<p>Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolståndet och sedan utvecklats till annat i mötet med kristendomen. Mitt syfte är att kunna besvara frågorna ”hur, när och varför” kring ordet <em>jul</em> och dess innebörd.</p><p> </p><p>Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sätter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och själva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig på bondesamhällets julfirande. Materialet kommer från tiden både före och efter reformationen på 1500-talet i Sverige, men det är störst fokus på 1700- och 1800-talen.</p><p> </p><p>Jag arbetar med följande frågeställningar:</p><p>Varför firar vi jul?</p><p>Hur har det kunnat gå från vikingarnas vintersolstånds-firande till julafton?</p><p>När kom dagens jultraditioner till?</p><p>Varifrån kommer våra jultraditioner?</p><p>Hur kom de olika delar av jultraditionen till?</p><p>Jag tar en utgångspunkt i teoretiska diskussioner. I diskussionsdelen av uppsatsen diskuterar jag avslutningsvis källkritiska frågor utifrån den litteratur jag använt mig av och särskilt fokus läggs på problematiken kring hur vi överhuvudtaget kan veta något om jultraditionernas ursprung.</p><p> </p>

Jag vill finna bakgrunden till dagens svenska jultraditioner, hur dessa har rötter i vintersolståndet och sedan utvecklats till annat i mötet med kristendomen. Mitt syfte är att kunna besvara frågorna ”hur, när och varför” kring ordet jul och dess innebörd.   Uppsatsen handlar om olika delar av jultraditionen i Sverige. Jag sätter in traditionerna i ett historiskt perspektiv, redogör för förberedelserna och själva firandet mellan Lucia- och Staffandagarna. Jag koncentrerar mig på bondesamhällets julfirande. Materialet kommer från tiden både före och efter reformationen på 1500-talet i Sverige, men det är störst fokus på 1700- och 1800-talen.   Jag arbetar med följande frågeställningar: Varför firar vi jul? Hur har det kunnat gå från vikingarnas vintersolstånds-firande till julafton? När kom dagens jultraditioner till? Varifrån kommer våra jultraditioner? Hur kom de olika delar av jultraditionen till? Jag tar en utgångspunkt i teoretiska diskussioner. I diskussionsdelen av uppsatsen diskuterar jag avslutningsvis källkritiska frågor utifrån den litteratur jag använt mig av och särskilt fokus läggs på problematiken kring hur vi överhuvudtaget kan veta något om jultraditionernas ursprung.

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997.