In 1997, the Swedish parliament adopted a decision on Vision Zero (nollvision) in the road  and transport system. Vision Zero means that no one should be killed or seriously injured in  traffic accidents in the road transport system (Prop. 2003/04: 160). For the Transport  Administration in Sweden (Trafikverket), this means increased demands on security and  signage at road work sites around the country. This in turn means increased demands on the  contractors that carry out road work for the Transport Administration. The Transport  Administration wants a better understanding how entrepreneurs in various operational areas in  the Eastern Region perceive their role as responsible for safety and accessibility on roadwork  sites and to better understand the problems that can occur when signage is inadequate. In this  report, governing documents for the operating entrepreneurs have been studied, in addition,  searches of literature in various transport databases have been made. Interviews have been  made with the operating entrepreneurs who have had the opportunity to highlight their views  on roadwork. The results of the study are a compilation of things the contractors put emphasis  on. Among other things, several of them want to separate service equipment  (trafikanordningar) from the procurement because it is possible to win offers with a lower bid  amount, depending on how signage is made and safety is ensured. Many contractors also call  for more clarification from the Transport Administration, and say that it is often unclear what  the relevant directives are. Hopefully, this report will help increase the Transport  Administration’s understanding of the roadwork performed by contractors and help them  towards Vision Zero.     Keywords  vägarbete, trafikanordning, utmärkning, nollvision, trafikanordningsplan, konkurrenssättning,  skyltning, framkomlighet / År 1997 fattade riksdagen ett beslut om nollvision inom vägtransportsystemet. Nollvisionen  innebär att ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom  vägtransportsystemet (Prop. 2003/04:160). För Trafikverket innebär detta ökade krav på  säkerhet och skyltning på vägarbetsplatserna runtom i landet. Detta innebär i sin tur ökade  krav på entreprenörerna som utför vägarbeten för Trafikverket. Trafikverket vill få bättre  förståelse för hur entreprenörer inom olika driftområden i Region Öst ser på sin roll som  ansvariga för säkerhet och framkomlighet vid vägarbeten samt få bättre förståelse för vilka  problem som kan uppstå när skyltning av en vägarbetsplats är bristfällig. I denna rapport har  styrande dokument för driftentreprenörer studerats, dessutom har sökningar efter litteratur i  olika transportdatabaser gjorts. Intervjuer har gjorts med driftansvariga entreprenörer som har  haft möjlighet att lyfta fram sina åsikter kring arbetet på väg. Resultatet av rapporten är en  sammanställning av de punkter entreprenörerna lägger vikt vid. Bland annat vill flera av dem  lyfta ur trafikanordningarna ur upphandlingen då det är möjligt att vinna anbud med lägre  anbudssumma beroende på hur skyltningen utförs och säkerheten säkerställs. Flera  entreprenörer efterlyser även mer tydlighet från Trafikverket och säger att det många gånger  är oklart vilka direktiv som gäller. Förhoppningsvis kan denna rapport öka Trafikverkets  förståelse för entreprenörernas arbete på vägar och vara till hjälp för dem på vägen mot  nollvisionen.    Nyckelord  vägarbete, trafikanordning, utmärkning, nollvision, trafikanordningsplan, konkurrenssättning,  skyltning, framkomlighet

When roadworks are performed, one of the impacts is delays in the traffic. Partly because of reduced speed limits past the work zones but mainly because of the facility's limited quality of service. This could result in significant delays for the road users with lost work and spare time as a consequence. The lost time in congestions could have been used more efficiently. It is therefore of interest to estimate these delays for different types of roadworks to calculate its macro economical impact. The estimations may be a factor in different types of planning, for example in roadwork planning, in work zone scheduling or in life cycle assessments. The estimations can be conducted using different methods, such as analytical, queuing theory or macrosimulation. However, to include the details of specific work zones an analysis method of higher detail is required. First to include varying geometric details, secondly due to the higher level of detail in the representation of the traffic. Therefore may microsimulation be a suitable analysis method. The purpose of this master thesis was to investigate microsimulations suitability for work zone analysis, by using the software AIMSUN. AIMSUN were different work zone types modeled, first of highways. Later was a 2-lane road modeled for which the traffic control was a fixed signal, then controlled by a simpler extension developed in C++ that simulated a flagger control. Using a developed helper program, the work zone models could be simulated for a large set of daily flow levels and heavy vehicle ratios. Together with corresponding results for normal conditions, it was possible to calculate the delays. The results were relationships between the total delays, for various heavy vehicle ratios. A concern with the results was deviations of the delays for different daily flows and heavy vehicle ratios. Even if the deviations will not have any greater impact on the total cost, they may be unwanted in decision models. Processing of the result may therefore be necessary. This master thesis has showed that microsimulation may be a suitable method to analyze work zone impacts. Using the high level of detail, work zones special character can be captured. Possible future work is to improve the reliability of results by performing validations of results with real work zone data to compare speeds, headways and queue lengths. Additional work may include to consider the diversion delays. / När vägarbeten utförs uppkommer fördröjningar i trafiken. Delvis på grund av reducerade hastigheter förbi arbetsområdet men i huvudsak på grund av minskad framkomlighet. Det kan resultera i betydande fördröjningar för trafikanterna med förlorad arbets- och fritid som följd.  Den förlorade tiden i köer kunde då ha använts effektivare. Det är då av intresse att kunna uppskatta fördröjningarna vid olika typer av vägarbeten för att beräkna dess samhällsekonomiska påverkan. Uppskattningarna kan då vara en faktor vid beslut inom olika typer av planering, till exempel vid vägarbetsplanering, schemaläggning eller livscykelanalyser. För att göra dessa uppskattningar kan olika metoder användas, till exempel analytiskt, med köteori eller makrosimulering. Men för att kunna inkludera detaljerna vid olika vägarbeten krävs en analysmetod med högre detaljnivå. Dels för att få med geometriska detaljer, dels detaljnivån i representation av trafiken. Då kan mikrosimulering vara en lämplig metod. Syftet med det här examensarbetat var att undersöka mikrosimulerings användbarhet vid vägarbetesanalyser, det genom att använda programvaran AIMSUN. I AIMSUN modellerades olika typer av vägarbeten, först för motorvägar. Sedan modellerades en 2-fältsväg där trafikkontrollen dels sköttes av en skyttelsignal, sedan utvecklades ett enklare tillägg i C++ som simulerade en flaggvakt som istället skötte trafikkontrollen. Med hjälp av ett utvecklat program kunde modellerna simuleras för en stor mängd olika dygnsflöden och andel tung trafik. Tillsammans med motsvarande grundscenario kunde fördröjningarna beräknas. Resultaten blev samband mellan totala fördröjningen under dagen beroende på dygnsflödet, det för olika andelar tung trafik. Ett bekymmer med resultaten var variationer i fördröjningarna mellan olika dygnsflödesnivåer och andelar tung trafik. Även om variationerna inte ger så stort utslag på totala kostnaden, så kan variationerna vara icke önskvärda i till exempel beslutsmodeller. En viss bearbetning av resultaten kan då vara nödvändig. Det här examensarbetet har visat att mikrosimulering kan vara en lämplig metod för att analysera vägarbetens påverkan. Med dess höga detaljnivå har vägarbetenas olika karaktär kunnat återskapas. Möjligt framtida arbete är att öka pålitligheten i resultaten genom validation med trafikdata från verkliga vägarbeten med jämförelser mellan hastigheter, avstånd och kölängder. Ytterligare arbete kan vara att uppskatta fördröjningar av att fordon väljer omvägar för att undvika vägarbetenas köer.