Denna studie är en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlägga vilka psykiska hälsorisker som finns för ungdomar på internet och i sådana fall vilka dessa risker är, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hälsorisker är enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som använder internet för olika ändamål? Vilka är konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hälsorisker? Vad säger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gällande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gällande de olika hälsoriskerna? Genom lämpliga sökord och välkända databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frågeställningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansågs relevanta för valt område. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsättas för flertalet faror på nätet men att detta inte är ett kausalt samband. Internet medför många fördelar men samtidigt finns det nackdelar och vissa ungdomar befinner sig i riskgruppen för att utsättas på internet. Det råder oenighet på området gällande om det är internet som är den utlösande faktorn för ungdomars dåliga mående eller om det är ungdomens eget mående som gör att denna utsätts för risker på internet. Forskningsresultaten i denna översikt kan inte ses som generaliserbara men kan dock ge en samlad bild av den nuvarande forskningen på området gällande risker som ungdomar kan utsättas för på internet.

I dagens samhälle får småföretagen allt mer fokus där entreprenören blir en viktig aktör. Entreprenören bidrar med ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen, sociala- och ekonomiska strukturer. Sverige har få entreprenörer sett till resten av världen och den typiska entreprenören utgörs av en man i 35-54 års ålder. Den grupp där det finns minst entreprenörer är bland ungdomar, där bara 3 % av den yngre befolkningen är entreprenörer. Detta trots att flera undersökningar visar att yngre är mer intresserade av att starta företag än äldre individer. I denna studie har det använts enkäter för att undersöka vilka faktorer unga upplever som hindrande för att starta företag. Där ingick faktorer från både individens omgivning och personliga faktorer som individen själv besitter. Enkäterna besvarades av sistaårselever på gymnasiet. Tanken med studien är att öka förståelsen till varför inte fler unga startar företag idag. Resultatet av studien visade att större delen av ungdomarna upplevde de flesta av de undersökta faktorerna som hindrande men i varierande grad. Främst var det den personliga drivkraften och bristen på tid som var de största hindren varför de inte startade företag. Ungdomars omgivning kom däremot längst ner på deras lista över hindrande faktorer, där majoriteten av ungdomarna inte upplevde sin omgivning som speciellt hindrande.

Sverige är ett idrottsligt land där det utövas flera olika sorters idrotter. Över 80 % av Sveriges barn och ungdomar har någon gång varit aktiva inom en idrottsförening. Men vid 20 års ålder har denna siffra sjunkit till enbart 40 % enligt Riksidrottsförbundet (2016).   Det denna studie valt att fokusera på är de ungdomar som faller bort inom idrotten i ungdomsåren. Kan det vara en osund press från föreningen som gör att ungdomarna väljer att sluta eller finns det andra orsaker? Vad kan landets olika idrottsföreningar göra för att försöka behålla så många ungdomar som möjligt inom idrotten? Är det samma anledningar för tjejer som det är för killar eller skiljer sig de åt?   Resultatet som denna studie fick fram var att den press som föreningar sätter på sina utövare inte var en betydande faktor till att ungdomar slutade, istället visade det sig vara att tiden till idrotten inte räckte till. Det fanns andra aktiviteter som prioriterades istället. Det visade sig dock vara en skillnad mellan tjejer och killar. Tjejerna var mer känsliga för kritik och kände att det var tvungna att prestera till max för att få vara med.   Respondenterna i studien tyckte att Sveriges idrottsföreningar borde lägga större vikt vid den sociala aspekten. De skulle inte bara gå utifrån de sportsliga, utan även den sociala aspekten. Ledare och tränare skulle implementera aktiviteter som inte hade med idrotten att göra, till exempel samarbetsövningar eller en annan idrott. / Sweden is a sporty country where it is practiced several kinds of sports. Over 80 % of the Swedish children and adolescents have at some time in their life been active in a sports club. But at age 20, this figure has dropped to only 40 % Riksidrottsförbundet (2016).   This study chose to focus on the adolescents that disappear from their sports in their youth. Could it be an unhealthy pressure from the clubs that makes the adolescents decides to quit or are there other reasons? What can the country’s various clubs do to keep as many adolescents as possible? Is it the same reason to quit their sports for girls as it is for boys or do they differ?   The results this study presented showed that the pressure the clubs put on their players were not a significant factor why adolescents quit their sports, instead it turned out to be that they did not have the time for the sport. Instead there were other activities that were prioritized. It proved to be a difference between girls and boys. The girls were more vulnerable to criticism and felt that they had to perform at maximum to take part.   The respondents in the study said that the Swedish sports clubs should put more emphasis on the social aspect. They should not only go on the basis of sporting, but also see the social aspect. Leaders and coaches should implement other activities, such as cooperation exercises or other sports.

