Bakgrunden till studien bygger på önskan om att barn och unga ska få en tobaksfri uppväxt. Tobak orsakar mycket ohälsa i världen och för att minimera den tobaksrelaterade ohälsan är det i ett folkhälsovetenskapligt intresse att arbeta med förebyggande insatser på flera plan. Då barnen är vår framtid så är det extra angeläget att ge dem verktyg för att göra hälsoval som bidrar till en hälsosam livsstil. Att välja bort tobak och att få växa upp i en tobaksfri miljö ger goda förutsättningar för att barn och unga får en ökad hälsa. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers tobaksvanor samt inställning till policyn Tobaksfri skoltid och tobaksanvändning. Metod som användes för att samla in material var en enkätundersökning som innehöll både öppna och slutna frågor. I enkätundersökningen deltog 216 elever från en gymnasieskola i Skåne som tillhandahåller yrkesprogram. Resultaten gav en indikation på att elevernas tobaksvanor inte skiljer sig nämnvärt från andra studiers resultat. Resultaten visade även att eleverna var medvetna om att det fanns skilda regler för elever och skolpersonal vad gäller tobaksanvändning i relation till skolan. Eleverna efterfrågade tydlighet och regler från de vuxna och resultatet visade att eleverna påverkas av de vuxnas inställning, norm och agerande kring tobaksfrågor men även av hur regler implementeras och efterföljs. Slutsatsen vi kan dra av studien är att eleverna på gymnasiet vill att de vuxna sätter gränser och regler till förmån för deras hälsa. En ökad kunskap om elevernas tobaksvanor och inställning till tobaksfrågorna kan vara till hjälp i det tobakspreventiva arbetet på skolan. / The background to the study is based on the wish that children and adolescents get a tobacco-free growth. Tobacco causes a great deal of illness in the world, and to minimize tobacco-related illness, it is in the public interest to work on preventive action at several levels. As the children are our future, it is important to provide them with tools that contributes to a healthy lifestyle. To not choosing tobacco and growing up in a tobacco-free environment provides good conditions for our children and adolescents to get an increased health. The purpose of the study was to investigate high school student’s tobacco habits and the attitude to the Tobacco-free schoolday policy and the use of tobacco. Method used to collect material was a survey that contained both open and closed questions. In the survey attended 216 students from a senior high school in Skane who provided vocational programs. The results indicated that the students' tobacco habits do not differs from the results of other studies. They also showed that the students were aware of the separate rules for students and school staff. As well as the students, not only being influenced by the adults' attitude, norm and action on tobacco issues, but also how rules are implemented and followed. The conclusion we can draw from the study is that students in senior high school want the adults to set limits and rules in favor of their health. Increased knowledge about students' tobacco habits and attitude to tobacco issues can be helpful in tobacco-preventive work at school.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur andelen rökare av cigaretter påverkar denrökningsrelaterade sjukvårdskostnaden för den svenska vården. Studien presenterar treframtidsprognoser för den framtida andelen rökare under de kommande 15 åren. I den förstaprognosen antas andelen rökare vara på dagens nivå, sju procent, de kommande 15 åren. Iden andra prognosen minskar andelen rökare initialt och når sedan ett lägre steady-statejämfört med den första prognosen. I den sista prognosen minskar andelen rökare enligt dentrend som varit sedan 2004.För att kunna kalkylera de framtida sjukvårdskostnaderna har tillskrivningsfaktorer använtspå ett urval av rökningsrelaterade sjukdomar. Resultaten visar olika rökningsrelateradesjukvårdskostnader utifrån prognoserna. Kostnaderna i den första prognosen är konstantagenom hela prognosperioden. I den andra prognosen minskade de rökningsrelateradesjukvårdskostnaderna till år 2028, därefter var kostnaden lika stor för varje år. I den sistaprognosen halverades nästan kostnaden fram till år 2033.Slutsatsen som kan dras är att andelen rökare har en direkt påverkan på de rökningsrelateradesjukvårdskostnaderna. Utvecklingen av andelen rökare innebär en stor skillnad iprognostiserade kostnader och den bör undersökas noggrannare i framtiden för att kunna fåbättre prognoser. / The purpose of the thesis is to investigate how the proportion of cigarette smokers affects thesmoking-related healthcare cost for the Swedish healthcare. The study presents threeforecasts regarding the development of future proportion of smokers in the coming 15 yearsand the estimated healthcare costs with each scenario. In the first forecast, the proportion ofsmokers is at today's 7 percent and is expected to be constant for the next 15 years. Thesecond forecast deals with a future scenario in which the proportion of smokers decreases andthen evens out, thus reaching a lower steady-state compared to the first forecast. In the lastforecast, the proportion of smokers decreases according to the trend seen since 2004.To calculate future healthcare costs, attribution factors were used on a selection of smokingrelated diseases. The results show different smoking-related health care costs based on theforecasts. The costs of the first forecast show no significant changes. In the second forecast,smoking-related healthcare costs decreased until 2028. After that, the cost was the same foreach year. For the last forecast, the cost almost halved by 2033.The conclusion that can be drawn is that the proportion of smokers has a direct impact onsmoking-related health care costs. The difference in the proportion of smokers makes a bigdifference to the costs incurred.

Studien tillverkar en modell av en värdeflödesanalys hos ett tillverkningsföretag för att se hur värdeskapande företaget är. Studien tar även fram förbättringsförslag på hur företaget kan bli mer värdeskapandeoch effektiva i sitt arbete.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.