Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.</p>

The aim of the analysis in this essay will be divided into two cases. In the first, I will study the formation of a new State and why a geographic area of a country decides to make an secession. The focus will be on the secession of Biafra from Nigeria in 1967 and how the causes and explanations behind this secession, get in the Swedish literature as well as the international literature. In Case 2, I will use a explanation games, as a means to give pupils more understanding and to make it more clear, why a geographical area chooses to make a secession, and where I will use the secession of the Biafra from Nigeria as my example (Case 1). To more easily understand and answer  the question, why the geographical area of Biafra in south-eastern Nigeria chose to do an secession, I have chosen to study my Case 1 from a social and political context. The broader aim of this essay is, during the use of theories to search which role the ethnicity and the ethnic pattern had in the decisions of the Biafra to do an secession and create a new state. But also to explore the didactic elements and methods in history teaching, we as teachers can use, in order to more clearly describe and explain why a geographical area decides to do an secession? Results from case 1 showed that ethnicity was a motivation for me to respond to the social and political events in Nigeria and to be able to explain why Biafra chose to break away. There are other reasons, but to me it was ethnicity and ethnic pattern the main causes and it became an ethnic breakaway from the Biafra. In case 2 the explanations games, need not be the only method for the teacher to more clearly explain for example why Biafra chose to break away from Nigeria but it can be a way to understand more.

Regional utveckling har fått större betydelse de senaste årtiondena. En mer liberal frihandelsstruktur antas ha bidragit till en ökad globalisering, vilket lett fram till en ökad konkurrensutsatthet. Nationers begränsade förmåga att snabbt fatta beslut har lett fram till att regionerna har fått ökat ansvar avseende sin egen utveckling och tillväxt. I Sverige visades sig ansvaret genom att regionförbund började bildas där ansvaret för regionala näringslivsfrågor hamnade. Under 2003 ombads Sveriges regioner att utveckla regionala tillväxtprogram (RTP) där man inom regionen skulle komma överens om vilka åtgärder och områden som var viktigast för att nå tillväxt i länet. I Södermanlands län ansvarade Länsstyrelsen för att utarbeta ett RTP i ett brett partnerskap med olika aktörer från akademi, politik samt näringsliv. Regionförbundet Sörmland, vilka bildades 2004, blev samordningsanvariga för genomförandet av programmet mellan åren 2004 tom 2007. Hösten 2004 inleddes ett forskningsprojekt vars syfte var att erhålla lärdomar om det regionala tillväxtprogrammet. Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för det regionala tillväxtprogrammen var ett projekt där både Södermanland samt Västmanlands län har varit delaktiga tillsammans med Mälardalens högskola. Två doktorander anställdes vilka skulle följa ett regionalt tillväxtprogram utifrån geografisk utgångspunkt. Föreliggande studie har haft Södermanlands läns RTP i fokus. Avhandlingens syfte erhölls efter intervjuer med tolv praktiker berörda av RTP i sitt eget arbete (här regionala samordningsansvariga, offentliga samt privata regionala näringslivsorganisationer, kommunalråd, kommunala näringslivstjänstemän). Samtidigt närvarade författaren på ett otal möten årligen vilka var knutna till RTP:s genomförandeprocess. I intervjumaterialet söktes kärnkategorier, vilka indikerade uppkomsten av liknande svarsbilder. Ett svar som bidrog till studiens intresse var svaret om hur olika aktörer såg på näringslivsmedverkan inom ramen för RTP:s genomförandeprocess. Generellt svarade de regionala offentliga näringslivsorganisationerna att det inte var självklart med en näringslivsmedverkan inom ramen för det partnerskap som skulle arbeta med regional tillväxt, medan kommunalråd samt kommunala näringslivtjänstemän tenderade att svara att det var en svaghet att inte låta näringslivet vara mer involverat i RTP. Svaren bidrog till att det fanns ett intresse att undersöka vilken typ av näringslivsmedverkan som fanns inom ramen för RTP. En genomgång av olika arenor med anknytning till RTP studerades och resultatet indikerade att det saknades praktiska näringslivkopplingar i RTP:s genomförandeprocess, i vart fall på partnerskapsnivå. Ett antagande växte sig starkare om det var möjligt att en inkongruens mellan ett regionalt tillväxtprograms innehåll samt ett lokalt näringslivs (entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagskontext i Södermanlands län) upplevda tillväxtbilder samt orsaksförklaringar av tillväxt uppstått till följd av bristen av näringslivsmedverkan. En frågeställning formulerades. Hur en regional offentlig bild av tillväxt via ett RTP skiljer sig mot den bild av tillväxt som förmedlas av entreprenörer från en solo-, mikro- samt småföretagarkontext? Tillväxtbilder undersöktes, men även regionala intentioner ställt i relation till entreprenörernas orsaksförklaringar. Processen som följde efter frågeställningens tillkomst var intervjuer med elva entreprenörer från en solo-, mikro samt småföretagarkontext. Intervjuerna transkriberades och bearbetades ner till berättelser där kategorisering av nyckelmeningar ringades in. Tillväxt definierades huvudsakligen som ökning av omsättning samt vinst även fast inslag av företagets interna process även gick att åskådliggöra (t.ex. utvecklande arbetsuppgifter). Entreprenörers tillväxtdefinition kan betecknas vara situationsberoende där typ av verksamhet och situation kan förklara begreppet tillväxt. Resultatet av entreprenörernas orsaksförklaringar till sin historiska tillväxt indikerade interna (företagsförmåga eller personrelaterade förklaringar) samt externa (nätverk (stödjande omgivning) eller konjunktur) orsaksförklaringar. De interna orsaksförklaringarna tenderade dock att vara i majoritet. Edith Penrose (1959) teori om företagstillväxt (The Theory of the Growth of the Firm) med fokus på företags interna tillväxtprocess förenades med det induktivt framväxta resultatet från intervjuerna med entreprenörerna. I studien växte en teoretisk analysmodell fram (penroseisk analysmodell) vilken lyfte fram entreprenörskaps- samt managementförmågors betydelse för möjligheten att nå intern företagstillväxt. Den regionala bilden av tillväxt och intentioner utgick främst från RTP:s utkast och handlingsprogram (2003) samt revideringarna under programperioden (2004-2007). Textanalys av materialet resulterade i att tillväxt som begrepp inte entydigt definierades. Definition av regional tillväxt blev funnen i RTP:s målsättningar. Regionala intentioner för att nå regional tillväxt kan kategoriseras i dels interna regionala strategier (insatser riktade inåt regionen) dels i externa regionala strategier (insatser riktade från regionen). Huvuddelen av strategierna ansågs ha ett internt perspektiv med fokus på att utnyttja och utveckla regionens inneboende resurser. Teorier, vilka riktade sin uppmärksamhet mot regional utveckling samt tillväxt växte fram och skapade en regional analysmodell, vilken innehöll dels olika ekonomiska skolbildningar, dels skilda teorier om samverkan. Resultat En jämförelse mellan tillväxtbilder indikerar både likheter och skillnader. Ideologiskt finns en skiljelinje som delvis står i direkt kontrast till varandra. Exempel på detta är tillväxt via ökad arbetskraft i ett regionalt perspektiv, medan arbetskraftsökningar inte alltid ses som en del av det regionala näringslivets tillväxtdefinition. Likheter finns där RTP diskuterar förädlingsvärdet som ett mått på tillväxt och där näringlivet diskuterar vinst. Ett heterogent näringsliv indikerar även andra värden än ekonomiska och framställer personligt utvecklande samt kreativa uppdrag som tillväxt, bilder av tillväxt vilka saknas i RTP. Resultatet av entreprenörers orsaksförklaring av tillväxt och RTP:s intentioner indikerar likheter i synen på att nätverk och relationer, företagsförmåga samt konjunkturläget är av betydelse för tillväxten. En skillnad är att tillväxten orsakas eller hämmas av interna orsaksförklaringar och speciellt personrelaterade faktorer enligt entreprenörer. En annan skillnad är att regionala intentioner framhärdar att fler individer i arbete leder till regional tillväxt, vilket inte självklart orsakar tillväxt i en företagskontext. I relation till en penroseisk analysmodell har entreprenörerna brister i framförallt managementförmåga. Entreprenörskapsförmåga verkar lättare att uppnå för intervjuade entreprenörer. Den penroseiska analysmodellen indikerar att det är komplicerat att utläsa om regionala intentioner utifrån RTP kan svara mot en företagsteoretiskt tillväxt. En hög abstraktionsgrad i RTP bidrar till att RTP delvis kan ses som en resurs i jämförelse med en företagskontext utifrån penroseisk analys. Den finns ett behov av att beskriva intentionerna i ett RTP tydligare för att klargöra effekterna och innebörden för entreprenören av en intention. Ett resultat är också att intentioner, vilka RTP lyfter fram, vänder sig bort ifrån företagskontexten och riktar sig inåt dvs. mot de regionala näringslivsaktörerna. Däremot