Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjälpmedel inom vård och omsorg. Studien använder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där semistrukturerade intervjuer tillsammans med frågeformulär utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat på att både risker och möjligheter kan ses. Studien visar att vad respondenterna kan anse användbart att sensortekniken utför eller hjälper till med, inte nödvändigtvis ses som acceptabelt. Den visar även på att personal och ledning inom vård och omsorg inte alltid är överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitén på utbildningen är. De gemensamma åsikter som framkom var hur viktig och betydelserik teknik som t.ex. sensortekniken kommer bli för den framtida vård och omsorg för att kommunerna ska kunna tillgodose det ökade behovet.   Studien bidrar till en djupare förståelse för attityder gentemot sensortekniken och kan vara som en vägledning för kommuner vid införandet av liknande tekniker i framtiden. Genom att lyfta fram de olika rollernas eventuella tankar och idéer om sensortekniken kan det användas som en form av kravanalys, sett utifrån ett operativt perspektiv till fördel för framtida forskning i ämnet. Det kan också underlätta för kommuner, genom att peka ut vart och hur rädslor och negativitet gentemot tekniken kan finnas, för att kunna förebygga med hjälp av ytterligare information till personal, användare och anhöriga.

Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser. Sensorklasserna kopplas senare till underrättelsefrågorna. Vid analysen kopplas förmågorna, genom underrättelsefrågorna, ihop med sensorklasserna. Denna koppling ger för valda förmågor, ett utfall i sensorkombinationer som värderas. Resultatet visar att användandet av underrättelsefrågorna inte ger en entydig sensorkombination, som svarar mot sökt förmåga. För att klarlägga vilken sensorkombination som är lämpligast måste ytterligare information inhämtas om stridsfältsmiljön samt egenskaper hos målobjektet. Med hjälp av denna ytterligare information, faller det ut en bästa sensorkombination. Den förmåga som är realiserbar till år 2010, av de sensorkombinationer som värderades är: kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats / Based on the extensive changes that the Swedish Armed Forces are undergoing within the framework of a Revolution in Military Affairs (RMA), there are reasons to examine what demands sensor-systems are needed to meet in the future. The Swedish Defense Research Agency (FOI) and The Swedish Defense Materiel Administration (FMV) made a study and identified important abilities. Some of the abilities were Identification, Verification of Targets before Impact and Battle Damage Assessment (BDA) and will be further examined in this paper. The aim of this paper is to clarify if specified intelligence-questions toward Command and Control system can help to select adequate combination of multiple sensors that solves the chosen abilities that are needed within the specified timeframe in 2010. Open literature, reports and researches from FOI have been used during this work. To start the work it was necessary to couple ability towards. Then the questions were coupled towards classes of sensors. Different types of sensors were then divided in different sensor-classes. The result of the analysis shows that specified intelligence-questions could work in pinpointing out appropriate combination of sensors but the results were not unique. Further questions have to be found and answered i.e. conditions of the atmosphere and furthers information of the target. These facts could increase the possibility for the Command and Control system to deliver appropriate combination of multiple sensors in the future. An ability that will work within the timeframe is Battle Damage Assessment. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen. Detta är avgörande för ad hoc-nätverkensfunktionsduglighet. Det skulle resultera i minskade fördröjningar och därmed ökadkapacitet. Mycket talar för att snabbheten kommer att bli så stor att multisensordatafusionkan realiseras i ad hoc-nät. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Historiskt sett så har motorer och pumplösningar sålts utan sensorer. Detta innebär att kunden behöver designa specialbyggda övervakningslösningar, skräddarsydda till de specifika behoven som deras installation har. Detta innebär ofta att pumpförsäljaren går miste om pengar eftersom kunden har möjligheten att lösa sina övervakningsproblem med hjälp av produkter som säljs av andra företag. Eftersom Internet-of-Things har växt till den lukrativa marknaden som den idag är så söker företag möjligheter att använda sig av de teknologiska strategier som denna marknad använder sig av för att öka kundlojalitet och höja kvalitén av deras kundtjänster. Detta arbete har som målsättning att designa ett prototypsystem för att mäta komplex effektförbrukning hos trefas pumpmotorer i vattenlösningar. Målet är att konstruera en enhet som är liten nog att få plats innanför motorns hölje, och därmed få övervakning inbakad i produkten. Som en transitionsprodukt så måste systemet passa in i redan existerande övervakningsramverk som används av företaget, samtidigt som det måste vara kostnadseffektivt, noggrant och leverera alla de olika typerna av mätvärden som kan kan tänkas vara av värde vid komplex effektövervakning.  