Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om en teoretisk och praktisk workshop i skottprecision har någon akut effekt på vristskottprecisionen med liggande och rullande boll hos pojkfotbollsspelare. Vidare syftade studien till att undersöka om vristskottprecisionen hos pojkfotbollsspelare skiljer sig åt vid avslut på liggande eller rullande boll.MetodPojkfotbollsspelare 15,0 ± 0,3 år rekryterades till att delta i en undersökning kring skottprecision. Varje deltagare utförde ett test med 40 vristskott, 20 skott respektive med liggande (LB) och rullande boll (RB) fördelat på fem mot varje måltavla med en förutbestämd ordning. Måltavlornas placering i höjd och sidled motsvarade hörnen i ett elvamannamål. Den sammanlagda skottprecisionen (SM) för LB och RB utgjordes av medelvärdet av skottens avvikelse från centrum på måltavlan. Baserat på resultatet från första testomgången delades spelarna in i en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Deltagarna genomförde samma test två veckor senare med skillnaden att interventionsgruppen fick en workshop i skottprecision innan testet.ResultatDet fanns ingen signifikant skillnad i skottprecision mellan kontroll- och interventionsgruppen för LB eller RB eller mellan LB och RB vid första testtillfället (båda p > 0,05). Inom interventionsgruppen fanns det mellan första och andra testet en signifikant skillnad vid både SM (p = 0,022) och LB (p = 0,047) men inte RB (p > 0,05). Ingen signifikant skillnad inom kontrollgruppen fanns avseende SM, LB eller RB (alla p > 0,05).SlutsatserEfter genomförd workshopen kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupp eller LB och RB dock återfanns en signifikant skillnad av skottprecisionen inom interventionsgruppen vid både SM och LB.