Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av Sveriges jourrörelse. Det har tidigare skrivits om jourrörelsens förra och första splittring, som ägde rum på 90-talet. Men ingen litteratur finns ännu angående den senaste splittringen av jourrörelsen, detta är någonting som denna uppsats vill ändra. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av jourrörelsen. Splittringen föregicks av att ett nytt samverkansorgan bildades år 2017: Förenade tjej- trans- och ungdomsjourer (FTTU). Bildandet av detta samverkansorgan efterföljdes av att nästan alla transjourer lämnade riksförbundet Unizon, till fördel för FTTU. Studien är en fallstudie där organisationsidentiteten undersöks och jämförs mellan Unizon och tre transjourer som begärt utträde ur Unizon. Meningsskiljaktigheter om transinkludering lyfts av alla tre transjourerna som orsak till deras utträden. Fallet är ett exempel på splittringen av en feministisk rörelse, vilket gör att studien kan komma att bidra till den forskning som finns om splittring av feministiska rörelser. Studien använder sig av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer som metoder. I tidigare forskning har olika orsaker lyfts fram till varför en rörelse eller organisation splittras: (1) motstridigheter mellan en social rörelses kollektiva identitet och medlemmarnas individuella identiteter; (2) introduktionen av en ny fråga i en rörelse; (3) exkluderingen av en grupp eller en grupps känsla av att bli osynliggjord i en rörelse. Transjourernas utträden ur Unizon går i varierande grad att förklaras med alla dessa tre förklaringsmodeller. Studien kommer fram till att organisationsidentiteterna i transjourerna och Unizon spelade en viktig roll i jourrörelsens senaste splittring. Trots likheter mellan Unizons och transjourernas organisationsidentiteter, skapar centrala delar i organisationsidentiteterna skiljelinjer mellan transjourerna och deras förra riksförbund.

Young people's mental illness continues to increase around the world, which places higher demands on welfare organizations. Unfortunately, volunteers from one non-profit organization have noticed uncertainty or dissatisfaction from support seekers regarding getting involved with welfare organizations. Therefore, it seems relevant and important to investigate further the volunteers' experiences and what difference non-profit organizations make for young people.  This paper aims to examine support seekers' attitudes toward welfare organizations, and which function the non-profit organizations have in society. To achieve the purpose of this paper a qualitative study based on two focus groups with eight volunteers from a non-profit organization was selected. The result is divided into two sections, support seekers' attitudes, and the function of non-profit organizations. The results showed that the volunteers believe that the support seekers' attitudes toward the Swedish welfare organizations are mainly based on fear of losing control, bad experiences, and that the welfare organizations have a bad reputation. The results also showed that the volunteers believe that the non-profit organizations have a function in society based on their ability to listen and support, that they have no obligations, and that the support seekers are anonymous.