Syftet med mitt arbete är att få en djupare kunskap om rollen som sjukhuslärare, vadden innebär, hur den och hur undervisningen som sjukhusläraren bedriver har förändratsi ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frågeställningar, vilka är: Hurhar yrkesprofessionen förändrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningenoch hur har den förändrats under samma tid?Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua två nu verksammasjukhuslärare och två pensionerade sjukhuslärare. Det framkommer hur sjukhusskolanstartade, vad en vanlig arbetsdag kan innebära för sjukhusläraren och hur den förkortadevårdtiden har påverkat professionen.

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gäller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur återkoppling och samarbete mellan de båda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser på sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, där jag har intervjuat tre sjukhuslärare ifrån tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har även intervjuat två "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förälder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog är förhållandevis stora. I min studie framkommer det att återkoppling och samarbete överlag fungerar väl. Då det gäller Lpo94 och kursplaner så visar min undersökning att samtliga sjukhuspedagoger känner till sitt uppdrag, men tycks sakna rätta verktyg för att implementera denna på ett föredömligt sätt.

Background: Studies have shown that 66 children and teenagers in Sweden suffers from brain tumor every year. Children and teenagers who can´t participate in the regular school for a longer time for whatever reason, have by the school law the right to education in hospitals or institutions. Education that take place in other places than school most try to follow the same guidelines as his/hers usual school.  This applies to students in elementary school, compulsory school, special school, Sami school, secondary school and upper secondary school. Purpose:  The purpose of this study was to find out how three teachers at a hospital school plans their work with children in grade from 1 to 3, who suffer from cancer, especially brain tumor.  How can the teachers at the hospital school plan and organize their teaching so that it´s possible for the children whit brain tumor to feel as normal as possible. How does the common work between the consultant nurse, teachers at the hospitals and their ordinary school prevent the children to feel like an outsider? Method: I have chosen to do a qualitative study followed by three interviews whit three informants who works at a hospital school. One interview with the head of the unit, one interview with the special education teacher and one interview with the consultant nurse who works as a contact for the affected students. Conclusions: The result of my thesis is primarily that it`s important to have a good contact, communication and attitude to the students, so that their time at the hospitalschool will be as normal as possible. And in that way minimize the risk to feel and bee seen as a outsider. Result: Hospitalschool is a very god communal operation for those students who needs it.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att få en förståelse för sjukhusundervisningen. Detta innebär att denna studie handlar om hur undervisningen ut-formas och vad som påverkar sjukhuslärarens undervisning, samt få en förståelse för hur äm-net idrott och hälsa bedrivs på sjukhusskolan. Syftet mynnade ut i tre frågeställningar: 1. Vilka faktorer påverkar sjukhuslärarens undervisning? 2. Använder sig sjukhusläraren av id-rott och hälsa i undervisningen och vad har de för erfarenhet av fysisk aktivitet i undervis-ningen? 3. Vilka möjligheter och begränsningar upplever sjukhuslärarna när det gäller att bed-riva undervisning som innehåller fysisk aktivitet? Metod: Metoden är intervju där intervjuernas karaktär är semistrukturerade. Urvalet är base-rad på ett strategiskt urval av deltagare. Urvalskriteriet är att läraren är verksam på en sjuk-husskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Resultatet visar att fem faktorer påverkar undervisningen vid sjukhusskolan. Dessa faktorer är elevgrupp, utformning, lokal, innehåll och tid. Majoriteten av lärarna vid sjukhus-skolor använder sig inte av idrott och hälsa vid undervisning. De tillfällen fysisk aktivitet an-vänds varierar. Elevens sjukdomstillstånd och lokaltillgång anser lärarna vara de faktorer som påverkar möjligheten att bedriva undervisning som innehåller fysisk aktivitet. Slutsats: Undervisningen vid sjukhusskolan formas i huvudsak av det som elevens hemskola ålägger. Svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska får stort utrymme i undervisning. Fysiska ramar, reglerande ramar samt transformeringsprocess och realiserings-process påverkar undervisningen vid sjukhusskolan / Aim: The overall aim of this study is to get an understanding of hospital education. This means that this study is about how the teaching is designed and what affects the teacher’s tuition, as well to gain an understanding of how physical and health education is conducted at the hospital school. The purpose was expressed in three questions: 1. What factors affect the teaching of the hospital teacher at the hospital school? 2. Does the hospital teacher use physical and health education when teaching and what experience do the teachers have for physical activity when they're teaching? 3. What opportunities and limitations do the hospital teachers experience for physical activity? Method: The study material is collected via semistructured interviews. The selection is based on a strategic selection of participants. Selection criteria are based on that the teacher works at a hospital school. The theoretical starting point of this study is curriculum theory and frame-work factor theory. Results: The results show the five factors are affecting the teaching at the hospital school. These factors are student group, design, local, content and time. The majority of teachers at the hospital school do not use physical and health education when they’re teaching. The occasions when teachers uses physical activity vary. The children's state of sickness and local access con-sider teachers to be the factors that affect possible use of physical education. Conclusion: Teaching at the hospital school is essentially based on what the student's home school imposes. Swedish or Swedish as a second language, Mathematics and English gets a large focus when teaching at the hospital school. Physical frameworks, regulatory frameworks as well as transformation and realization processes affect the teaching at the hospital school.

Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.

Abstrakt Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om sjukhuslärarnas erfarenheter om samverkan mellan sjukhusskola och elevens ordinarie skola under det praktiska specialpedagogiska arbetet med sjuka elever. Resultatet har analyserats utifrån Symbolisk interaktionsteori. Studiens empiriska material samlades in med kvalitativa intervjuer med sjukhuslärare. Resultatet visade att samverkan mellan sjukhusskolan och den ordinarie skolan oftast fungerar bra och är till nytta för den sjuka eleven. Resultatet visade även att många sjukhuslärare möter rektorer och annan skolpersonal som inte vet vad sjukhusskolan innebär och till en början inte heller förstår sitt eget ansvar gentemot den sjuka eleven. Studien visar även att kommunikation är det viktigaste verktyget för en fungerande samverkan.