Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka huruvida tidsregistreringen kan ligga till grund för uppkomsten av stress för hemtjänstpersonal i hemtjänsten. I samband med de teknologiska förändringar som har skett har tidsregistreringen implementerats i hemtjänsten för att mäta tid och kontrollera kostnadseffektiviteten. Förändringen har resulterat i att hemtjänsten har blivit ett desto mer tidsstyrt arbete. Faktorer om hur hemtjänstpersonalen upplever och hanterar krav som ställs på dem i arbetet, vilken kontroll de upplever att de har över arbetet och hur stöd från chef och kollegor upplevs har legat som grund för studien. Dessa faktorer har studien fokuserat på i relation till tidsregistreringen. Insamlingen av data har genomförts genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal. Analysen av det empiriska underlaget har genomförts med en tematisk analys med hjälp av Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd. Tidigare forskning om hemtjänsten har även använts för att styrka studiens resultat. Resultatet av studien visar att tidsregistreringen ligger till grund för att hemtjänstpersonal upplever att de inte alltid kan uppfylla kraven som ställs på dem. Hemtjänstpersonal har ett stort ansvar över brukarna och de insatser de ska genomföra och många gånger är det för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöken. Kontrollen över arbetet är begränsat i den meningen att de inte kan styra över den utsatta tiden som brukarna har eller gångtiden de har mellan brukarna. Oplanerade händelser och dubbleringar är även aspekter som kan leda till en känsla av bristande kontroll. Dessa tillfällen försvårar möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Det sociala stödet är högt vilket kan reducera stressen som infinner sig bland hemtjänstpersonalen. Trots detta visar det sig att det höga sociala stödet i samband med höga krav och låg kontroll inte har någon inverkan på huvudorsaken till varför stress bland hemtjänstpersonal uppkommer.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.