Projektet som presenteras i denna rapport fungerar som en undersökning och fastställning av den fundamentala designen av mätsystemet. Resultatet av arbetet är en konceptdesign som kan användas i senare steg av en iterativ produktutvecklingsprocess. Rapporten diskuterar teorin om vilka olika sensortyper och andra delar av ett mätsystem som kan vara applikativa för  systemet, och vilka som skulle kunna passa bäst. Resultatet består av ett konceptuellt kretskort och en kvantitativ uppskattning av noggrannheten. Kretskortet med tillhörande kretsscheman representerar en prototyp av mätsystemet i ett format som passar in i motorhöljet för en pump. Noggrannheten bestämdes laborativt baserat på den praktiska implementationen av mätsystemet, målsättningen var att hålla sig under 2.5\% relativ noggrannhet vilket uppnåddes för spänningsmätningen men inte för strömmätningen. / Historically, motors and pump solutions were sold without sensors. Requiring customers to create custom-built monitoring solutions, tailor-made to their specific installation and its needs. This often results in the pump vendor losing money since the customer is free to solve its monitoring problem using products sold by different companies. As Internet-of-Things has grown into the lucrative market it currently is, companies look to use the technological strategies created by IoT to increase customer retention and support quality. This thesis aim is to design a proof of concept system for measuring complex power consumption for three-phase pump motors in water solution installations. The goal is to produce a device small enough to be able to fit inside the motor itself, resulting in monitoring being delivered out-of-the-box. As a transition product, this device needs to be able to fit into already existing monitoring frameworks used by the company, while still being cost-effective, accurate and providing all the metrics already provided by larger external measurement systems. This thesis acts as an investigation into the fundamental design of this system, providing a concept design which can be used in further iterative product development. It discusses the theory of which sensors and other modules can be used for the measurement device, and which might be the best fit. It also presents a conceptual circuit board with accompanying schematic diagrams, representing a measurement system that would fit in the tight volume allowed in the motor housing. Finally, the thesis provides quantitive estimates of the accuracy of the system, derived from laboratorive experiments

Many electronic products of today utilize some form of touch technology. Looking at everything from smartphone screens to ticket vending machines, it is obvious that the number of applications is big and the demand is huge. Touch technologies generally require no force to use, which reduces mechanical wear-and-tear and thus increases their lifespan. In this thesis, a touch system was constructed to control RGB LEDs. The sensor surface was made from a white, semi-clear plastic, through which the LEDs’ light should be visible. Since the plastic both needed to transmit visible light and act as a touch surface, a problem arose: how do you construct a transparent touch sensor that can control RGB LEDs in a reliable way? Firstly, this thesis describes and discusses many of the different available touch technologies and their strengths and weaknesses. From this information, a specific sensor technology was chosen, from which a prototype of the transparent touch sensor was built. The sensor prototype was a capacitive sensor, made from a thin metallic mesh, placed on the back of the plastic surface. Using an embedded system, based on a differential capacitance touch IC and a microcontroller, the capacitance of the sensor was measured and converted into signals which controlled the LEDs. In order to ensure the sensor’s reliability, the environmental factors which affected the sensor had to be determined and handled. To do this, measurements were performed on the sensor to see how its capacitance changed with environmental changes. It was concluded that moisture, temperature and frequency had negligible effect on the sensor’s dielectric properties. However, it was