Sedan 2012 har UEFA implementerat ett nytt regelverk vid namn Financial Fair Play, där klubblag måste följa denna reglering för att kunna delta i UEFA:s två största turneringar (Champions League och UEFA Europa League). Den större vikten av regleringen har lagts på en regel vid namn break-even rule som innebär att de relevanta kostnaderna inte får överstiga de relevanta intäkterna. Syftet med denna reglering är att förbättra den ekonomiska ställningen inom Europeisk fotboll, samt förbättra konkurrensbalansen i de olika ligorna.    Studiens syfte är att undersöka vilken ekonomisk effekt regleringen haft på fotbollsklubbar i den engelska högstaligan. Vidare är syftet att granska hur klubbarna förhållt sig till Financial fair play och hur klubbarna klarat implementeringen, detta för att se om klubbarna har stärkt deras position i hierarkin och hur konkurrensbalansen i ligan har påverkats. En analys av ekonomiska rapporter har genomförts för de klubblag som deltagit i den Engelska Premier League säsongerna 2005/2006-2014/2015. Den totala populationen för studien blev 36 lag. En totalundersökning har gjorts där studien använt sig av beräkningar som Herfindahl-Hirschman Index, C5 Ratio och Pearsons korrelationskoefficient. Studien har utgått ifrån regleringsteorin public interest theory, den nyinstitutionella teorin med fokus på den tvingande isomorfismen samt contest theory model för att kunna ge svar på studiens frågeställning. Det kan konstateras att lagen i Premier League förbättrat deras ekonomiska ställning efter att regleringen sattes i kraft. Break-even kravet har tvingat lag att ta mer hänsyn till ekonomin, detta kan ha i kombination med andra faktorer resulterat i en bättre ekonomisk utveckling. Vidare kan det konstateras att konkurrensbalansen har förbättrats överlag mellan lagen men samtidigt har den försämrats mellan topp fem och resterande, det vill säga konkurrensbalansen mellan lagen under topp fem har förbättrats. Det går dock inte att fastställa om den ekonomiska utvecklingen samt konkurrensbalansen förändring beror just på FFP.

Title: The dependence of the amount of revenue of the highest ranking football leagues based on the ranking of countries according to the UEFA club coefficient. Objectives: In its work, the main aim was to examine the correlation between the amount of income of the highest football leagues and the countries' rankings on the UEFA club coefficient ladder. Shall the correlation be proven, further aims of its work would be description and quantification of the correlation. One of the side aims is the analysis of the nowadays football phenomena and proving its worldwide significance. Methods: In its work, publicly available data (professional literature, annual reports, statistical yearbooks) was analysed. On the basis of the data collection and analysis, the data was compiled and compared with each other in order to follow trends and create thorough conclusions. On the basis of the correlation between the monitored indicators, these correlations were measured. For the purposes of the correlation measurement, the statistical method of regression analysis was used. Results: The main finding of this work is that the correlation between the amount of income of the highest football leagues and the contries' rankings on the UEFA club coefficient ladder was proven. This finding is based on the results of the...

This thesis aims to compare media coverage of the first-class sporting event, the UEFA EURO 2016, in two Czech and Slovak national sport-oriented newspapers (Sport and Šport). To achieve this goal, the author of the thesis uses qualitative and mainly quantitative content analysis along with interviews with the members of the two respective newsrooms. The author focuses on how much space both dailies give to the event, what part of the whole coverage is made by the news about the Czech or Slovak national teams, and what is the (im)balance between the news and opinion journalism. He also compares the number of journalists that went to do their job in France and the number of their colleagues who were working from the newsrooms in Prague or Bratislava. The author is interested in the ways the two newsrooms reported about the rival team that used to be part of the former Czechoslovakian national team. He also tries to describe how journalists tend to write about their own national team. Another point of interest is the venality of both newspapers during the UEFA EURO 2016. Based on the interviews with members of both newsrooms, the author compares the media's preparation before the event and their mode of operation over the tournament. Besides above-mentioned media research, the thesis offers a view to...