finns regionala intentioner vilka är relativt tydliga och med fokus på näringslivet, men som ur ett penroseiskt perspektiv mer fokuserar på resultatet av en tillväxtprocess snarare än på själva tillväxtprocessen inom ett företag. Den regionala analysmodellen indikerar överlappningar mellan olika ekonomiska teoribildningar (neoklassisk, neoösterrikisk, keyniansk) inom RTP. Det pekar på en region med mer pragmatisk inställning till ekonomisk teoribildning. Enligt Helliwell och Putnam (1995) kännetecknas en positiv regional utveckling av just en mer pragmatisk inställning av regionala beslutsfattare. Andra resultat från studien, vilka fokuserar på ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser, indikerar att samverkan i partnerskap kan underlättas i lokala [kommunala] partnerskap. En diskussion fokuserar på att regionala näringslivsaktörer bör ha tillgång till entreprenörers berättelser för att ha möjlighet att göra gemensamma tolkningar och därmed undvika näringslivsorganisationers särintressen. Studien introducerar low-bottom-up-begreppet som ett tydligare tänk om ett målgruppsanpassat partnerskap, men också som ett tänk att närma sig entreprenörer via dess berättelser. Ett low-bottom-up-perspektiv kan se olika ut beroende på om partnerskapet söker radikala eller inkrementella lösningar. / Thesis purpose was obtained by interviewing twelve practitioners involved in a Regional Growth Programme (RGP) in their own work (regional co-ordination officers, public and private regional business organisations, municipal and local business officials). Core categories were extracted according to a grounded theoretical method approach. Generally, the regional public business organisations said that it was not necessary that businesses and entrepreneurs should be part of the partnership working with regional growth in a RGP. On the other hand the municipal commissioners of some municipalities in Södermanland and local business officials tended to respond that it was a weakness not to let the businesses and entrepreneurs be involved in the RGP implementation process. A research question was formulated. How a regional public image of growth through an RGP differs from the picture of growth mediated by entrepreneurs from a solo-, micro- and small business context. Emerging images were examined, but also regional intentions set in relation to entrepreneurs’ causal explanations of growth. Findings A comparison of growth images indicates both similarities and differences. Ideologically, the images of growth stands in direct contrast to each other. Examples of this are growth through increased employment in a regional perspective, while labour increase is not always seen as part of a business growth definition. Similarities are where RGP discusses the value added as a measure of growth and the business community discusses earnings and profits. A heterogeneous business indicates other values than economic ones. The results also shows personal development and creative assignments as images of growth. Images that are missing in the RGP. The result of the entrepreneurs’ causal explanations of growth and RGP´s intentions indicates similarities in their perception that networks and relationships, business skills and economic situation is important factors for growth. One difference is that growth is caused by or impeded by internal causal explanations, especially personal related factors as the entrepreneurs’ stories were expressed. In relation to a Penrosean analytical model interviewed entrepreneurs have shortcomings, especially in management skills and abilities. The Penrosean analysis model also indicated that it was difficult to ascertain whether regional intentions by RGP could correspond to a theoretical enterprise growth. A high degree of abstractions in RGP could explain why RGP could only partly be seen as a resource in comparison to a small business context by a Penrosean analysis. However, there are regional intentions, which are relatively clear, with a focus on business, but from Penrosean perspective the focus was on the result of a growth process rather than on the growth process itself within a company. One conclusive discussion focuses on the fact that regional business operators should have access to entrepreneurs’ stories to have the possibility to make common interpretations and thereby avoid the business organisations own interests. The study introduces the low-bottom-up concept with a clearer perspective on specific target group adjusted partnerships. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen – entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar tillväxt i fokus, 2004-2007