discovered that proximity to ground greatly affected the sensor and that the sensor was significantly dependent on its enclosure and grounding. / Många av de elektronikprodukter som produceras idag använder någon form av touchteknik. Då den används i allt från skärmar på smartphones till biljettautomater är det tydligt att användningsområdena är många och att efterfrågan är stor. Touchtekniker kräver i regel ingen kraft för att användas, vilket minskar mekaniskt slitage och därför ökar dess livslängd. I detta arbete skulle en touchstyrning till en uppsättning RGB-lysdioder byggas. Problemet var att sensorytan skulle vara en vit, halvgenomskinlig plast, genom vilken lysdioderna skulle lysa. Eftersom plasten både skulle släppa igenom ljus och agera touchyta uppstod problemet: hur konstruerar man en genomskinlig touchsensor som kan styra RGBlysdioder på ett pålitligt sätt? Denna rapport inleds med att beskriva och diskutera många av de touchtekniker som finns idag samt vilka föroch nackdelar de har. Utifrån denna information valdes en specifik sensorteknik, varifrån en prototyp på den genomskinliga touchsensorn byggdes. Sensorprototypen var en kapacitiv sensor uppbyggd av ett tunt metallnät placerat bakom plastpanelen. Med ett inbyggt system, bestående av en integrerad touchkrets för differentiell kapacitansmätning och en mikrokontroller, mättes sensorns kapacitans och en styrning till lysdioderna implementerades. För att säkerställa sensorns pålitlighet var det viktigt att analysera vilka miljöfaktorer som påverkade sensorn och hur de kunde hanteras. Mätningar utfördes därför på sensorn för att se hur dess kapacitans förändrades med avseende på dessa. Det kunde konstateras att fukt, temperatur och frekvens hade försumbar påverkan på sensorns dielektrum. Däremot kunde det visas att närhet till jordplan påverkade sensorn avsevärt och att sensorns tillförlitlighet berodde signifikant på dess inkapsling och jordning.

Winter road maintenance is a necessity during the winter in Sweden, since the weather reduce traffic safety and accessibility, which have great impact on people and society in general. Unlike the degradation process of paved road surface and subgrade, that develops slowly over several years, the general state of the winter road can change significantly within a couple of hours, thus demanding more of road maintenance organisations when it comes to planning and initiating maintenance actions. Today there is a wide range of available sensor technology, that can be utilized to monitor the condition of the winter road and provide decision makers with the required information to initiate maintenance activities at the right time. However, it is necessary for the user, e.g. maintenance staff and decision makers, to know how this type of technology can be applied to make the winter road maintenance more efficient. The aim of this thesis is to define the winter road maintenance process, what obstacles and problems are present and the information requirements that are associated with planning, initiating and performing the winter road maintenance activities. The thesis focuses on the maintenance process for municipalities in northern Sweden using the city of Kiruna as a case study. An interview study was performed at Tekniska Verken in Kiruna to collect empirical data, which forms the basis for the process- and flow charts that are presented in the result. Common failure modes, connected to the failures that usually leads to the initiation of a maintenance activity, are identified, based on the interviews and the quality declaration for winter road maintenance. The failure modes were connected to the workflows, to show the phases of the workflow where the information is useful. Based on this, suitable sensor technology is proposed, which partly or fully meet the identified information requirements, and monitors the interesting failure modes of each maintenance activity. The results show that the greatest need for information is found in the stage of assessment and decision-making regarding initiation of maintenance actions, especially when it comes to initiation of snow plowing and de-icing activities. Using vehicle-based sensor technology, the condition of the road can be continuously monitored, and the initiation of maintenance activities can be triggered when reaching a threshold. Having road weather information stations, e.g. monitoring air and road temperature, wind speed, precipitation and road condition, is also an important source of information for municipal winter road maintenance. The use of sensor technology results in maintenance processes with fewer activities and decision steps, and it generates more reliable data that simplifies the decision-making. / Vinterväghållning är en nödvändighet under vinterhalvåret i Sverige, då väderlek