No description available.

No description available.

<p>Varje år begår mellan 40-50 ungdomar i ålder 10-19 år självmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet självmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla åldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för självmordprevention. Anledningen till detta är att antalet självmordsförsök och självmord börjat öka igen. Självmordsförsök och självmord beräknas kosta samhället 5,5 miljarder varje år.</p><p>Över 60% av de 820 högstadie- och gymnasieskolor som tillfrågats i studien ”Självmordsprevention i skolor i Sverige - hur ser det ut idag?” saknar en plan vid självmord och självmordsförsök.</p><p>Syftet med studien var att genom litteraturstudier och intervjuer bygga en plattform för hur arbetet med vår valda målgrupp kan bedrivas i praktiskt arbete. Denna plattform kommer bestå av en modell, som vi ska försöka göra väl förankrad i socialpedagogisk praxis.</p><p>Med frågeställningar som ”Vilken beredskap har skolan att hantera den kris som blir följden vid ett självmord eller självmordsförsök?” och ”Hur fungerar preventionsarbetet för självmordsnära ungdomar?” kom vi genom vår studie fram till tre tydliga teman i vårt material. Dessa tre teman var samtalet, hjälparen och berättelsen. Med utgångspunkt i dessa tre teman har vi skapat en vägvisande samtalsmodell.</p>

No description available.

No description available.

<p>The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils´ eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria´s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection. Majority of the pupils reported that they used the school cafeteria on a weekly basis and that they mainly bought candy, cakes, sweetened drinks and sandwiches. Most pupils reported they ate breakfast more than 5 times per week, and that they ate lunch at school 3-5 times per week. Majority of students reported they never replaced the school lunch with products of the school cafeteria´s selection. Most of the pupils thought that the selection of the school cafeterias satisfied their needs. If the pupils would be able to change something in the selection of the school cafeterias the majority desired more healthy products.</p><p>Good eating habits are established in childhood and adolescence and are important for the public health. Young people spend much of their daily lives at school. The school plays an important role in creating conditions for young people to choose good and healthy eating habits. This survey shows that the selection of the school cafeterias has importance to young people's choice of healthy eating.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med vår studie är att jämföra elevers upplevda stress på två olika skolor där skolmiljön och närliggande samhälle ser annorlunda ut från varandra. Syftet i studien vill vi besvara med dessa frågeställningar: Hur stresspåverkade är eleverna? Skiljer sig de stressrelaterade psykosomatiska symptomen åt mellan skolorna? Vilka stressorer upplever eleverna och skiljer de sig åt? Samt vad upplever eleverna att de själva, föräldrar och pedagoger i deras närhet kan göra för att förebygga och åtgärda deras upplevda stress?</p><p>Metod</p><p>Vår studie är en kvantitativ studie där vi har använt oss av enkäter med fasta och öppna svarsalternativ. Enkäterna har delats ut på två gymnasieskolor till elever i år 2, 72 elever ifrån skola A och 73 elever ifrån skola B. Totalt har 145 elever medverkat i enkätstudien och könsfördelningen blev 69 killar och 76 tjejer. Vid samtliga utdelningar av enkäterna har vi varit närvarande för att kunna förklara enkäten och svara på eventuella frågor från eleverna. Bearbetningen av enkätsvaren gjordes i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) 13,0.</p><p>Resultat</p><p>En klar majoritet av samtliga elever i studien upplevde trötthet under dagen minst en gång i veckan vilket är/ kan vara ett symptom av stress. Signifikanta skillnader under stressrelaterade psykosomatiska symptom fann vi endast under frågan ”svårt att somna” och i övriga frågor fanns endast tendenser till skillnader mellan skolorna. Signifikanta skillnader mellan skolorna rörande olika stressorer hittades, bl.a. hög arbetsbelastning, aldrig känna sig ledig, att det är viktigt att se bra ut i skolan samt att eleverna rapporterar att de lägger ner mycket tid på att göra sig i ordning på morgonen. Eleverna anser att det viktigaste för att förebygga stress är att försöka planera sin tid och att skola, kompisar och hem inte ställer för höga krav på dem.</p><p>Slutsats</p><p>En slutsats som vi upplever att vi kan dra utifrån vår studie är att det finns vissa tendenser till skillnader samt signifikanta skillnader mellan skolorna och samtliga är till skola A:s nackdel gällande upplevd stress och psykosomatiska symptom. En annan slutsats vi kan dra är att i båda skolorna nämner eleverna att planera sin tid är det viktigaste för attt förebygga stress och att det inte ställs för höga krav på eleverna från skola, hem och vänner.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ</p><p>undersökning gällande tankar om TV-serier.</p><p>Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Högskolan i Halmstad</p><p>Datum: 070521</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett</p><p>avtryck.</p><p>Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.</p><p>Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.</p><p>Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades</p><p>också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har</p><p>sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke.</p><p>Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.</p>

Abstract Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ undersökning gällande tankar om TV-serier. Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson Handledare: Malin Nilsson Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: C-uppsats Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad Datum: 070521 Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett avtryck. Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier. Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer. Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke. Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.

The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils´ eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria´s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection. Majority of the pupils reported that they used the school cafeteria on a weekly basis and that they mainly bought candy, cakes, sweetened drinks and sandwiches. Most pupils reported they ate breakfast more than 5 times per week, and that they ate lunch at school 3-5 times per week. Majority of students reported they never replaced the school lunch with products of the school cafeteria´s selection. Most of the pupils thought that the selection of the school cafeterias satisfied their needs. If the pupils would be able to change something in the selection of the school cafeterias the majority desired more healthy products. Good eating habits are established in childhood and adolescence and are important for the public health. Young people spend much of their daily lives at school. The school plays an important role in creating conditions for young people to choose good and healthy eating habits. This survey shows that the selection of the school cafeterias has importance to young people's choice of healthy eating.