The purpose of this thesis work is to investigate how research on honor-related violence is structured and how this can potentially affect social work. The scientific problem we see is about the fact that the polarized debate regarding honor-related violence is a growing problem, not only in Sweden, but also in other Nordic countries. Honor-related violence is an effect of when the honor becomes affected and the person who is subjected to honor-related violence is controlled by the family´s norms and rules, this can lead to sanctions in the form of mental and physical violence. Our research question aims to investigate how research on honor-related violence in Sweden is structured and how the polarized explanations of culture and intersectionality can influence the social work on honor-related violence. We argue that the polarized and shifting explanations of cause for the honor-related violence affect the social work and the education of social workers. The research question and the related issues have been studied through a qualitative inductive research approach and the empirical material has been analyzed based on Laclau and Mouffe’s social constructivist discourse analytical instruments. We analyzed seven research works written by researchers in Sweden. What we intend to study is how these researchers portray and structure honor-related violence based on the two causal explanations of culture and intersectionality. The result shows that the cultural explanation model is more prevalent than the intersectinal line of argument regarding the honor-related violence. The empirical material define the nature of honor-related ciolence in a similar way, but that the explanations of cause separates them. Our conclusion is, among other things, that we see how one cannot relate to honor-related violence without looking at culture, but that the intersectional analysis of violence also is necessary in order to be able to absorb all surrounding influencing factors. The intersectional perspective on honor-related violence, however, emphasizes that the cultural explanation becomes a fact when research has not succeeded in solving how social work practice should deviate from a cultural stereotyping when it comes to the issue of honor-related violence. / Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka hur forskning kring hedersrelaterat våld är strukturerat och hur detta potentiellt kan påverka det sociala arbetet. Det vetenskapliga problemet som vi ser föreligger handlar om att den polariserade debatten om det hedersrelaterade våldet på politisk nivå även går att urskilja på en forkskarnivå. Hedersrelaterat våld är ett växande problem, inte bara i Sverige, utan även i andra nordiska länder. Hedersrelaterat våld är en effekt av när hedern blir drabbad och den som blir utsatt för hedersrelaterat våld blir kontrollerad av familjens eller släktens normer och regler, detta kan leda till sanktioner i form av psykiskt och fysiskt våld. Vår forskningsfråga ämnar att undersöka hur forskning om hedersrelaterat våld i Sverige är strukturerad och hur de polariserade orsaksförklaringarna kultur och intersektionalitet kan påverka det sociala arbetet kring hedersrelaterat våld. Vi hävdar att de polariserade och skiftande orsaksförklaringarna kring det hedersrelaterade våldet påverkar det sociala arbete och socionomers utbildning. Forskningsfrågan och de tillhörande frågeställningarna har studerats genom en kvalitativ induktiv forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats utifrån Laclau och Mouffes socialkonstruktivistiska diskursanalytiska instrument. Vi har analyserat sju stycken forskningsverk skrivna av forskare i Sverige. Det vi ämnar att studera är hur dessa forskningsverk porträtterar och strukturerar hedersrelaterat våld utifrån de två orsaksförklaringarna kulturförklaringar och intersektionalitet. Resultatet visar att den kulturella förklaringsmodellen är mer förekommande än den  intersektionella argumentationslinje gällande det hedersrelaterade våldet. Alla forskningsverk definierar det hedersrelaterade våldets art på liknande sätt, men att orsaksförklaringarna går isär. Vår slutsats är bland annat att vi ser hur en ej kan förhålla sig till hedersrelaterat våld utan att se till kultur, men att den intersektionella analysen av våldet också är nödvändig för att kunna ta in alla omkringliggande påverkande faktorer. Det intersektionella perspektivet kring hedersrelaterat våld poängterar dock att den kulturella förklaringen blir ett faktum då forskning inte lyckats lösa hur en inom det sociala arbetets praktik ska avvända en kulturell stereotypisering när det kommer till frågan om hedersproblematik.

