Introduktion: Läkemedelsbiverkningar delas in i två grupper; typ A och typ B. Typ A-biverkningar är dosberoende medan typ B-biverkningar är idiosynkrasiska och beroende av immunsystemet. Levern är kroppens huvudsakliga metabola organ, och drabbas ofta av läkemedelinducerad toxicitet. Ibland inducerar läkemedelsmetaboliter levertoxicitet, vilket kan medieras av immunsystemet. Karbamazepin är ett antiepileptikum och orsakar levertoxicitet, men den exakta mekanismen är inte klarlagd. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om karbamazepins levertoxicitet är beroende av metabolismen av karbamazepin och/eller immunsystemet. Material och metoder: En strukturerad litteraturundersökning utfördes med hjälp av databasen PubMed. 7 artiklar inkluderades i sammanställningen. Resultat: Resultat från in vivo-studier identifierade metaboliter producerade av cytokrom P450-monooxygenaser (CYP450) hos de individer som utvecklade levertoxicitet inducerad av karbamazepin. Samtidigt noterades en ökad nivå CYP3A. Expressionen av en rad immunsystemsmarkörer ökade också vid karbamazepin-inducerad levertoxicitet, exempelvis TNF-α, som leder till apoptos. Slutsats: Utifrån inkluderade studier kan slutsatsen dras att karbamazepins levertoxicitet induceras av dess metaboliter via immunsystemet. Undersökningarna var huvudsakligen associationsstudier, vilket försvårar slutsatser kring kausalitet. Därför behöver ytterligare studier göras så att mekanismen helt kan klargöras.

Toxiska ledare är sådana som, genom avsiktliga negativa handlingar, främst för att gynna sinaegenintressen, har negativ påverkan på organisationen de arbetar på och organisationensanställda. Tidigare studier har fokuserat på länder med en ledarstil som skiljer sig mycket fråndet som finns i Sverige.Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan toxiska ledare har på sina anställda och för att identifiera orsakerna bakom en ledares toxiska ledarskap i Sverige. Detta för att belysa effekten som toxiska ledare har på sina anställda och för att öka förståelsen kring ämnet. Studien använde en induktiv kvalitativ metod, bestående av sju semistrukturerade intervjuer med fackliga företrädare och experter inom ledarskap och kommunikation för attuppfylla studiens syfte. Efter genomförandet av intervjuerna applicerades Maslows behovshierarki för att analyserahur det toxiska ledarskapet påverkar individen. Efter det tillämpades social inlärningsteorin och investeringsmodellen för engagemang för att analysera de underliggande orsakerna till uppkomsten av ett toxiskt ledarskap. I studien etableras även en koppling mellan autokratiskt ledarskap och toxiskt ledarskap. Från intervjuerna identifierades det att anställda drabbas negativt av toxiskt ledarskap på fleranivåer, inklusive psykiskt, fysiskt, och socialt, vilket resulterar i minskad motivation och välbefinnande. Orsakerna till toxiskt ledarskap kunde delas in i personliga egenskaper hos chefen, såsom narcissism och maktbehov, samt externa faktorer som brist på tydlig auktoriteteller bristande resurser för att utföra ledarskapsrollen. Resultaten av studien visar att ett toxiskt ledarskap kan få förödande, och i mer extrema falllivshotande konsekvenser för organisationens anställda. Dessa konsekvenser sträcker sig från mindre allvarliga, som minskning av kommuniktation mellan anställda på arbetsplatsen och minskad produktivitet, till mer allvarliga konsekvenser som att anställda utvecklar depressionoch begår självmord. Dessutom visar resultaten att en ledare kan utveckla ett toxiskt ledarskappå grund av aspekter i sin personlighet, såsom narcissistiska tendenser eller på grund av yttrefaktorer, såsom brist på resurser och kunskap. / Toxic leaders are those who, through intentional negative actions, primarily to benefit their own interests, negatively impact the organization they work for and the organization's employees. Previous studies have focused on countries with a leadership style vastly different from the one found in Sweden. The purpose of this study was to examine the impact which toxic leaders have on their employees as well as identifying the causes behind a leader's toxic leadership in Sweden. The study used a qualitative method consisting of seven interviews with union representatives and experts in leadership and communication to fulfil the study’s purpose. The results of the study show that a toxic leadership can have devastating, and in more extreme cases life threatening, consequences on the organisation’s employees. These consequences range from less severe ones such as a decrease in casual conversations between employees at the workplace and a loss in productivity to more severe ones such as employees developing a depression and committing suicide. Furthermore, the results show that a leader can develop a toxic leadership due to aspects of their personality such as narcissistic tendencies or because of outside factors such as a lack of resources and knowledge.

