Den här studien syftar till att belysa UEFA-Pro som utbildning för att förstå hur kravet på licens kan motiveras. Licensen ger behörighet att verka som huvudtränare på svensk fotbolls elitnivå, med andra ord Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tränare som verkar eller verkat på hög, svensk nivå, samt en representant från fotbollsförbundet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Coté & Gilbert (2009) för att undersöka i vilken utsträckning utbildningen täcker de kunskapsområden som anses viktiga i en svensk elitkontext. Hur utbildningen värderar tränarnas tysta kunskap är ytterligare perspektiv i studien (Nash & Collins, 2006). Det är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat av studien visar på ett brett kursinnehåll som täcker de berörda kunskaperna från studiens teoretiska perspektiv. Samtidigt visar studien att det behövs ytterligare forskning på dagens formella tränarutbildningar då den kritik som framkommit mot dessa till viss del upplevs utdaterad. Viss begränsning finns i studien eftersom empirin utgörs av endast sex intervjuer och således blir det svårt att återge en bild som är representativ för hela den svenska tränarkåren som verkar på elitnivå. / This study aims to highlight the UEFA Pro as an education to understand how the requirement for the license can be justified for eligibility to operate as an elite level coach in Swedish football. The requirement of UEFA Pro license applies to Allsvenskan, Superettan and OBOS Damallsvenskan.  The empirical data is obtained by semi-structured interviews with coaches that are or recently have been working at a prominent level of Swedish football. The Swedish football federation is also represented as an interview object. The purpose is to examine the image of the content in the educational process. As a theoretical framework, we have used Coté & Gilbert (2009) to investigate the extent to which the education covers the areas of knowledge that are considered important in a Swedish elite context. We have also used (Nash & Collins, 2006) tacit knowledge as a further perspective in the study. The method is qualitative and the approach inductive. The results proves that the content is wide and does cover relevant knowledge from the theoretical perspective. The study highlights that further research is needed on today’s formal coach educations as the criticism that has emerged against these perceived as outdated.  There is some limitation in the study because the empirical data consists of only six interviews, and it would be difficult to produce an image that is representative of the entire Swedish coaching staff that operates at elite level.

The institutions of the European Union (EU) have been involved in football-related matters for more than 30 years without having a direct competence in sport. This apparent paradox is the starting point of this thesis, which investigates the origin, development and consequences of EU policies on football. The EU interventions in football issues are examined through a conceptual framework based on models of agenda-setting and multilevel governance. This thesis draws on qualitative research through primary sources, mainly semi-structured interviews and official documents. The most important policy initiatives and decisions of the EU on football matters can be grouped under three headings: freedom of movement for workers, football broadcasting and football governance. EU institutions did not become involved in football matters by their own volition, but as a result of their responsibilities to adjudicate in legal disputes related to freedom of movement for workers and competition policy. The commercialisation of professional football especially over the last few decades generated internal conflicts in the governance of football that were only resolved with recourse to the European Court of Justice (ECJ). The EU has acted as an alternative policy venue for football stakeholders wishing to challenge the decisions of football federations. Thus, the EU and football appear as two systems of multilevel governance that have coexisted in parallel for some time but have since clashed as a result of the instrumentalisation of EU venues by football stakeholders. The policies of the EU on football are a compromise between two different visions of the game. Whereas football was initially introduced onto the EU agenda only in economic terms through the ECJ and the Commission, the EU has subsequently developed a more holistic and nuanced vision of football that takes into account its wider social and cultural values. The intervention of the Member States and the European Parliament, at the request of football governing bodies, facilitated the further evolution of EU policies on football. As a result of all these processes, the authority of federations such as the international football federation (Fédération Internationale de Football Association, FIFA) and the Union of European Football Associations (UEFA) has been diffused in favour of a horizontal network of governance that includes representatives from players, clubs and leagues.