När det på 1990-talet uppmärksammades att barn kunde utsätta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var något som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare Rädda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp Rädda Barnens Pojkmottagning och tog emot både flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna målgrupp uppmärksammades började så sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller. Utvecklingen är en process som fortgår idag.                       Syftet med denna uppsats har varit att studera forskningsanvändningen för det praktiska arbetet med barn och unga med ett sexuellt problembeteende. Utifrån detta har intervjuer skett med profesionella praktiker som möter dessa barn och ungdomar för  att höra deras reflektioner om vad som gör att ett barn eller en ung människa utvecklar den här typen av beteende samt vad som är en effektiv behandlingsmetod för målgruppen. Vi har sedan ställt detta mot den redan existerande forskningen, för att se på praktikernas kunskapsanvändning och hur den förklaras med hjälp av den nyinstitutionella organisationsteorin, som belyser olika aktörers sätt att se på ett fenomen. Den första delen utgör det existerande kunskapsläget kring behandlingar samt hur forskare har kunnat identifiera orsaksförklaringar bakom ett sexuellt problembeteende. Det finns meningsskiljaktigheter i orsaksförklairngar. Andra delen består av intervjuer med sju stycken praktiker som har arbetat eller arbetar inom dett område. Det finns skiljaktigheter kring svaren och hur man arbetar med dessa barn och ungdomar. Under analysen ställs praktikernas erfarenheter och kunskap i relation till det kunskapsläge som existerar, detta göra genom den nyinstitutionella organisationsteorin.Studien avslutas med våra egna reflektioner kring studien. / During the 1990’s it was first discovered that children could sexually abuse other children. This made the care staff stand lost towards the task to help these children. This was something that had not previously been talked about and there were not much knowledge in the area. When Börje Svensson and Anders Nyman started a project with Rädda Barnen, a treatment program started to develop. Svensson and Nyman started to treat young girls and boys who had problematic sexual behaviors. After this treatment program started to slowly develop and is a process that continues today.      The purpose of this thesis is to look at the implications of scientific studies in the practical work when it comes to children and adolescents with problematic sexual behaviors. We have chosen to talk to professionals who meet these children and young people, to hear their thoughts on what it is that makes a child or a young person develop this type of behavior and how you best treat it. We then compared the results from the interviews against the already existing researches. The first part of the thesis consists the existing state of knowledge on treatment and causal explanations in children and adolescents with problematic sexual behaviors. The second part consists the results of the interviews with seven professional’s working in this field and their opinions as well as their views on treatment and causal explanations. The last part contains a comparative analysis between the scientific researches and the working professional’s knowledge. The analysis conducts the institutional theories of organizations.

Syftet med denna studie var att undersöka hur artiklar från två välkända svenskakvällstidningar beskriver det våld som män brukar mot kvinnor i nära relationer. Vidare har det undersökts vilka orsaksförklaringar tidningsartiklar använder för att beskriva mäns våld mot kvinnor. En kvalitativ textanalys har genomförts där resultatet har tematiserats med teoretisk ansats genom socioekologiska modellen och Socialstyrelsens definition av våld i nära relationer. Media har visat sig ha en betydande roll för människors förståelse av sociala problem. Det som beskrivs i media blir ofta människors verklighet, därför är det av betydelse att media ger en rättvis och korrekt bild av det stora och utbredda fenomen som våld i nära relationer utgör. Resultatet indikerar att fysiskt våld är den vanligast förekommande typ av våld som beskrivs av tidningsartiklar. Vidare skildrar studien att flest tidningsartiklar beskriver orsaker till mäns våld mot kvinnor med ett strukturellt perspektiv. Endast en av alla inkluderade tidningsartiklar beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom den socioekologiska modellens alla fyra perspektiv. Modellen som i enlighet med Socialstyrelsen är av stor vikt för att få en helhetsbeskrivning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. / The aim of this study was to investigate how articles from two well-known Swedish evening newspapers describe the violence that men use against women in close relationships. Furthermore, the study examined which causal explanations the newspaper articles use in the descriptions of the violence. This is done through a qualitative text analysis of newspaper articles' descriptions of violence. The results of the study have been thematized with a theoretical approach through the socio-ecological model and the National Board of Health and Welfare's definition of violence in close relationships. The media has proven to play a significant role in helping people understand social issues as what is described in the media often becomes people's reality. Therefore, it is important that the media provide a fair and correct picture of the large and widespread phenomenon that violence in close relationships constitutes. The results show that physical violence is the most described violence of newspaper articles. Furthermore, most causes of men's violence against women are described by newspaper articles with a structural perspective. Only one of all included newspaper articles describes men's violence against women in close relationships through all four perspectives of the socioecological model. The model which, in accordance with the National Board of Health and Welfare, is of great importance for obtaining a comprehensive description of men's violence against women in close relationships.