Konstgräsplaner kan beaktas som en betydande utsläppskälla av mikroplaster. Fyllnadsmaterialet som används på konstgräsplaner kallas granulat och går under definitionen mikroplast. De som används främst på den svenska marknaden är SBR, TPE, EPDM och R-EPDM. Granulatet sprids främst via dagvattnet från konstgräsplaner som då riskerar att hamna i närliggande vattendrag. Tidigare studier har påvisat att granulatet kan urlaka toxiska ämnen som riskerar att förorena vattendragen. Vattenlevande organismer kan misstolka små partiklar som föda, vilket kan ge konsekvenser som bland annat förstoppning och svält. Ämnena som kan urlaka tillhör samlingsnamnet miljögifter och är stabila, toxiska, reproduktionsstörande och ackumulerande. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av vilka fyllnadsmaterial som används på konstgräsplaner i Gävle och undersöka hur dessa partiklar kan spridas samt identifiera åtgärdsförslag för att minska spridningen. Syftet är också att redovisa konstgräsplanernas dagvattenutlopp och vattendragens status för att redogöra för den potentiella miljöpåverkan som granulatet kan ge upphov till. Metoderna som använts i arbetet är litteraturstudie, personlig kommunikation, fältobservationer, kartsystem och figurer samt vattenprov.   Gavlefastigheter äger fem konstgräsplaner i Gävle kommun, vilka är Träffen IP, Gavlevallen, Nynäs IP, Sörby IP och Andersberg. På dessa planer används SBR- TPE- och R-EPDM-granulat. På planområdet förekommer dagvattenbrunnar och granulatet kan spridas till dessa genom ytavrinning vid höga regnflöden, snöplogning och smältvatten samt att spelarna får med sig partiklarna från planen. De flesta planer har dräneringssystem kopplat till dagvattenledningar som kan sprida urlakande ämnen till vattendrag. Dagvattenledningarna har utlopp i Testeboån, Bäckebrobäcken, Gavleån och Hemlingbybäcken. Granulatets fysikaliska egenskaper är en betydande roll om partikeln sedimenterar till botten eller om den kan transporteras med vattendraget. De konstgräsplaner som främst är i behov av åtgärder för att minska spridningen av granulat är Sörby, Anderberg och Nynäs.   Vattendragens statusklassning uppnår ej god kemisk status och ämnen som förekommer i förhöjda halter varierar beroende på vattendrag. Enligt tidigare studier kan flera av dessa ämnen urlaka från granulatet, vilket innebär att det finns en risk för ett tillskott av dessa ämnen om spridning sker. / Artificial turfs have been shown to be a significant source of microplastics. The filling material used on artificial turf is called granules and are under the definition microplastic. There are different kinds of granules on the Swedish market, these are SBR, TPE, EPDM and R-EPDM. The granules spread mainly through stormwater from artificial turf, which may then end up in nearby streams. Previous studies have shown that the granules can release toxic substances that risk contaminating the water. Aquatic organisms can misinterpret microscopic particles as food, which can cause consequences such as constipation and starvation. The substances that may leach from the granules belongs to the collective name environmental toxins and are stable, toxic, reproductive and accumulative.   The purpose of this study is to provide a description of the filling material that are used in artificial turfs in Gävle, investigate how these granules can spread and then identify suggestions to reduce the spread. The purpose is also to present the artificial turf's stormwateroutlets and water status to describe the potential environmental impact that the granulate may cause. The methods used in this work are literature studies, personal communication, field observations, map systems and figures and water samples.   Gavlefastigheter owns five artificial turfs in the municipality of Gävle which are Träffen IP, Gavlevallen, Nynäs IP, Sörby IP and Andersberg. These turfs use SBR- TPE and R-EPDM granules. There are open water wells on every turf area and granules can spread to these by surface water at intensive rain, snow plowing and meltwater and with the players when they leave the turf. Most turfs have drainage systems connected to stormwater pipelines that can spread leachable substances to water. The water pipelines have outlets in Testeboriver, Bäckebrostream, Gavleriver and Hemlingbystream. The physical properties of the granules have a significant effect if the particle sinks to the bottom or if it is transported along with the water. The artificial turfs that are primarily in need of taking actions to reduce the spread of granules are Sörby, Anderberg and Nynäs.   The waters do not achieve good chemical status and substances that occur at high concentrations varies depending on the kind of water. According to previous studies, several of these substances may leach from the granules which means that there is a risk of a contribution of these substances if spreading occurs.