<p>Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. </p><p>One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.</p>

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim’s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity. These positions are assigned, claimed or opposition to, and characterizes not only the young girls self-image, but also how professionals within the health authorities look at them and what support and assistance that’s offered or deprived. Finally, the authors argue for a broader approach to young girls who self-injuring by sexual behavior, they can be both victims and actors and advocates a questioning of oppressive norms to detect and identify the young girls who self-injure by sexual behavior, when it is a prerequisite to widen their options and discretion.

Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.

The aim of this qualitative study was to investigate professionals' perception of young girls' particular vulnerability to digital violence, its consequences, and professional approaches to digital violence. Four professionals working in women’s and girl’s shelters were interviewed in a semi-structured format. The results indicate that young girls are particularly vulnerable because of their gender, age, and the power structure in society. The consequences of being affected by digital violence are described as among others mental illness and problems to establish other healthy relations. Both youth’s and adult’s lack of knowledge about digital violence may contribute to its perpetuation. The work with digital violence is limited because of a generation gap that leads to the fact that adults lack understanding of young girls' particular vulnerability. The study identifies a need for increased education about digital violence for both young people and adults. / Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom tjej- och kvinnojourer upplever och arbetar med unga tjejers utsatthet för digitalt våld i nära relationer och dess konsekvenser. Studien grundar sig i fyra semistrukturerade intervjuer med fyra informanter från tjej- eller kvinnojourer i Sverige. Resultaten tyder på att unga tjejer är särskilt sårbara till följd av faktorer som könstillhörighet, ålder och maktstrukturer i samhället. Konsekvenser av att utsättas för digitalt våld beskrivs bland annat som psykisk ohälsa och problem att etablera andra sunda relationer. Otillräcklig kunskap om digitalt våld för både unga och vuxna underlättar potentiellt dess fortsättning. Arbetet med digitalt våld sker i mindre utsträckning på grund av ett generationsglapp som innebär att vuxna saknar en förståelse för unga tjejers särskilda utsatthet. Utvecklingsområden som diskuterats berör kunskapshöjning för både unga och vuxna.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus.  För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori. Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng.