Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller. Utvecklingen är en process som fortgår idag.                       Syftet med denna uppsats har varit att studera forskningsanvändningen för det praktiska arbetet med barn och unga med ett sexuellt problembeteende. Utifrån detta har intervjuer skett med profesionella praktiker som möter dessa barn och ungdomar för  att höra deras reflektioner om vad som gör att ett barn eller en ung människa utvecklar den här typen av beteende samt vad som är en effektiv behandlingsmetod för målgruppen. Vi har sedan ställt detta mot den redan existerande forskningen, för att se på praktikernas kunskapsanvändning och hur den förklaras med hjälp av den nyinstitutionella organisationsteorin, som belyser olika aktörers sätt att se på ett fenomen. Den första delen utgör det existerande kunskapsläget kring behandlingar samt hur forskare har kunnat identifiera orsaksförklaringar bakom ett sexuellt problembeteende. Det finns meningsskiljaktigheter i orsaksförklairngar. Andra delen består av intervjuer med sju stycken praktiker som har arbetat eller arbetar inom dett område. Det finns skiljaktigheter kring svaren och hur man arbetar med dessa barn och ungdomar. Under analysen ställs praktikernas erfarenheter och kunskap i relation till det kunskapsläge som existerar, detta göra genom den nyinstitutionella organisationsteorin.Studien avslutas med våra egna reflektioner kring studien. / During the 1990’s it was first discovered that children could sexually abuse other children. This made the care staff stand lost towards the task to help these children. This was something that had not previously been talked about and there were not much knowledge in the area. When Börje Svensson and Anders Nyman started a project with Rädda Barnen, a treatment program started to develop. Svensson and Nyman started to treat young girls and boys who had problematic sexual behaviors. After this treatment program started to slowly develop and is a process that continues today.      The purpose of this thesis is to look at the implications of scientific studies in the practical work when it comes to children and adolescents with problematic sexual behaviors. We have chosen to talk to professionals who meet these children and young people, to hear their thoughts on what it is that makes a child or a young person develop this type of behavior and how you best treat it. We then compared the results from the interviews against the already existing researches. The first part of the thesis consists the existing state of knowledge on treatment and causal explanations in children and adolescents with problematic sexual behaviors. The second part consists the results of the interviews with seven professional’s working in this field and their opinions as well as their views on treatment and causal explanations. The last part contains a comparative analysis between the scientific researches and the working professional’s knowledge. The analysis conducts the institutional theories of organizations.