Background: An increased load on the European elite football players is seen; both physically, with more matches with the national teams and the club teams, but also mentally. To play football on the highest level induce a high injury risk with injury incidences very high, both in the national team and in the club teams. Objective: To investigate the injury risk among elite football players in UEFA Champions League when playing in their clubs compared to international matches with their national team respectively. Further the objective also was to study the injury incidence and injury pattern differences between national team players and non national team players. Materials and methods: In this study 3233 player seasons were registered for 6141 injuries from 134 UEFA Champions League team seasons, during the seasons 2001/2002 to 2009/2010. Existing data from UEFA research group consisted of injuries, exposure, anthropometric data etc. The author collected data regarding national team exposure. Definitions of injury severity, injury categorization, injury incidence are standard definitions and the definition of being national team player or not were given by the author. Results: The baseline data showed that the national team players played more matches, had more match injuries, had a higher match exposure and were younger. No large differences are seen in injury incidence in the type of injuries. Some specific injuries as Achilles tendon, low back pain and ACL are more common in matches whit the non national team players, while knee MCL injuries are more common among the national team players. The non national team players had more absence from injuries. When comparing the both groups in injury incidence in total, there were no differences. Discussion: The results of this study can be compared to other similar studies, because of the same procedure regarding injury incidence etc. as consensus. The figures in this study show the same figures as other studies in the same subject. Conclusions: The injury incidence and injury pattern do not diverge from one another or from earlier studies on the same topic. The noteworthy finding is that the players who play for the national team have not a higher injury incidence than the players who do not play for the national team.

Since 2011 UEFA, the managing organisation of European football, demands that all clubs wanting to participate in the two major European club football tournaments, UEFA Champions League and UEFA Europa League, has to abide by the rules for UEFA Financial Fair Play. This regulation was developed by UEFA to protect the long-term financial stability of European club football. The thesis focuses on the largely debated break-even requirement, to determine whether UEFA Financial Fair Play will come to affect the competitive balance between clubs in Europe. The main purpose of the study is to conclude whether UEFA Financial Fair Play has affected the market for football clubs and their opportunity to compete sporting success. Further, the study tries to determine if the critics of the regulation are right in saying that the rules preserve the existing power balance on the market. An analysis of the annual reports from 24 European football clubs of the last nine years has been conducted. The 24 clubs were chosen, from four of the biggest football leagues in Europe, by a stratified sampling. The theoretical framework of this study is based on three main theories. Associative competition, Rat-race-theory and regulation theory and these are used to analyse the results. Through hypothesis testing the study shows that, even though the regulation has had a positive effect on the clubs economical results, there are clear signs that the rules has made it harder for smaller clubs to challenge the big clubs for sporting success through economical investments. These results also conclude that the regulation contributes to conserve the existing balance in the market. / Sedan 2011 kräver UEFA, europeisk fotbolls styrande organ, att klubbar som vill delta i europeisk klubbfotbolls två största turneringar, UEFA Champions League och UEFA Europa League, följer regelverket UEFA Financial Fair Play. Detta är ett regelverk framtaget med syfte att förbättra den ekonomiska situationen inom europeisk klubbfotboll. Studien har utgått från det omdebatterade noll-resultat-kravet (Break-even requirement), för att se om UEFA Financial Fair Play kan komma att påverka den konkurrensmässiga situationen inom europeisk klubbfotboll. Syftet är att undersöka om UEFA:s införande av Financial Fair Play har påverkat marknaden för fotbollsklubbar och deras möjlighet att konkurrera om sportsliga framgångar. Vidare undersöks om detta indikerar att den kritik som riktats mot regelverket, att det cementerar befintliga maktstrukturer mellan klubbar, är rättfärdigad. Studien har genomförts genom analys av de nio senaste årens ekonomiska rapporter från 24 klubbar i fotbolls-Europa. Ett stratifierat urval har använts för att välja ut sex representanter var från fyra av Europas största ligor. Den teoretiska referensramen har utgått från associativ konkurrens, hyperaktivitet (rat-raceteorin) samt reglering för att kunna besvara studiens frågeställning och analysera empirin. Med hjälp av hypotesprövning visar undersökningen att, även om regelverket har haft en positiv påverkan på klubbarnas redovisade ekonomiska resultat, så finns det tydliga tendenser till att reglerna har försvårat möjligheterna för mindre klubbar att utmana storklubbar om sportslig framgång genom ekonomiska satsningar och att maktstrukturer på marknaden på så sätt cementeras.