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

1 This MA thesis starts to explore a new exciting part of socialization theory, by applying the research into socialization in the management of the Czech football club SK Slavia Praha. This is done trough the evaluation of the end of the year 2007, when SK Slavia Praha for the first and last time played the group stage of UEFA Champions League. This MA thesis tries to prove that there was indeed a transfer of norms and values from UEFA to SK Slavia Praha. Next to this, this MA thesis also tries to prove that the previous socialization is not anymore apparent in the club, since the contacts with UEFA (and ECA) have since then lost because of the lack of international matches played by SK Slavia Praha. This research is done through interviews with the employees of the club, both the ones working in the club in 2007, and the ones who are employed in 2014. Keywords: SK Slavia Praha; UEFA; ECA; Socialization; Europeanization; football; management

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska herr elitfotbollsklubbar förhåller sig till de europatäckande regelverket Financial Fair Play. Vilka eventuella utmaningar och begränsningar det kan innebära samt möjliga konsekvenser. Studien gör även en redogörande genomgång av aktuella regelverk, dels den svenska elitlicensen men framförallt av Uefas Financial Fair Play. Dagens fotbollsklubbar drivs mer eller mindre som affärsverksamheter, det tidigare tankesättet om att den europeiska fotbollen drivs av nyttomaximering har idag mer kommit att handla om vinstmaximering. Förmögna ägare som ger stora ägartillskott, en global publik, tv-avtal på miljardtals kronor samt sponsorer som är beredda att betala fantasisummor för att deras varumärke ska förknippas med ett lag är faktorer som talar för den lukrativa marknaden som fotbollsindustrin idag är. Trots detta är det inte många av Europas fotbollsklubbar som visar svarta siffror i bokföringen. De flesta fotbollsklubbar visar ett negativt resultat och måste därför låna pengar för att täcka förluster samt för att uppnå sportslig framgång. Klubbar i Europa lever på skuldberg de inte har en möjlighet att betala av och som tack vare Soft Budget Constraints räddas från att försättas i konkurs. Regelverk implementeras för att råda bot på denna negativa utveckling, där Financial Fair Play är bara ett av många för att försöka reglera fotbollsindustrin. Denna studie behandlar denna utveckling och sätter den i perspektiv mot den globaliserade värld vi lever i. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer är genomförda med allsvenska klubbars ledande personer för att få reda på var Allsvenskan och svensk fotboll står i denna utveckling. Studien behandlar såväl den internationella som den nationella ekonomiska situationen samt de regelverk som gäller, detta för att läsaren ska få en uppfattning om hur fotbollsvärlden ser ut. / The purpose of this study is to investigate how men's elite football clubs in Swedish relate to the European wide framework Financial Fair Play. What are the possible challenges and limitations that this could result in for football clubs. This study also makes a narrative review of the current rules and regulations, including the Swedish elite license but above all of UEFA's Financial Fair Play. The previous mindset that the European football clubs is run by utility maximization is nowadays more about profit maximization. Although, European football clubs operates on the mountain of debt they have no opportunity to pay off, however thanks to Soft Budget Constraints the clubs are saved from bankruptcy. Semi-structured interviews were executed with persons in leading positions of the clubs in the Swedish premier division in order to investigate the conditions of Swedish football to the international regulations.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen där fokus främst ligger på den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma ställning till samhällets övriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen är till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristkåren inte anammat. Idrottsjuridiken har visserligen vuxit sig större på senare år men är i det stora sammanhanget ett underutvecklat område och den juridiska debatten gällande TPO är i Sverige väldigt tunn. I Europa och framförallt England däremot är det ett oerhört aktuellt, omdiskuterat och omtvistat område. Third party ownership är en affärsmodell som kan bli aktuell vid alla internationella som nationella övergångar av en professionell fotbollsspelare till en professionell fotbollsklubb. En tredje part – som inte är en annan fotbollsklubb – äger då en del av eller de fullständiga ekonomiska rättigheterna till en spelares fotbollsrelaterade tjänster. Förfarandet används i Europa men har ännu inte nått Sverige. Detta beror till stor del på att fotbollens största och agendasättande organisationer, FIFA och UEFA, visat en motvilja till att låta denna affärsmodell fortskrida obehindrat. Sedan fenomenet först uppdagades har de ansvariga organisationerna inom toppfotbollen arbetat på att förbjuda TPO. Detta har främst skett genom införandet av art. 18bis i RSTP, ett internationellt regelverk som behandlar alla övergångar, även sådana på nationell nivå. Denna förbjuder att en tredje part utövar något inflytande över klubb eller spelare, men inte något ägande. Denna bestämmelse tar i princip ändå sikte på TPO. Av skälen till varför man vill förbjuda TPO finns bland annat att det är etiskt och moraliskt förkastligt för en part att kunna äga en annan människa, att det urholkar sportens integritet samt att det inte rimmar väl med den nya ekonomiska regleringen som börjar gälla säsongen 2013-2014, FFPR som i stora drag innebär att varje klubb ska leva inom sina egna tillgångar. Detta negativa förhållningssätt från FIFA och UEFA har kritiserats bland klubbar, spelare och verksamma jurister inom fotbollen som menar att det inte bör förbjudas, utan istället regleras i någon mån. Organisationernas autonomi har även den utmanats när ett avgörande på europeisk nivå föll och indirekt bekräftade att fotbollens regler måste böja sig för EU-rätten. Problemet har inte varit kännbart i Sverige men chansen att så sker inom kort finns.

