I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gäller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur återkoppling och samarbete mellan de båda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser på sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, där jag har intervjuat tre sjukhuslärare ifrån tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har även intervjuat två "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förälder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog är förhållandevis stora. I min studie framkommer det att återkoppling och samarbete överlag fungerar väl. Då det gäller Lpo94 och kursplaner så visar min undersökning att samtliga sjukhuspedagoger känner till sitt uppdrag, men tycks sakna rätta verktyg för att implementera denna på ett föredömligt sätt.

Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan. Därefter fortsätter vi med musiken som socialisationsprocess och tar även upp begreppet ämnesintegrering där musikämnet skulle kunna ha en central roll. Under metoddelen redogör vi för vårt tillvägagångssätt. Vi har valt att intervjua fem respondenter som undervisar i ämnet musik och har varit verksamma i skolan under många år. Intervjuerna har varit kvalitativa och urvalet av respondenter har gjorts med snöbollsmetoden som grund. Under analysdelen redogör vi för svaren från intervjuerna, kopplar dessa till de teorier vi tidigare beskrivit och drar därefter egna slutsatser. Resultat av vår undersökning sammanfattas i slutsatskapitlet. Vi upplever att respondenterna varit uppriktiga, vilket bland annat framgår av ett antal kärnfulla uttalanden som vi valt att återge. Det visar sig att respondenterna är relativt eniga vad det gäller de nya kunskapskraven. Alla påpekar tydligt att för att kunna hålla en hög kvalitet på musikundervisningen behövs det ett utökat antal undervisningstimmar, utökade resurser vad det gäller instrument och lokaler och inte minst fler utbildade lärare.