Bakgrund: Urinretention och överfylld blåsa är vanliga komplikationer i samband med operation och anestesi. Överfylld blåsa kan orsaka permanenta skador på blåsmuskeln och stort lidande hos den drabbade. Syfte: Att undersöka förekomsten av peroperativt överfylld urinblåsa och eventuella samband mellan den peroperativa urinmängden och patientens ålder respektive anestesins längd samt eventuell skillnad i peroperativ blåsvolym mellan kvinnor och män. Metodbeskrivning: Femtiotvå patienter planerade för öron-, näsa-, hals- och plastikkirurgi rekryterades konsekutivt under en tvåveckorsperiod. Vid ankomst till den postoperativa avdelningen mättes blåsvolymen med portabelt ultraljud. Resultatet antecknades i ett protokoll utformat för studiens syfte. Datamaterialet analyserades i statistikprogrammet SPSS statistics 24. Spearmans rangkorrelationskoefficient användes för att analysera samband. MannWhitneys test användes för att analysera skillnader. Resultat: Studiens resultat visade att mängden urin i blåsan vid ankomst till den postoperativa avdelningen varierade mellan 11 ml och 693 ml. En blåsvolym ≥400 ml uppmättes hos 14% av patienterna. Inget samband kunde ses mellan blåsvolymen vid ankomst och patientens ålder. Ett svagt positivt samband kunde påvisas mellan anestesitiden och blåsvolymen. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor i fråga om blåsvolymen kunde påvisas. Slutsats: Studiens resultat visade på stora skillnader i patienternas blåsvolym vid slutet av anestesin. Skillnaderna var oberoende av kön och ålder. Ett svagt samband kunde ses mellan blåsvolymen och anestesins längd. Variationen var dock stor mellan individer med liknande anestesitid. Resultatet tyder på att det är rimligt att blåsövervaka alla patienter peroperativt, oavsett ålder, kön och anestesitid. / Background: Urinary retention and bladder distention are common complications associated with surgery and anaesthesia. Bladder distention can cause permanent damage to the detrusor muscle and cause great suffering for the patient. Purpose: To study the incidence of perioperative bladder distention and the correlation between the perioperative urine volume and the age of the patient and the correlation between bladder volume and the length of anaesthesia. Differences in the perioperative bladder volume between men and women was also studied. Method: Fifty-two patients planned for ear-, nose-, throat- and plastic surgery were recruited consecutively over a two-week period. The patient’s bladder volume was measured on the arrival at the postoperative care unit with an ultrasound bladder scanner. The data was analysed with the statistics programme SPSS statistics 24. Results: The study showed that the bladder volume upon the arrival at the postoperative care unit ranged between 11 ml and 693 ml. A bladder volume of ≥400 ml was measured in 14% of the patients. There was no correlation between the bladder volume and the age of the patient. A weak positive correlation could be seen between the length of anaesthesia and the bladder volume. No statistically significant difference between men and women related to bladder volume could be detected. Conclusion: The study showed a wide difference between the patient’s bladder volume independent of age and gender. The result indicates that it is suitable to monitor all patient’s bladder volume perioperatively, regardless of age, gender and length of anaesthesia.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Innebörden av allomfattande information för barnmorskor är att skapa förutsättningar för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val och beskrivs som att medvetandegöra innebörden av undersökningen, undvika inge falsk säkerhet och undvika att skapa oro, identifiera svårigheter i kommunikationen och reflektera över egen kunskapsnivå. Barnmorskors erfarenheter av att ge information till blivande föräldrar skiljer sig åt och deras information saknar utifrån riktlinjer (SFS 2006:351; SBU, 1998; SFOG, 2008) den fullständighet som krävs för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val.Att skapa förutsättningar för blivande föräldrar att göra ett informerat val och antingen kunna välja eller avstå från rutinmässig ultraljudsundersökning visar sig vara en komplex arbetsuppgift för barnmorskor inom mödrahälsovården. Resultatet av denna studie kan användas för att diskutera de krav och den hänsyn som barnmorskor har att förhålla sig till, för att kunna ge blivande föräldrar förutsättningar att kunna göra ett informerat val dvs. att välja eller inte välja rutinmässigt ultraljudsundersökning. / Program: Barnmorskeutbildning

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av ett tiotal kvinnors erfarenheter av graviditet i nutid. Studiens syfte är att få kunskap om graviditeten som kulturell process, genom att utforska hur levda erfarenheter formas i relationen mellan kropp och materialitet. Studien fokuseras till fyra tematiska områden som utgörs av graviditetsbeskedet, ultraljudsundersökningen, kroppens förändringar och tankar kring det väntade barnet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Studien visar på att relationen mellan ting och människa framträder under flera av graviditetens faser; så som i kvinnornas strävan efter att bli gravida, i bekräftelsen av graviditeten och i förhållandet till det ofödda barnet. Vidare visar undersökningen hur förkroppsligandet av graviditeten och erfarandet av kroppens förändringar formas i relation till tankar och känslor i kvinnornas medvetande.