Main focus of this thesis is social responsibility in professional football clubs of Europe. The theoretical part first of all describes the concept of corporate social responsibility with the most important characteristics and then explains some specifics of sport in economic terms. In the last part of the theoretical part offers an introduction of international and European football associations. In the practical part, the author describes and reviews the socially responsible activities of these organizations, followed by a comparison of European football leagues from the same perspective. Major part of practical part is focused on the most successful Czech football club AC Sparta Prague. Based on current activities and on a survey of club´s fans, a set of recommendations has been created for future socially responsible activities of the club.

Qu'est-ce que l'Europe politique et l'Europe du sport peuvent faire afin de mieux former les jeunes footballeurs et de mieux les protéger au cours d'un transfert ? Cette interrogation permet aisément la lecture de ce qui est en jeu à la jonction entre le champ sportif et le champ politique. Cet espace de positions sociales que constitue le football européen voit s'affronter des acteurs du mouvement sportif d'un côté, avec d'autres agents issus des institutions européennes. Nous démontrerons comment répondre politiquement à un problème footballistique, ce qui passe par une volonté politique de haut-niveau. Ainsi, le processus de policy-making résulte d'un compromis rendu obligatoire par l'autonomie et la spécificité dont bénéficie le football. La coordination entre les autorités publiques et le mouvement sportif sera un élément prépondérant de contrôle et de régulation pour faire face aux défis actuels dans le monde du football, dans lequel les Nations conservent le véritable pouvoir. / What can the political Europe and the Europe of sport do to better train young football players and to better protect them during a transfer ? This question allows us to see what is at stake in the junction between the sports and the political social field. This European football social space is divided into actors from the sports movement on one's hand, and into agents from the European institutions on the other hand. We'll demonstrate how to answer politically to a problem dealing with football, which requires a high level of political will. Thus, the policy-making process is a compromise made compulsory, both by the specificity and the sports movement autonomy, and by the weight of the national habitus. In the future, coordination between public authorities and the sports movement has been identified as a key element of control and regulation, in order to face up to the current challenges in the world of football, upon which the Nations still hold the real power.

Qu'est-ce que l'Europe politique et l'Europe du sport peuvent faire afin de mieux former les jeunes footballeurs et de mieux les protéger au cours d'un transfert ? Cette interrogation permet aisément la lecture de ce qui est en jeu à la jonction entre le champ sportif et le champ politique. Cet espace de positions sociales que constitue le football européen voit s'affronter des acteurs du mouvement sportif d'un côté, avec d'autres agents issus des institutions européennes. Nous démontrerons comment répondre politiquement à un problème footballistique, ce qui passe par une volonté politique de haut-niveau. Ainsi, le processus de policy-making résulte d'un compromis rendu obligatoire par l'autonomie et la spécificité dont bénéficie le football. La coordination entre les autorités publiques et le mouvement sportif sera un élément prépondérant de contrôle et de régulation pour faire face aux défis actuels dans le monde du football, dans lequel les Nations conservent le véritable pouvoir.