har en stor påverkan på trafiksäkerhet och framkomlighet för trafikanter. Till skillnad från nedbrytningen av belagd väg under barmarkssäsongen, som sker stegvis under flera år, kan vintervägens tillstånd försämras avsevärt inom bara ett par timmar. Detta ställer högre krav på vägunderhållsorganisationer vad gäller planering och initiering av underhållsåtgärder. Idag finns ett brett utbud av sensorteknik som kan användas för att övervaka vintervägens tillstånd, och förse beslutsfattare med nödvändig information för att kunna initiera underhållsaktiviteter vid rätt tidpunkt. Det är dock nödvändigt att användaren, dvs. underhållspersonal och beslutsfattare, har kunskap om hur denna teknik kan användas för att effektivisera vinterväghållningen. Syftet med arbetet är att ta reda på hur underhållsprocessen för kommunal vinterväghållning är utformad, vilka hinder och problem som förekommer samt vilket informationsbehov som finns i samband med planering, initiering och utförande av vinterväghållningsaktiviteter. Arbetet är avgränsat till att analysera vinterväghållningen i Kiruna kommun. En intervjustudie utfördes vid Tekniska Verken i Kiruna för insamling av empiriskt material, vilket utgjorde underlaget för de process- och flödeskartor som presenteras i resultatet. Med utgångspunkt ur intervjumaterialet och kommunens kvalitetsdeklaration för vinterväghållning, identifierades vanliga felmoder kopplade till de funktionsfel som leder till initiering av underhållsaktivitet. Felmoderna kopplades sedan till arbetsflödena, genom att visa i vilket skede i arbetet som information om dessa är användbar. Utifrån detta gavs förslag på lämplig sensorteknik som helt eller delvis kan tillgodose informationsbehovet som identifierats, samt övervaka de felmoder som är intressanta för respektive underhållsaktivitet. Resultatet av undersökningen visar att det är vid bedömning och beslut om initiering av underhållsåtgärd som informationsbehovet är störst, framför allt när det handlar om initiering av snöröjning och halkbekämpning. Genom att använda sensorteknik för kontinuerlig övervakning av vägens tillstånd, kan underhållsaktiviteter initieras vid definierade gränsvärden. Egna vägväderstationer som övervakar och mäter exempelvis luft- och vägtemperatur, vindstyrka, nederbördsmängd och typ samt väglag, kan vara till nytta för den kommunala vinterväghållningen oavsett vilken underhållsaktivitet det handlar om. Användningen av denna typ av teknik leder till effektiviserade underhållsprocesser med färre aktiviteter och beslutssteg, samt förenklad beslutsfattning baserat på mer tillförlitliga mätdata.

Sverige har som många länder runt om i världen en åldrande infrastruktur och behovet av underhåll stiger. I en artikel i Svenska Dagbladet från 21/9–2018 redovisar analys- och teknikkonsultföretaget WSP en grov uppskattning att 300 miljarder kronor behöver investeras för att rusta upp existerande infrastruktur. Efter upprustningen skulle det krävas ca 25 miljarder kronor årligen för att utföra löpande tillståndsbedömning och underhåll av Sveriges väg- och järnvägsnät. Idag används inspektioner för att bedöma broars tillstånd. Det finns tre olika inspektionstyper; huvudinspektion, allmäninspektion och särskild inspektion. Structural Health Monitoring (SHM) är en teknik som globalt används mer och mer som en metod vid tillståndsbedömning av broar. SHM siktar mot att i realtid utföra automatisk bedömning av hela konstruktionens och de enskilda skadornas tillstånd. SHM använder sig av sensorer placerade på kritiska positioner för att samla in mätdata som jämförs med i förtid definierade gränsvärden. I Sverige används SHM sparsamt idag där kunskapen ligger på akademisk nivå och det råder en osäkerhet om hur SHM ska implementeras i praktiken. Genom att implementera SHM, kan skador upptäckas i ett tidigt skede och minimeras genom att snabbt utföra reparationer på konstruktionen innan skadorna blivit kritiska. Studien syftar till att producera en rapport som kan användas som en guide för hur SHM kan implementeras samt visa på hur SHM-systemen har implementerats på tidigare projekt. Rapporten skall ge läsaren en helhetsbild över hur tillståndsbedömning går till idag, vilka skador som är vanligt förekommande samt hur SHM kan användas som ett verktyg vid tillståndsbedömning. Rapporten syftar också till att ge en övergripande förklaring på svenska av SHM-tekniken och vad som behövs för implementering. Öppna ostrukturerade intervjuer genomfördes med forskare inom SHM och skador på betongkonstruktioner samt sakkunniga inom tillståndsbedömning. Intervjuerna användes som utgångspunkt för vidare studier av vanligt förekommande skador och SHM-tekniker. I litteraturstudien användes olika vetenskapliga databaser såsom Diva och ScienceDirect, samt KTH:s bibliotek för att få fram tidigare