Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden.   Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital. Utifrån detta söks svar på frågorna: På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen bidrar till att minska utanförskapet? På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen underlättar för dem att ta sig in på arbetsmarknaden? Skiljer sig upplevelserna åt mellan de arbetslösa som har gymnasieutbildning och de som har universitetsutbildning?   Resultatet visar att ett användbart utbildningskapital förbättrar både upplevelserna och resultaten av åtgärdsprogrammen. För deltagare utan värdefulla kapitaltillgångar upplevs åtgärdsprogrammen snarare stigmatiserande och som en inlåsningsmekanism där ett beroende av lönesubventionen skapas. Enligt intervjupersonerna skulle man kunna hävda att många arbetsgivare utnyttjar situationen för att få billig arbetskraft, samtidigt som de med lägre utbildning använder åtgärdsprogrammet som sin enda möjliga konkurrenskraft. Ett förslag på förändring som denna uppsats pekar mot är därför att utöka möjligheterna för de utan värdefullt kapital att utbilda sig. På så sätt skulle förhoppningsvis en möjlighet att förändra sin situation och samtidigt undkomma utanförskapet skapas.

Covid-19 har gjort att människor blir arbetslösa då företag varslar sina anställda. Det kan leda till ekonomiska problem, samt för att få arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd krävs det att dess olika villkor är uppfyllda. En villkorslös medborgarlön kan därför vara ett alternativ för att minimera de ekonomiska svårigheterna som uppstår vid en arbetslöshet. Denna studies syfte är att ta reda på om det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga artiklar som visar för-och nackdelar med medborgarlön, samt det politiska läget kring medborgarlön. Klass och kultur av Bourdieu och tillit av Giddens har använts som teorier. Undersökningen är en kvantitativ metod, där en enkät från ESS8, 2016, har använts för att mäta fyra variabler i tre olika korstabeller, som signifikanstestats. Den empiriska undersökningen visar att det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. / <p>2020-06-26</p>