Underhåll har genom åren oftast förknippats med stora kostnader eller ett nödvändigt ont av ledningen på företag, ofta då det går åt mycket likvida medel för att bibehålla underhåll med ett gott resultat. Istället bör man vända på det negativa synsättet och betrakta underhåll som något som ska generera vinst genom att man indirekt stöttar företagens kärnverksamhet. Ett väl fungerande underhållsarbete som bedrivs med kvalitet och på ett systematiskt sätt bidrar till att företag ökar den interna effektiviteten och blir mer konkurrenskraftiga. Underhåll som utförs på ett korrekt och systematiskt sätt leder inte bara till att driftsäkerheten ökar på utrustning och maskiner, utan minskar även risken för onödiga kostnader och produktionsstopp för företaget. Syftet med examensarbetet är att studera olika underhållsprocesser på ett fallföretag för att ta reda på vilka faktorer som påverkar driftsäkerheten av maskinerna på företaget. Målet är att kunna besvara fallstudiens undersökningsfråga som lyder: Hur kan företag förbättra underhållsprocesserna för att öka driftsäkerheten? Genom studierna för att fastställa hur underhållsarbetet bedrivs på fallföretaget har man kunnat lokalisera vilka sporadiska och kroniska störningar som finns i den undersökta maskinen. Resultatet pekar på att även fast fallföretaget har gott om information kring olika driftsstörningar så nyttjas inte denna information på ett tillfredställande sätt, därav har rekommendationer på förbättringsåtgärder tagits fram till företaget

<p>ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet. Det tänkta flödesschemat följs inte alltid av de olika leden i underhållsarbetet. Intervjuer med några inblandade personer ger en delvis annorlunda bild av arbetsflödet. Generellt finns problem med rapportering och uppföljning då inget finns sparat och dokumenterat i databaser. </p><p>Databasprogrammet Datastream 7i utvärderas i denna rapport. Det är ett fullt WEB-anpassat system med ett lättanvänt grafiskt användargränssnitt (GUI). Systemet är uppbyggt av 12 moduler som kan kombineras ihop och köpas in efter behov. För underhållsprocessen behövs 4-5 moduler som gås igenom grundligt. Systemet bygger på skapandet av arbetsorder som läggs upp i hierarkier. Standardarbetsorder och underordnad arbetsorder är viktiga begrepp. Kopplingar till lager, inköp och budget går att lägga till. Likaså projektplanering och processer kring arbetsflöde. 7i är kraftfullt och användbart för betydligt mer än underhåll inom ALSTOM. </p><p>Då det finns flera generationer av turbiner och olika moduler är ett stort och viktigt önskemål att kunna finna rätt typ av underhåll för den unika turbinen. Det finns dessutom tre nivåer av underhåll (stor revision, begränsad revision och säkerhetsinspektion) vilket gör kombinationerna av underhållsaktiviteter stort. Ett önskvärt tillstånd är att kunna välja modell och modul av turbin samt typ av revision och sedan få fram de aktiviteter och rapporter som är nödvändiga. </p><p>Datastream löser det problemet genom att man får definiera varje enskild turbin som ett unikt objekt. Man definierar vilka olika delar som turbinen består av. Aktiviteter defineras i ett schema för förebyggande underhåll som styrs av periodtid, mätarintervall eller ett exakt datum. Det går också att använda sig av klassificerade besiktningspunkter på turbinerna som styr när underhåll ska göras. </p><p>För att ALSTOM ska kunna använda sig av Datastream 7i behöver man ändra vissa delar av sitt underhållsarbete. En oro finns för att registrera och underhålla en så stor databas som det kommer att bli tal om. Fördelar är man kan följa upp händelser och aktiviteter då allt kommer bli registrerat i en databas. Det blir också lättare att få en överblick och att komma in som ny då mycket tidigare har byggt på enskilt kunnande och erfarenhet. Dokumentation och instruktion blir tydlig och detaljerad. Information behöver också bara ändras på en plats i ett nytt databassystem där allt är länkat. Detta är en stor fördel mot idag. För att lyckas införa ett nytt system krävs utbildning och en möjlighet av att delta i processen. Alla inblandade behöver förstå vikten av att modernisera ALSTOM Power Customer Service.</p>

ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet. Det tänkta flödesschemat följs inte alltid av de olika leden i underhållsarbetet. Intervjuer med några inblandade personer ger en delvis annorlunda bild av arbetsflödet. Generellt finns problem med rapportering och uppföljning då inget finns sparat och dokumenterat i databaser. Databasprogrammet Datastream 7i utvärderas i denna rapport. Det är ett fullt WEB-anpassat system med ett lättanvänt grafiskt användargränssnitt (GUI). Systemet är uppbyggt av 12 moduler som kan kombineras ihop och köpas in efter behov. För underhållsprocessen behövs 4-5 moduler som gås igenom grundligt. Systemet bygger på skapandet av arbetsorder som läggs upp i hierarkier. Standardarbetsorder och underordnad arbetsorder är viktiga begrepp. Kopplingar till lager, inköp och budget går att lägga till. Likaså projektplanering och processer kring arbetsflöde. 7i är kraftfullt och användbart för betydligt mer än underhåll inom ALSTOM. Då det finns flera generationer av turbiner och olika moduler är ett stort och viktigt önskemål att kunna finna rätt typ av underhåll för den unika turbinen. Det finns dessutom tre nivåer av underhåll (stor revision, begränsad revision och säkerhetsinspektion) vilket gör kombinationerna av underhållsaktiviteter stort. Ett önskvärt tillstånd är att kunna välja modell och modul av turbin samt typ av revision och sedan få fram de aktiviteter och rapporter som är nödvändiga. Datastream löser det problemet genom att man får definiera varje enskild turbin som ett unikt objekt. Man definierar vilka olika delar som turbinen består av. Aktiviteter defineras i ett schema för förebyggande underhåll som styrs av periodtid, mätarintervall eller ett exakt datum. Det går också att använda sig av klassificerade besiktningspunkter på turbinerna som styr när underhåll ska göras. För att ALSTOM ska kunna använda sig av Datastream 7i behöver man ändra vissa delar av sitt underhållsarbete. En oro finns för att registrera och underhålla en så stor databas som det kommer att bli tal om. Fördelar är man kan följa upp händelser och aktiviteter då allt kommer bli registrerat i en databas. Det blir också lättare att få en överblick och att komma in som ny då mycket tidigare har byggt på enskilt kunnande och erfarenhet. Dokumentation och instruktion blir tydlig och detaljerad. Information behöver också bara ändras på en plats i ett nytt databassystem där allt är länkat. Detta är en stor fördel mot idag. För att lyckas införa ett nytt system krävs utbildning och en möjlighet av att delta i processen. Alla inblandade behöver förstå vikten av att modernisera ALSTOM Power Customer Service.

