This report investigates digital games with focus on differences and similarities between children’s point of view when it comes to games focusing on learning compared to those focusing on entertainment. The approached group was children, 7 years old. The study contains investigations and analysis of how these children used games in both school and home environment. The most used theory “8 theories of fun” by Marc LeBlanc (2004) raises the most important parts making a game fun. The method used was group interviews in a primary school. 12 children were interviewed to observe their attitudes to games. Our findings indicate that these children don´t reflect much upon why they play a certain game, mostly important is that playing is considered fun. Furthermore, another important observation was that these children in general perceived learning games as less fun. We found more differences than similarities in the childrens opinions regarding edutainment games compared to entertaining games. / Denna C-uppsats behandlar digitala spel och undersöker skillnader och likheter angående barns åsikter om inlärningsspel och underhållningsspel. Målgrupp för studien var barn i sju års ålder och vi har undersökt deras användning av spel både i hem- och skolmiljö. Den teori som kanske varit viktigast i uppsatsen, 8 theories of fun, är författad av Marc LeBlanc m.fl (2004) och tar upp vilka delar som samspelar för att göra ett spel roligt. Vår metod bestod av att utföra gruppintervjuer då vi intervjuade tolv barn inom målgruppen för att se vilka attityder som gått att uppvisa. De resultat vi fått av studien är bland annat att de barn vi undersökt inte reflekterar speciellt mycket över vad de spelar för spel. Samt att den kanske viktigaste delen i ett spel är att det upplevs som roligt. Studien uppvisade fler olikheter än likheter i jämförelsen mellan underhållningsspel och inlärningsspel. Respondenternas generella åsikt var att underhållningsspel upplevs roligare är inlärningsspel.

This paper explores how the mechanics and the narrative of the game Hades compare to theories and methods of the proven psychotherapies Cognitive Behavioral Therapy (CBT) and Behavioral Activation Therapy (BA), specifically in treatment of depression symptoms. The research was done by conducting a partial close reading of the game, followed by an overview of threads on the social media site Reddit relating to Hades and depression symptoms. The results were further analysed through examining how they compare to the previously aforementioned treatments. The research found several of the game's mechanics could be mapped to methods of both CBT and BA, and noteworthy connections could be drawn between how Hades could impact its players and the ideal outcomes of the said psychotherapies. The results open possibilities for further interesting studies within the area. / Detta dokument utforskar hur mekaniken och berättelsen i spelet Hades kan jämställa sig med teorier och metoder för de beprövade psykoterapierna kognitiv beteendeterapi (KBT) samt beteendeaktiveringsbehandling (BA) specifikt vid behandling av symptom till depression. Undersökningen gjordes genom att genomföra en delvis närläsning av spelet, följt av en översikt över trådar på den sociala mediasidan Reddit om Hades och depressiva symptom. Resultaten analyserades vidare genom att undersöka hur de jämför sig med de tidigare nämnda behandlingarna. Forskningen fann att flera av spelets mekaniker kunde kartläggas till metoder för både KBT och BA och att anmärkningsvärda kopplingar kunde dras mellan hur Hades kan påverka sina spelare och de idealiska resultaten av de nämnda psykoterapierna. Resultaten öppnar möjligheter för ytterligare intressanta studier inom området.Nyckelord: datorspel, underhållningsspel, Hades, depression, mental hälsa,