Uppsatsens syfte har varit att se på hur Cesar Millan, ”The Dog Whisperer”, i programmet ”Mannen som talar med hundar” skapar förtroende hos TV-tittarna. Undersökningen har studerat den talade retoriken i avsnitt ett av första säsongen av programserien. Analysen har gjorts utifrån den klassiska retorikens övertygandemedel, entechnoi pisteis där uppsatsen därefter valt att lyfta fram det övertygandemedel av ethos, pathos och logos som varit mest framträdande. Resultatet av analysen visar att Millans användning av pathos framträder tydligast. Millan kan även uppfattas visa eunoia gentemot TV-publiken när han ställer frågar till hundägarna i programmet, då en känsla av visat intresse för TV-tittarnas nyfikenhet uppstår. Samtidigt använder sig Millan av en stilnivå liksom ordval som är anpassade efter TV-tittarna och kan anses vara till hans fördel i hans syfte att övertyga. Slutligen är Millans argumentation varierande och utgår från både enthymem och paradigm, vilket kan anses fördelaktigt om man vill skapa förtroende.

This study aims from a gender perspective to examine how the audience pay attention to people of power in news media. To examine this we viewed how televiewers pay attention to party leaders in televised political debates. The studys gender perspective can be divided into two main aspects, on one hand whether the party leaders gender have any impact on the televiewers attention and on the other hand whether the televiewers gender have any impact on how they divide their attention. The questions examined are “how do televiewers pay attention to male versus female party leaders in political televised debates?” and “what differences and similarities can be found in how male versus female televiewers pay attention to party leaders in political televised debates?”. To get a comprehensive understanding of the audiences attention we combined two different methods; eye tracking methodology and qualitative interview. Eye tracking generated objective knowledge of the televiewers visual fixations while the qualitative interview gave us a deeper understanding of their memorialization. Five men and five women participated in this study.  Our results show that our participants give more detailed attention to the female party leaders appearances, while to a greater extent remembering the male party leaders political statements. We found more similarities than differences in how male versus female televiewers pay attention to party leaders, both with and without regard of the party leaders gender. For example male politicians seem to be the norm for what makes a party leader, since many participants primarily tend to fixate on them while also remembering their statements. However, our male participants tend to make fewer but longer fixations while our female participants instead tend to make more but shorter fixations. To summarize the results, we can see that both the party leaders and the televiewers gender have an significance to the televiewers attention.