Det här projektet har haft som syfte att studera vilka krav som ställs på projekteringen av träbroar både externt från andra parter och internt inom företaget Martinsons. Utifrån denna studie skulle förslag ges på åtgärder för hur Martinsons Startmodell i programmet Tekla bör anpassas för att projekteringen skulle uppnå dessa krav. Projektet har genomförts genom att använda Trafikverkets krav för digital projekthantering som utgångspunkt för att undersöka vilka externa krav på projektering som ställs på Martinsons. Möten med projektörer som arbetar med träbroar har genomförts med syfte att ta del av deras erfarenheter och åsikter gällande träbroprojektering samt undersöka vilka interna krav som anses relevanta. Utöver detta studerades ett antal utförda träbroprojekt för att hitta möjliga förbättringsområden. Med detta som bakgrund undersöktes sedan vilka åtgärder som var möjliga att genomföra i Tekla. Åtgärder för att anpassa Startmodellen mot gällande kravdokument och förbättra kvalitéten på handlingar rörande träbroar presenterades och förklarades i projektet. Även åtgärder som syftade till att effektivisera modellerandet och ritningsskapandet föreslogs. De åtgärder som föreslogs bedömdes kunna förbättra Martinsons Startmodell på ett betydande sätt men ansågs inte på något sätt vara en slutgiltig lösning i strävan att uppfylla de krav som ställs på handlingar gällande träbroar. Projektet gjorde det dock tydligt att det inte är rimligt att anpassa Startmodellen så att den klarar alla krav, vissa anpassningar kommer att måsta gälla från fall till fall. Det blev även tydligt att det skulle vara bra att starta en dialog med Trafikverket för att säkertställa vad deras krav är så att Martinsons kan uppfylla dem på ett effektivt sätt. / The purpose of this project has been to study which requirements apply on wooden bridges from a design perspective, observing both external requirements and internal requirements from the company Martinsons. Based on these requirements measures would be proposed to adapt Martinsons Tekla-template model for the design of timber bridges. The theoretical part of the project has, as a starting point been conducted by studies of the Transport Administration's requirements on wooden bridges. Discussions with designers working with wooden bridges have also been conducted to get an understanding of their experiences and opinions. Furthermore, a number of previously constructed wooden bridges have been studied in order to find areas in need of improvement. With this background, it then examined which measures were feasible in Tekla. Several measures that would aim to improve the drawing quality and comply with the applicable requirements was produced and declared in the project. Measures aimed to streamline the modeling and drawing creation was also proposed. The measures proposed should enhance Martinsons Tekla-template model in a significant way, but shall in no way be considered as a definitive solution in the quest to meet the requirements concerning the design of wooden bridges. The projekct made it clear that it is not reasonable, or even feasible, to adjust the template model to meet all requirements, some adjustments must be done in each project. It also became clear that it would be good to open a dialogue with the Swedish Transport Administration to make sure what their requirements are so that Martinsons can comply with them in an effective way.

No description available.

I denna studie undersöks möjligheten att återbruka en träbro efter dess tekniska livslängd och vilka riktlinjer som kan behöva implementeras för att underlätta återbruksprocessen av träbroar. Frågeställningarna grundar sig i vilka hinder det finns kring att säkerställa kvaliteten på en träbro efter dess tekniska livslängd för att kunna återbruka den, samt hur mycket av dess geometri som kan förändras. Undersökningen delades upp i en litteraturgenomgång, där bland annat återbruk, träbroar samt regelverken kring broar undersöktes, och en beräkningsgång i syfte att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri. För att komplettera litteraturgenomgången och få en djupare förståelse för återbruk av träbroar hölls tre ostrukturerade intervjuer med olika experter inom trä samt träbroar. Litteraturgenomgångens tillvägagångssätt sker främst via sökmotorn Google och DiVA-portal där återbruk, träbroar samt Trafikverket används som några sökord. De ostrukturerade intervjuerna med experterna genomfördes på så sätt att den intervjuade först fick berätta om sitt yrke samt sin erfarenhet, och sedan ställdes några öppna frågor kopplade till deras expertområde. Intervjuerna fortsatte därefter som naturliga samtal med följdfrågor och diskussioner kring ämnesområdena. För att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri genomfördes beräkningar i MathCad och Frame analysis. Resultatet av beräkningarna redovisades sedan genom Excel med tabeller och figurer för att tydliggöra resultaten. Brotypen som beräknas i rapporten är en tvärspänd plattbro som dimensionerades i brottgränstillstånd, och med hänsyn till dess momentkapacitet. Brons geometri förändrades på olika sätt som exempelvis i form av total längd samt spännvidd mellan mittstöden. De olika förändringarna av geometrin utgick från teorin och samtalen från litteraturstudien, vilket ger ett verklighetstroget resultat. Resultatet av studien visar att återbruk av träbroar är möjligt om underhållet sköts och om inspektioner sker enligt planering. Även dokumentation är viktigt för att förenkla återbruksprocessen. Beräkningarna visar att träbron kan återanvändas och att variation av geometri kan ske i stor utsträckning. Det kan dock krävas vissa modifikationer, t. ex. som byte av gummilager för att beakta nya reaktionskrafter som uppstår när spännvidden på mittfältet ökas. Trafikverkets regelverk innebär idag höga krav anpassade för nykonstruktion vilket gör det svårt att inkludera återbruk. Vår bedömning är att Trafikverkets regelverk i vissa delar behöver förändras för att möjliggöra återbruksprocessen, förutsatt att säkerhet och bärförmåga inte äventyras. / This report investigates the potential of reusing a timber bridge beyond its original technical lifespan and explores the possibility of altering its geometry. Central to this inquiry are the questions about which obstacles exists in ensuring the quality if a wooden bridge after its technical lifespan to reuse it, and how much can the geometry of the bridge change. The study includes a literature review covering various aspects such as reuse practices, timber bridge construction, and regulatory frameworks governing bridges. To complement the literature review, unstructured interviews with experts in the field of timber, engineering and bridge construction are conducted. These conversations aim to bridge the gap between theoretical knowledge and practical insights. The discussions are structured to allow the expert to share their experiences and expertise. Selected questions then delve deeper into specific areas of their knowledge, facilitating engaging discussions and follow-up inquiries. The search for relevant literature primarily uses online sources as Google and DiVA-portal, with a focus on topics such as reuse practices, timber bridge construction methods, and the regulations set forth by agencies like the Swedish Transport Administration. Calculations are carried out using programs like MathCad and Frame analysis, with results presented through Excel spreadsheets to provide visual clarity. The analysis focuses on a specific type of timber bridge, a prestressed glulam deck bridge, where the total length is adjusted to varying degrees and the span is modified accordingly. The findings suggest that with adequate maintenance, timber bridges can indeed be reused beyond their original lifespan. It’s also important that scheduled inspections are carried out and documentation is also of value to simplify the reuse process. The calculations demonstrate that even with modifications to the length and span, timber bridges can be successfully reused. Challenges arise from the stringent regulations of the Swedish Transport Administration, which may prevent the integration of repurposing practices. To enable reuse of timber bridges some changes to the existing regulations needs to be done, provided safety and structural integrity are not compromised.