Introduktion: Operationssjuksköterskors arbete äger rum under olika tjänstgöringstider. Utifrån deras specialistkompetens föreligger ett eget ansvar för patientens perioperativa omvårdnad och säkerhet men också ett gemensamt ansvar med övriga professioner i operationsteamet. God kommunikation och ett bra samarbete inom operationsteamet har visat sig vara faktorer som gynnar patientsäkerheten. Att arbeta vissa tjänstgöringstider kan påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att undersöka och jämföra uppfattningar om patientsäkerhet hos operationssjuksköterskor med olika tjänstgöringstid. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med kvantitativ design på fyra sjukhus i mellersta Sverige. Datainsamling skedde via enkäter baserat på en modifierad version av ett validerat instrument, kompletterat med två studiespecifika frågor med en följdfråga vardera. Resultat: Helhetsbedömningen av patientsäkerheten skilde inte mellan operationssjuksköterskor med olika tjänstgöringstider. Däremot ansåg de, att tjänstgöra oregelbunden arbetstid hade en positiv inverkan på samarbetet och kommunikationen i operationsteamet. Konklusion: Samarbetet och kommunikationen i operationsteamet ansågs skilja mellan de olika tjänstgöringstiderna. Deltagare ansåg att arbete oregelbunden tjänstgöringstid innebar ett mer aktivt arbete för att öka patientsäkerheten. Vilket även bidrog till ett bättre samarbete och kommunikation mellan professionerna i operationsteamet, något som kan leda till en positiv inverkan på patienters säkerhet.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagades Dessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten. Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd. Studien ger inget tydligt svar på i vilken omfattning de olika delarna i Utvecklande ledarskap måste tillämpas men resultatet pekar på att en chef med ett ledarskap som till stora delar förefaller rymma det i beskrivningen för Utvecklande ledarskap i kombination med uppdragstaktik är en uppskattad ledarstil hos anställda soldater. Modellen tycks således på ett generellt plan beskriva det ledarskap som anställda soldater med skiftande erfarenhet och ålder söker. / "Commanders of the company have behaved as guardians to their personnel and have not delegated the responsibilities to the enlisted soldiers, whose training and experience cannot be compared to the young men in basic training. From the first day we all worked hard and gave it all, but the officers acted as if we were still in boot camp. Our independence and initiative was taken from us." These words from soldiers are quotes from the thesis Military Leadership, which examines leadership under international deployments, and points to a deficit in leadership. The new personnel recruitment system aims toward enlisted personnel, and the experience they bring from service abroad. A successful leadership during international service should therefore be the goal for how the leadership ought to be in the new military system. This thesis seeks answers to how a commander is, who is appreciated by the enlisted soldiers, and if developing leadership is interesting as a model. Also, if mission-tactic is a plausible method to lead enlisted soldiers. The conclusion is that soldiers appreciate leadership with honesty, engagement and insight. The study gives no conclusive answer to what extent the different parts in developing leadership should be applied, but the results suggests that a commander with a leadership who largely fits the description to developing leadership, in combination with mission-tactic is a appreciated leadership style with enlisted soldiers.This model apparently covers the need for leadership among enlisted soldiers with varied experiences and ages.