Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.

Studiens syfte var att belysa lärares och elevers uppfattningar om högläsning med koppling till medinflytande och hur lärare organiserar arbetet med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur organiserar och arbetar lärare med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande? Vad är det för inflytande eleverna upplever att de har under lärares högläsning och hur tas det till vara? Vad skulle eleverna vilja ha inflytande över och varför? Semistrukturerade intervjuer med 13 elever och 3 lärare har använts som datainsamlingsmetod. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt främst i den sociokulturella teorin men till viss del även i den kognitiva och teorin om föreställningsvärldar.   Lärarna har beskrivit hur de organiserar och arbetar med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande och delaktighet. Resultatet visar att elevernas möjligheter till medinflytande och delaktighet är beroende av vilken typ av arbetssätt och arbetsformer läraren praktiserar och studien lyfter fram exempel på såväl tillfällen då elevernas medinflytande är stort som när det är mer begränsat. Tydligt är att elevernas reaktioner och intressen är faktorer som är med och påverkar undervisningens innehåll. Diskussioner äger vanligtvis rum i helklass där det ges tillfällen för eleverna att göra sina röster hörda och får således vara meningsskapande av lektionsinnehållet. Resultatet visar även på att läroplanen och brist på resurser bidrar till att begränsa elevers inflytande. Resultatet från elevsvaren visar att majoriteten av eleverna tar initiativ till att interagera socialt när de inte förstår de ord de möter i högläsningen, vilket indikerar att eleverna ser högläsning som en aktiv och social process. Vidare framgår det att eleverna främst vill ha medinflytande över undervisningens innehåll i form av att få välja vilka böcker läraren ska läsa. Ett återkommande svar hos eleverna är dock ”vet inte”. Det tyder inte på att eleverna inte vill utöva medinflytande över exempelvis arbetssätt och arbetsformer utan snarare är en mer tänkbar förklaring att de krävs en del för att praktisera autonomi. / The purpose of the study was to illustrate both teachers´ and pupils´ perceptions about reading aloud in connection with influence and how teachers organize the work of reading aloud to meet pupils´ opportunities for influence. These are the questions I have chosen to be the base of my study: How do teachers organize and work with reading aloud in order to meet pupils´ opportunities for influence? What kind of influence do the pupils feel they have and would like to have during these reading aloud sessions, and how are they taken into consideration? What would the pupils like to have influence over and why? Semi-structured interviews were used as a method for collecting data and 13 young students and 3 teachers were interviewed. The study takes its theoretical starting point mainly in the sociocultural theory but also to a certain extent in the cognitive and the theory of envisioning literature. The teachers described the way they work in read-aloud situations and in what way influence and participation is given to the pupils in the teaching moment. The results show that the pupils´ opportunities for influence and participation depend on which type of working models and forms the teacher practices. Examples of both when the pupils´ influence is greater and limited are included in the study. Clearly the pupils´ reactions and interests are factors that will affect the teaching content. Discussions usually occur with the whole class and opportunities for the pupils to speak are created which means they are therefore included in the teaching content. The result also show that the curriculum and the lack of resources limit the pupils´ influence. The results also show that the majority of the pupils are taking initiative to interact socially when coming across vocabulary that is unfamiliar to them in read-aloud situations. This indicates that they believe these situations to be both active and social processes. The results also suggest that the pupils would like more influence over the teaching content, mostly in form of choosing which book to read aloud. The answer that reoccurs most is “I don’t know” in the pupils´ answers. The results, however, do not show that no influence over working methods and forms are wanted. A more conceivable answer is therefore that it requires experience to practice autonomy.