Syftet är att utifrån Uppsala studera vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam utifrån aktörer som är engagerade i byggnadsfrågor och jämföra med vad som byggs idag. Undersökningen syftar också till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre lokala grupper: Föreningen Vårda Uppsala, Uppsala Arkitekturuppror och YIMBY Uppsala samt två tjänstepersoner från Uppsala kommun. Vidare genomfördes en kvalitativ textanalys Uppsala kommuns Arkitekturpolicy(2017) och analys av de bilder som förekom i dokumentet. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en någorlunda enad syn bland respondenterna angående vad som kännetecknar en estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse utifrån Uppsala som kontext. Det kan tolkas som att det finns en medvetenhet (utifrån Arkitekturpolicyn) kring vilka kvaliteter som bidrar till att skapa en estetiskt tilltalande bebyggelse men att slutresultatet i nybyggnationer inte helt uppfyller det som efterfrågas för att det ska upplevas som estetiskt tilltalande och trivsamt.

Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i hur färgtemperaturen kan påverka personers trivsel i bostadsområden. Detta är för att få en förståelse om hur ljusets färgtemperatur påverkar personers trivsel, positiva eller negativa effekter och vilka skillnader som syns med det olika färgtemperaturerna. Metod: Två metoder användes i studien. Ett frågeformulär skapades med 8 självtagna bilder med tillhörande frågor. Efter att deltagarna svarat på enkäten, genomfördes intervjuer med fem deltagare som valdes ut genom hur det svarade på frågorna och fick utveckla sina svar. Resultat: Resultaten visar att det finns en skillnad mellan varmt och kallt ljus, i hur det påverkar trivseln. Hur det påverkar trivseln beror dock på vad deltagare anser själva är en trivsam belysning. Ur frågeformulär var det en stor variation av deltagare som kopplade låg färgtemperatur till komfort och hemlik atmosfär. Högre färgtemperaturer kopplades mer till trygghet och modernt ljus. Ur intervjuer visade resultatet att fler deltagare föredrar lägre färgtemperatur i bostadsområden, då det känns mer behagligt och mer passande. Färre antal föredrog högre färgtemperaturer och kopplade det till att det lyser upp mer av omgivningen och blev mer följsamt för ögat. Deltagare kopplade mycket till omgivningen då bilderna visade olika områden. Mycket hus, bilar, belysning ifrån hus och grönskan bidrog mycket till att deltagare valde bilderna och kopplade det till hus ljuset spred sig i omgivningen.  Konsekvenser: Studien ger kunskap om färgtemperaturens roll för utomhusbelysning och vikten av den. Detta gynnar boende och gående inom bostadsområden. Genom att veta vilken färgtemperatur som föredras, kan belysning projekteras och planerare kan skapa den belysning som befolkningen anser är nödvändig och trivs bäst med.  Begränsningar: Studien är begränsad till att undersöka endast färgtemperatur i bostadsområden. Intervjuer genomfördes på distans i digital plattform, med hänsyn till rådande situation av covid-19. / Purpose: The purpose of the study is to gain an insight into how colour temperature can affect people's well-being in residential areas. This is to gain an understanding of how the colour temperature of light can affect well-being, whether it affects positively or negatively, if there are differences and in what way it differs. Method: Two methods were used in the study. A questionnaire was created, with 8 self-taken pictures with additional questions. After the participants responded to the questionnaire, interviews were conducted with five participants who were choose by how they answered and were allowed to develop their answers. Findings: The question asked had a broad answer. The results show that there is a difference between low and high colour temperature, how it affects well-being. However, how it affects well-being depends on what the participants consider to be a pleasant lighting. From the questionnaire, there was a large variety of participants who linked low colour temperature to comfort and homely atmosphere. Higher colour temperatures were linked more to security and modern light. From interviews, the results showed that more participants prefer lower colour temperature in residential areas, as it feels more comfortable and more appropriate. Fewer numbers preferred higher colour temperatures and linked it to the fact that it lit up more of the surroundings and became more compliant to the eye. Participants connected a lot to the surroundings as the pictures showed different residential areas. The pictures included a lot of houses, cars, lighting from houses and greenery, which contributed a lot to participants choosing the pictures and linking it to how the light spread in the surroundings. Implications: Conducting a study entails knowledge within the role of colour temperature for outdoor lighting and the importance of having it. This benefits residents and pedestrians in residential areas, by knowing which colour temperature is preferred, lighting can be projected, and planners can create the lighting that the population considers necessary and are most comfortable with. Limitations: The study has mainly focused on the colour temperature in residential area. Interviews were conducted remotely on a digital platform, considering the prevailing situation of covid-19.