Title: UniCredit Bank - the sponsorship utilisation of UEFA Champions League. Objectives: The main objective of this diploma thesis is to analyze the mutual relationship of sponsoring between the UEFA Champions League and UniCredit Bank. Based on the results, recommendations for improvement of the sponsorship cooperation will be suggested. Methods: In this thesis will be used survey in order to obtain the necessary information regarding the impact of the sponsorship from czech fans. Furthermore, SWOT analysis method will be realized to analyze the actual benefit of the sponsorship for UniCredit. And method of case studies which will analyze itself sponsorship with all its consequences. Results: The results will be processed according to the selected objectives and will be interpreted in a separate chapter as suggestions and recommendations for the improvement of the sponsorship. Keywords: sport, sponsorship, advertising, UEFA Champions League, UniCredit Bank

DIPLOMA THESIS Denisa Budilová : Institutional framework of alternative dispute resolution in sport ABSTRACT The aim of this thesis is description and analysis of institutional framework, through which sport disputes are solved outside the State courts' jurisdiction. The thesis also delimits mutual relation between jurisdiction of sport organisations' bodies on one hand and State courts' jurisdiction on the other hand. The text is divided into seven chapters. A brief introduction is followed by second chapter, in which I focus on sport in general, its relations to law, I am exploring relations that may arise within the sport, and outlining on several examples what disputes may arise from those relations. Separate subsections are devoted to normative regulation of sport's relations and question of sports law. Third chapter is focused on Czech legislation on alternative dispute resolution in sport. I particularly deal with possibilities of alternative dispute resolution according to the Czech Arbitration Act (1994). The following section deals with dispute resolution based on sport associations' autonomy; I focus on current legislation and related case-law, as well as on proposed legislation to be enacted with respect to ongoing recodification of Czech private law. Fourth chapter provides an analysis of...

Human resource accounting has grown in importance over the past few years as organizations that heavily rely on their labour force and their skills seek to account for them as assets to reflect their output. Football clubs fall into that category as players are vital for the success of the team. Accounting regulations such as the UEFA financial fair play exist in order to help football clubs account for their players as intangible assets on their balance sheets. However, there are uncertainties over the effectiveness of existing regulations as youth players and Bosman players for example are exempted and there are difficulties in specifying what it is that players account for. The authors study 4 clubs that compete in Allsvenskan as well as UEFA competitions in order to determine if Swedish teams present a fair and true value of their human resources. The authors find that despite the fact that balance sheets show a great degree of consistency between clubs and all meet minimum requirements set by ruling bodies, financial reporting in football still has some way to go in order to fully reflect the true value of players.

<p>I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?</p><p>Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.</p>

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs? Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ”break-even”-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp.   I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ”break-even”-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF. Detta då kraven, enligt vår uppfattning, kan anses ha en konkurrenshämmande verkan i form av investeringsbegränsningar och en asymmetrisk effekt på transfermarknaden.   För att kunna utreda den rättsliga giltigheten, har vi använt oss av relevant praxis på EU-nivå inom områdena konkurrensrätt och idrott. Eftersom regelverket är så pass nyutkommet, har det ännu inte hunnit prövas rättsligt på EU-nivå. I och med detta, har det för oss funnits stort utrymme för diskussion och hypotetiska scenarion. Vår studie av praxis har visat att bestämmelserna kan bedömas vara förenliga med EU-rätten, trots en konkurrensbegränsande verkan. I vår analys har vi därför, utifrån befintliga förutsättningar, diskuterat huruvida vi anser att ”break-even”-kraven ska bedömas vara förenliga med art. 101.1 FEUF, även om de kan anses ha en konkurrenshämmande effekt. Vi har vägt in både ekonomiska och sportsliga faktorer i vår analys, och har även diskuterat möjligheten till alternativa tillvägagångssätt.