<p>I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.</p>

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.

Syfte med denna uppsats är att få en ökad kunskap vad det är för processer som gör att en kvinna lämnar en våldsam relation. Uppsatsen har skrivits utifrån narrativ metod och tyngdpunkten ligger på livsberättelser, vilket används för att ta fasta på historieberättandet. Två kvinnor blev intervjuade. En av kvinnorna hade levt som särbo med sin kille och den andra hade varit gift. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fyra teorier. Teorierna normaliseringsprocessen och de emotionella banden användes för att förklara varför kvinnan hamnar i ett destruktivt förhållande. Det är inte huvudsyftet med uppsatsen men det är viktigt att belysa hur kvinnan hamnade där, för att förstå processen när kvinnan bryter upp från relationen. Exitprocessen som är beskrivet av Fuch Ebaugh och uppbrottsprocesserna enligt Holmberg &amp; Enander beskriver processen när kvinnan ska lämna en våldsam relation. Resultatet av studien visade att normaliseringsprocessen inte fungerade fullt ut därför en av kvinnorna levde som särbo. Av den anledningen hade killen inte samma möjlighet till kontroll som om de hade varit gifta. De emotionella banden utgjorde en bättre förklaring till varför kvinnorna stannade. När det gäller själva uppbrottet blev båda teorierna användbara. Det blev en lång process för bägge kvinnorna innan de bröt upp då de till slut kom till en vändpunkt som gjorde att de lämnade relationen.

Kvinnojourer i Sverige utför varje dag ett viktigt arbete med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Denna studie syftade till att undersöka de som arbetar på kvinnojourers erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och om dessa erfarenheter har ändrat deras arbetssätt med att hjälpa andra våldsutsatta kvinnor. Två frågeställningar användes för att besvara syftet där den första berörde kvinnors uppbrottsprocesser och den andra jourernas arbete. Utförandet av studien underbyggs av att det råder en kunskapslucka kring just detta område. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio anställda på olika kvinnojourer i Sverige. En tematisk analys gjordes för att analysera den insamlade datan, för att sedan identifiera kodord som bildades till teman. Åtta teman bildades; omgivning, stöd, kunskap, yttre faktorer, kvinnan, kunskap, support och individuella faktorer. Resultatet visade att enligt kvinnojourerna är det individuellt varför en kvinna lämnar en våldsam relation men de främsta orsakerna är när barn eller omgivning drabbas, att våldet eskalerar eller att kvinnan helt enkelt fått nog. De ansåg även att erfarenheter och kunskap kring kvinnors uppbrottsprocesser har en inverkan på hur de arbetar med andra utsatta kvinnor. / Women's shelters in Sweden perform every day an important job of helping abused women. This study aims to examine those who work at women's shelters and their experiences on abused women's leaving processes. Also if these experiences has changed their way of working with helping other abused women. Two questions were used to achieve the purpose. The first question is about women’s leaving processes and the second is about the shelters work. The execution of the study is supported by the fact that there is a knowledge gap in this area. Semi-structured interviews were conducted with nine employees at various women's shelters in sweden. A thematic analysis was used to analyze the collected data, and then to identify codewords formed into themes. Eight themes were found; environment, support, knowledge, external factors, the woman, knowledge, support and individual factors. The results showed that according to the women's shelters, it's individual why a woman leaves a violent relationship but the main reasons are when children or the environment is affected, that the violence escalates or that the woman has had enough. They also felt that experiences and knowledge about women's leaving processes have an impact on their work with other abused women.

Våld i nära relation är ett globalt problem och kränker våldsutsatta kvinnors handlingsfrihet, livsutrymmet och mänskliga rättigheter. Kvinnor är överrepresenterade offer för våld i nära relation och forskningen kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser är begränsad. Syftet med vår studie var att undersöka hur tidigare forskning uppmärksammat uppbrottsprocesser som våldsutsatta kvinnor genomgår när de lämnar våldsutövande män. Vi har undersökt främjande och hindrande faktorer i kvinnornas uppbrottsprocesser. Utifrån en integrativ litteraturstudie har 12 vetenskapliga artiklar valts ut där resultatet tematiserats varpå en analys har genomförts utifrån ett intersektionellt perspektiv och generella motståndsresurser. Resultatet visar att uppbrottsprocesser är komplexa och att okunskap i omgivande nätverk och hos professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor finns. I analysen framkommer det att uppbrottsprocessen inte kan ses utifrån ett perspektiv utan att faktorer innan, under och efter uppbrottet måste beaktas för att ge våldsutsatta kvinnor det stöd de behöver. / Domestic violence is a global issue and violates abused women's latitude, living space and human rights. Women are overrepresented victims of domestic violence and research about abused women’s breakup processes is limited. The purpose of this study was to examine how former research describes abused women’s breakup processes when they leave violent men. We have investigated facilitating and obstructing factors in women’s breakup processes. With an integrative literature study 12 science articles have been chosen where the results have been thematized whereupon an analysis have been implemented from an intersectional perspective and general resistance resources. The result indicates that breakup processes are complex and that ignorance in surrounding networks and among professionals who work with abused women exists. The analysis shows that the breakup process can’t be seen from only one perspective but that factors before, during and after the breakup must be accounted for to be able to give the support that abused women need.

Former studies show that the break-up from prostitution can be seen as a process with several stages which the person has to go through and that there are several factors which can affect the break-up. The aim of this study is to create an understanding for and illustrate how a break-up from prostitution can look like. We have interviewed three ex-prostitutes about their own break-up and three social workers who work with helping individuals to exit prostitution. We have analyzed the material through the theory of exit process by Helen Fuch Ebaugh (1988) and through former studies. All the ex-prostitutes and the social workers in our study described the break-up from prostitution as a process. All our respondents agreed on that there are several different factors affecting a break-up from prostitution, whereof close relationships and the own motivation to make a change are the most significant ones. Formal support from professionals is also considered having an impact on the exit process as well as during the period after the break-up. In summary, the break-up process from prostitution is very complex, can be emotionally exhausting and may vary to a great extent between individuals.