Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser på sin roll som förbundskapten och sitt elittränarskap. Detta är en första kartläggning och ska svara på: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittränare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebär elittränarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriärvägar ut? Metod Studien är kvalitativ, där tillvägagångssättet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebär att det empiriska materialet först har samlats in och därefter har de teoretiska källorna behandlats. Kriteriet för urvalsgruppen var nuvarande sittande förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundet. Intervjuerna har transkriberats och analyserats tematiskt med hjälp av kodning. Analys I dagens organisation finns inga tydliga arbetsbeskrivningar eller definitioner av en förbundskaptens arbetsuppgifter. Elittränarskap för dagens förbundskaptener handlar mycket om den idrottsliga kunskapen och erfarenheten inom dansen. Alla nuvarande förbundskaptener har en framgångsrik danskarriär bakom sig och majoriteten påpekar att ledarskapet är naturligt. Steget till att bli förbundskapten är sällan långt om man själv varit med i landslaget, har mycket erfarenhet inom tävling eller har sociala relationer inom förbundet som stödjer en ledarskapskarriär där. Slutsats Kartläggningen inom förbundet har bland annat bekräftat den vetenskapliga förankringen och studien har med sin rika empiri genererat en bra överblick om hur dagens situation uppfattas och ser ut. Mycket erfarenhet ger ofta en betydande och avgörande faktor inom organisationen. Dansen har sportifierats tillsammans med det idrottsliga idealet som ställt krav på dansen och organisationens professionalisering. Kravet på dansarna har till stor del synliggjorts betydligt mer än kraven på organisationen och på tränarna. En förklaring till att det naturliga ledarskapet existerar kan vara på grund av de osynliga kraven.

<p>Aim</p><p>The purpose of this study was to examine the relationship between physical strain and recovery in dancers at The Ballet Academy in Stockholm, Sweden. Research questions used to guide the study were: How great is the dancers experience of physical strain? Do any of the dancers show mental or physical signs of overtraining syndrome?</p><p>Method</p><p>Physical strain was studied by letting the dancers fill out a booklet catloging their intensity during practice. Utilizing a questionnaire, data was gathered regarding preceding year. To give more nuance to the data gathered, The Profile of Mood States was used to detect possible mood disturbance. Following this, qualitative interviews were conducted with two of the dancers involved in the study. Out of a total of 71 dancers currently at The Balett Academy, 27 were included in the study through choice of convenience.</p><p>Results</p><p>The average dancer trained 17,5 sessions and a total of 27 hours of training a week. The physically most demanding part of the year was between November and December. Training during vacation is common. 78% of the dancers have experienced recurring problems due to injuries and 41% experienced instabilities in weight during the past year. Sleeping habits varied. 40% of the dancers showed signs of an inverted iceberg profile. Reasons for insufficient rest between sessions is thought to depend both on the notion common with dancers that you loose ”the touch” and pressure to improve in tie for shows and deadlines. They also expressed unwillingness to take personal charge over ones own training and problems with separating dance and persona.</p><p>Conclusions</p><p>Great differences in physical strain among the dancers were obvious. A significant part of the dancers studied show symptoms of overtraining due to excessive physical and mental strain. To counteract this problem, The Ballet Academy would do wisely to develop clear and well motivated guide lines for rest; educate staff and students in sport science, periodize and ameliorate the training conducted at the school and provide possibilities for individual conformation. Supervision in accordance with POMS is furthermore recommended.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att studera balansen mellan träningsbelastning och återhämtning hos dansare under yrkesutbildning på Balettakademien i Stockholm. De frågor studien ämnade ge svar på var: Hur stor fysisk belastning innebär dansarens träning? Visar dansarna några mentala eller kroppsliga symtom på överträningssyndrom?</p><p>Metod</p><p>Fysisk belastning studerades med hjälp av träningsdagbok där intensitet skattades av dansaren. Även sömn-, kost- och avkopplingsvanor bokfördes. Med hjälp av enkät har information om tidigare år erhållits. Instrumentet Profile of Mood States (POMS) har använts för att upptäcka sinnesstämningsstörningar hos dansarna och slutligen genomfördes två kvalitativa djupintervjuer. Totalt deltog 29 av utbildningens 71 dansare i studien genom bekämlighetsurval.</p><p>Resultat</p><p>Den genomsnittlige dansaren tränar under arbetsveckan drygt tre pass per dag med en träningstid på nästan fem timmar. Hela veckan innebär 17,5 pass och en total träningstid på 27 timmar. Den tyngsta perioden under året är november-december och träning under lov sker i stor utsträckning. 78% av dansarna har återkommande problem med skador, 41% av dansarna upplevde viktinstabilitet under föregående år, sömnvanorna var varierande. 40% av dansarna uppvisade en inverterad isbergsprofil. Enligt respondenter berodde otillräcklig vila på en känsla av ”att tappa väldigt mycket” och en press på att de måste träna. Oönskan bland dansarna att vara ”sin egen tränare” och problem på att skilja dansen från personen.</p><p>Slutsats</p><p>Stora skillnader i belastning mellan dansarna. Dansarna uppvisar både mentala och kroppsliga symtom på överträning till följd av hög fysisk och mental belastning. För att förebygga detta bör Balettakademien ha tydliga, välmotiverade riktlinjer för vila, utbilda personal och elever i ämnet träningslära, periodisera och effektivisera träningen samt ge utrymme för individuell anpassning. Monitoring med hjälp av instrumentet Profile of Mood States rekommenderas.</p> / Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