Winter road maintenance is a necessity during the winter in Sweden, since the weather reduce traffic safety and accessibility, which have great impact on people and society in general. Unlike the degradation process of paved road surface and subgrade, that develops slowly over several years, the general state of the winter road can change significantly within a couple of hours, thus demanding more of road maintenance organisations when it comes to planning and initiating maintenance actions. Today there is a wide range of available sensor technology, that can be utilized to monitor the condition of the winter road and provide decision makers with the required information to initiate maintenance activities at the right time. However, it is necessary for the user, e.g. maintenance staff and decision makers, to know how this type of technology can be applied to make the winter road maintenance more efficient. The aim of this thesis is to define the winter road maintenance process, what obstacles and problems are present and the information requirements that are associated with planning, initiating and performing the winter road maintenance activities. The thesis focuses on the maintenance process for municipalities in northern Sweden using the city of Kiruna as a case study. An interview study was performed at Tekniska Verken in Kiruna to collect empirical data, which forms the basis for the process- and flow charts that are presented in the result. Common failure modes, connected to the failures that usually leads to the initiation of a maintenance activity, are identified, based on the interviews and the quality declaration for winter road maintenance. The failure modes were connected to the workflows, to show the phases of the workflow where the information is useful. Based on this, suitable sensor technology is proposed, which partly or fully meet the identified information requirements, and monitors the interesting failure modes of each maintenance activity. The results show that the greatest need for information is found in the stage of assessment and decision-making regarding initiation of maintenance actions, especially when it comes to initiation of snow plowing and de-icing activities. Using vehicle-based sensor technology, the condition of the road can be continuously monitored, and the initiation of maintenance activities can be triggered when reaching a threshold. Having road weather information stations, e.g. monitoring air and road temperature, wind speed, precipitation and road condition, is also an important source of information for municipal winter road maintenance. The use of sensor technology results in maintenance processes with fewer activities and decision steps, and it generates more reliable data that simplifies the decision-making. / Vinterväghållning är en nödvändighet under vinterhalvåret i Sverige, då väderlek har en stor påverkan på trafiksäkerhet och framkomlighet för trafikanter. Till skillnad från nedbrytningen av belagd väg under barmarkssäsongen, som sker stegvis under flera år, kan vintervägens tillstånd försämras avsevärt inom bara ett par timmar. Detta ställer högre krav på vägunderhållsorganisationer vad gäller planering och initiering av underhållsåtgärder. Idag finns ett brett utbud av sensorteknik som kan användas för att övervaka vintervägens tillstånd, och förse beslutsfattare med nödvändig information för att kunna initiera underhållsaktiviteter vid rätt tidpunkt. Det är dock nödvändigt att användaren, dvs. underhållspersonal och beslutsfattare, har kunskap om hur denna teknik kan användas för att effektivisera vinterväghållningen. Syftet med arbetet är att ta reda på hur underhållsprocessen för kommunal vinterväghållning är utformad, vilka hinder och problem som förekommer samt vilket informationsbehov som finns i samband med planering, initiering och utförande av vinterväghållningsaktiviteter. Arbetet är avgränsat till att analysera vinterväghållningen i Kiruna kommun. En intervjustudie utfördes vid Tekniska Verken i Kiruna för insamling av empiriskt material, vilket utgjorde underlaget för de process- och flödeskartor som presenteras i resultatet. Med utgångspunkt ur intervjumaterialet och kommunens kvalitetsdeklaration för vinterväghållning, identifierades vanliga felmoder kopplade till de funktionsfel som leder till initiering av underhållsaktivitet. Felmoderna kopplades sedan till arbetsflödena, genom att visa i vilket skede i arbetet som information om dessa är användbar. Utifrån detta gavs förslag på lämplig sensorteknik som helt eller delvis kan tillgodose informationsbehovet som identifierats, samt övervaka de felmoder som är intressanta för respektive underhållsaktivitet. Resultatet av undersökningen visar att det är vid bedömning och beslut om initiering av underhållsåtgärd som informationsbehovet är störst, framför allt när det handlar om initiering av snöröjning och halkbekämpning. Genom att använda sensorteknik för kontinuerlig övervakning av vägens tillstånd, kan underhållsaktiviteter initieras vid definierade gränsvärden. Egna vägväderstationer som övervakar och mäter exempelvis luft- och vägtemperatur, vindstyrka, nederbördsmängd och typ samt väglag, kan vara till nytta för den kommunala vinterväghållningen oavsett vilken underhållsaktivitet det handlar om. Användningen av denna typ av teknik leder till effektiviserade underhållsprocesser med färre aktiviteter och beslutssteg, samt förenklad beslutsfattning baserat på mer tillförlitliga mätdata.