I Sverige drabbas ungefär 300 barn och ungdomar varje år av cancer. De flesta blir friskförklarade. Ungdomstiden är en bräcklig fas där de är på att hitta sig själva samtidigt som de är på väg att förlora sig själva då de möts av en tid med många fysiska och sociala förändringar. Att mitt upp i denna förändring även bli drabbad av en livshotande sjukdom är omtumlande både för tonåringen och för de nära anhöriga. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att få och leva med diagnosen cancer. Metoden var en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades och blev del av resultatet. Vid databearbetningen framkom fyra teman; Upplevelsen av att få vara normal, Upplevelsen av stöd från familj och omgivning, Upplevelsen av att få adekvat och anpassad information och Upplevelsen av ovisshet och hopp. I resultatet framkom det att det var viktigt för de cancersjuka ungdomarna att få känna sig normala och att inte bli behandlade annorlunda. Stödet från familj, vänner och sjukvårdspersonal var också av stor vikt och spelade en viktig roll i deras liv. Det framkom även att de ville ha en adekvat och anpassad information. Under deras cancerperiod framkom det också att det fanns en upplevelse av ovisshet om hur livet skulle bli men det fanns även hopp om att bli bättre och få ett fortsatt bra liv. En konklusion av resultatet var också att ungdomarna ville ha en åldersanpassad vård och bli bemött på rätt sätt. Att forska mer på hur ungdomar med cancer upplever bemötande är angeläget då det kan ge en grund för förändringsarbete.

<p>Cirka 42 miljoner människor lever med humant immunbristvirus (HIV) i världen. Elva miljoner av dessa är ungdomar som är den grupp där HIV ökar mest. Syftet med denna uppsats var att belysa faktorer som påverkade ungdomars riskbeteende gällande HIV. Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier: ungdomars risktagande, personliga erfarenheter samt kunskap och information. I resultatet framkom att ungdomar fattade flera risktagande beslut som ökade det sexuella riskbeteendet gällande HIV. Det framkom faktorer som bristande kondomanvändning, alkohol och droger.  Personliga erfarenheter visade sig påverka ungdomarna både positiv och negativt, beroende på uppfostran och upplevelser. Bristande kunskap och information var en faktor som kunde påverkade ungdomarna negativt. I diskussionen togs sjuksköterskans roll upp. Genom förmåga att kunna integrera i ungdomskulturen identifierades problem och lösningar frambringades. Sjuksköterskan kunde informera ungdomar om HIV i samband med hälsoundervisning. Det var viktigt att fånga ungdomarnas intresse. Slutsatsen var att kunskap hos ungdomar var viktigt för att förhindra smittspridningen av HIV. Sjuksköterskan hade en viktig roll i arbetet mot HIV med ungdomar.</p>

<p>Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:</p><p>o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?</p><p>o Vilka följder genererar medias bild?</p><p>Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys</p>

No description available.

<p>The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects. The results showed a clear difference between men and women. Women had a more negative body-image than that of men. There was also a clear relation between the level of anxiety and depression symptoms to be found. Participants with higher levels of depression and anxiety often had a more negative body-image. In the case the relation between of short time exposure and body-image, no significant relations were found, which indicates that the participants\2019 body-image and levels of anxiety and depression thus seem to be similar both before and after the study was conducted.</p>

<p>Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness. Different nonparametric tests were used. No correlation between social fear and educational choice was found. However, significant correlations between social fear and internet use and between the sexes were found for certain items. Social fear is a subject which can be seen from different perspectives, but, in order to achieve a greater depth of knowledge, more extensive research is required.</p>

No description available.