Aim The purpose of this study was to examine the relationship between physical strain and recovery in dancers at The Ballet Academy in Stockholm, Sweden. Research questions used to guide the study were: How great is the dancers experience of physical strain? Do any of the dancers show mental or physical signs of overtraining syndrome? Method Physical strain was studied by letting the dancers fill out a booklet catloging their intensity during practice. Utilizing a questionnaire, data was gathered regarding preceding year. To give more nuance to the data gathered, The Profile of Mood States was used to detect possible mood disturbance. Following this, qualitative interviews were conducted with two of the dancers involved in the study. Out of a total of 71 dancers currently at The Balett Academy, 27 were included in the study through choice of convenience. Results The average dancer trained 17,5 sessions and a total of 27 hours of training a week. The physically most demanding part of the year was between November and December. Training during vacation is common. 78% of the dancers have experienced recurring problems due to injuries and 41% experienced instabilities in weight during the past year. Sleeping habits varied. 40% of the dancers showed signs of an inverted iceberg profile. Reasons for insufficient rest between sessions is thought to depend both on the notion common with dancers that you loose ”the touch” and pressure to improve in tie for shows and deadlines. They also expressed unwillingness to take personal charge over ones own training and problems with separating dance and persona. Conclusions Great differences in physical strain among the dancers were obvious. A significant part of the dancers studied show symptoms of overtraining due to excessive physical and mental strain. To counteract this problem, The Ballet Academy would do wisely to develop clear and well motivated guide lines for rest; educate staff and students in sport science, periodize and ameliorate the training conducted at the school and provide possibilities for individual conformation. Supervision in accordance with POMS is furthermore recommended. / Syfte och frågeställningar Syftet var att studera balansen mellan träningsbelastning och återhämtning hos dansare under yrkesutbildning på Balettakademien i Stockholm. De frågor studien ämnade ge svar på var: Hur stor fysisk belastning innebär dansarens träning? Visar dansarna några mentala eller kroppsliga symtom på överträningssyndrom? Metod Fysisk belastning studerades med hjälp av träningsdagbok där intensitet skattades av dansaren. Även sömn-, kost- och avkopplingsvanor bokfördes. Med hjälp av enkät har information om tidigare år erhållits. Instrumentet Profile of Mood States (POMS) har använts för att upptäcka sinnesstämningsstörningar hos dansarna och slutligen genomfördes två kvalitativa djupintervjuer. Totalt deltog 29 av utbildningens 71 dansare i studien genom bekämlighetsurval. Resultat Den genomsnittlige dansaren tränar under arbetsveckan drygt tre pass per dag med en träningstid på nästan fem timmar. Hela veckan innebär 17,5 pass och en total träningstid på 27 timmar. Den tyngsta perioden under året är november-december och träning under lov sker i stor utsträckning. 78% av dansarna har återkommande problem med skador, 41% av dansarna upplevde viktinstabilitet under föregående år, sömnvanorna var varierande. 40% av dansarna uppvisade en inverterad isbergsprofil. Enligt respondenter berodde otillräcklig vila på en känsla av ”att tappa väldigt mycket” och en press på att de måste träna. Oönskan bland dansarna att vara ”sin egen tränare” och problem på att skilja dansen från personen. Slutsats Stora skillnader i belastning mellan dansarna. Dansarna uppvisar både mentala och kroppsliga symtom på överträning till följd av hög fysisk och mental belastning. För att förebygga detta bör Balettakademien ha tydliga, välmotiverade riktlinjer för vila, utbilda personal och elever i ämnet träningslära, periodisera och effektivisera träningen samt ge utrymme för individuell anpassning. Monitoring med hjälp av instrumentet Profile of Mood States rekommenderas. / Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

No description available.