASP. In the data analysis, six themes emerged from the result. Result: The results showed that family caregivers experienced the need for a functioning partnership, the accessibility of the care team and a clear communication with the care team. When this worked well, family caregivers experienced safe and secure palliative care at home. Conclusion: Early integrated palliative care emerged as an important part of being able to design care according to the needs of family caregivers. By getting to know each other by the care team and family caregivers, a deeper relationship could develop over time. A deeper relationship proved to be a prerequisite for family caregivers to feel that their needs were met.