material om betongskador på broar, deras skademekanismer och om SHM-tekniken. Vidare hämtades information från ett antal doktorsavhandlingar, artiklar och tidigare examensarbeten. Genom litteraturstudie och intervjuer med sakkunniga kom studien fram till att armeringskorrosion och sprickor i betongen är skador som är vanligt förekommande i betongbroar. Skadornas skademekanismer beskrivs i rapporten. Studien identifierade tre olika system som kan användas för detektering och övervakning av armeringskorrosion och sprickor, de systemen är akustisk emission, SOFO-system (SOFO är en förkortning för Surveillance d'Ouvrage par Fibers Optics) och MuST-system (MuST är ett kommersiellt namn). Rapporten ger exempel på hur systemen kan användas för detektering och övervakning av skadorna genom att presentera fyra fallstudier där systemen har använts. Två av fallstudierna presenterar hur akustisk emission har implementeras och två av fallstudierna presenterar hur SOFO-systemet har implementerats. Studien kunde inte identifiera någon fallstudie för MuST-systemet och hur systemet har implementerats. Slutsatsen av studien är att SHM kan användas som ett komplement vid tillståndsbedömningar men man kan inte utföra automatiserade tillståndsbedömningar idag. / Like many countries around the world, Sweden has an aging infrastructure and the need for maintenance is increasing. In an article in Svenska Dagbladet from 21 / 9–2018, the analysis and engineering consulting company WSP reports a rough estimate that SEK 300 billion needs to be invested to upgrade existing infrastructure. After the upgrade, it would require approximately SEK 25 billion annually to carry out ongoing condition assessment and maintenance of Sweden's road and railway networks. Today, inspections are used to assess the condition of bridges. There are three types of inspection; main inspection, general inspection and special inspection. Structural Health Monitoring (SHM) is a technology that is globally more used as a method for condition assessment of bridges. SHM aims to perform automatic assessment of the state of the entire construction and individual damages in real time. SHM uses sensors placed at critical positions to collect measurement data compared to pre-defined limit values. In Sweden, SHM is used sparingly today, where knowledge is at an academic level and there is uncertainty about how SHM should be implemented in practice. By implementing SHM, damage can be detected at an early stage and minimized by quickly performing repairs on the design before the damage becomes critical. The study aims to produce a report that can be used as a guide on how SHM can be implemented and show how the SHM systems have been implemented on previous projects. The report should give the reader an overall picture of how condition assessment is performed today, which damages are common and how SHM can be used as a tool when assessing the condition. The report also aims to provide an overall explanation in Swedish of the SHM technology and what is needed for implementation. Open unstructured interviews were conducted with researchers within SHM and damages to concrete structures as well as experts in condition assessment. The interviews were used as a starting point for further studies of commonly occurring damages and SHM techniques. In the literature study, various scientific databases were used, such as Diva and ScienceDirect, as well as KTH's library to obtain earlier material on concrete damage to bridges, its damage mechanisms and about SHM technology. Furthermore, information was obtained from a number of doctoral dissertations, articles and previous degree projects. Through literature study and interviews with experts, the study concluded that reinforcement corrosion and cracks in the concrete are damages that are commonly found in concrete bridges. The damage mechanisms are described in the report. The study identified three different systems that can be used for detection and monitoring of reinforcement corrosion and cracks, those systems are acoustic emission, SOFO system (SOFO is an abbreviation for Surveillance d'Ouvrage pair of Fiber's Optics) and MuST system (MuST is a commercial name). The report gives examples of how the systems can be used for the detection and monitoring of the damages by presenting four case studies where the systems have been used. Two of the case studies present how acoustic emission has been implemented and two of the case studies present how the SOFO-system has been implemented. The study could not identify any case study for the MuST-system and how the system was implemented. The conclusion of the study is that SHM can be used as a supplement to condition assessments but cannot for the time being used for performing automated condition assessments today.