Syftet med denna studie är att undersöka svensklärarstudenters färdighet i att skriva kapitlet om tidigare forskning i sitt självständiga arbete, genom att studera vilka strukturer som förekommer på styckenivå. Studien undersöker även svensklärarstudenternas kritisk-analytiska kompetens, grundat på vilka referenstyper de åberopar i forskningsläget och om dessa återkopplas till i diskussionskapitlet. Metoden som används är en innehållsanalys med inspiration av Denscombes (2018:402) analysschema. Det empiriska källmaterialet består av fem självständiga arbeten som är skrivna på ett av de svenska universiteten inom ramen för ämneslärarprogrammet i ämnet svenska med didaktisk inriktning. Resultatet visar att det i huvudsak finns två återkommande mönster, med vissa variationer. I det ena kretsar styckestrukturen kring enskilda källor, och i det andra förekommer en tematiserad källkombination. Resultatet indikerar att svensklärarstudenterna visar en viss kritisk-analytisk förmåga genom sina val av referenser och genom att dessa ställs i relation till de egna resultaten.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vår frågeställning Vad säger forskningen om kvaliteter och brister i hur de laborativa inslagen i fysikundervisning genomförs i de lägre årskurserna, samt vad säger forskningen om huruvida eleverna lär sig fysik i dessa inslag? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt och manuellt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet naturvetenskap med inriktning på fysik och då framförallt laborativ undervisning i de lägre årskurserna, det vill säga F-3. Resultatet visar att det finns en del brister i undervisningen inom detta ämnesområde såsom elevernas lärande och genomförandet i de laborativa inslagen i undervisningen. Det blir ett problem för lärare att tolka styrdokumenten såsom det kanske är tänkt men även att begrepp inom ämnet är viktiga att ha i åtanke och att använda dessa på rätt sätt i elevernas undervisning för optimalt lärande. En aspekt är lärarnas självförtroende och kunskapsinsikt. Detta är relevant att veta då det är lärarna som ska kunna undervisa eleverna inom fysikämnet, som är kopplat till vår frågeställning. Vi har valt att ha lite bredare perspektiv för att sen kunna smalna av det i examensarbete 2 eftersom vi vill ha en grund att stå på inför detta. Vårt förslag på vidare forskning blir att studera de lägre årskurserna och då specifikt inom naturvetenskap och fysik och hur lärarna arbetar med detta laborativt.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I