The aim of the study was to compare the wording of assignments in two textbooks in Swedish with the focus on their level of linguistic difficulty. The textbooks are intended for grade 3 and grade 4 respectively. The comparison considers factors that affect the difficulty of a text, and the study is based on the following analytical categories: parts of speech, word length, compound words, sentence length, noun quota, and readability index. The results of the study indicate that the assignment descriptions in grade 4 are at a textually higher level of difficulty in five of six analytical categories, since the assignment descriptions in grade 3 can be perceived as more colloquial, with a lower readability index and a lower density of information than the textbook for grade 4. However, the analysis of compound words shows that the assignment descriptions for grade 3 contain a larger proportion of compounds; unlike the other factors, this does not suggest a textual progression from grade 3 to grade 4. Despite this discrepant result, one can observe a linguistic progression between the assignment descriptions in the textbooks based on the other categories, and from the factors that have been studied it may be assumed that the assignment descriptions in the textbook for grade 4 are at a higher level of linguistic difficulty. / Studiens syfte är att jämföra uppgiftsformuleringar i två läroböcker i svenska med fokus på deras språkliga svårighetsnivå. Läroböckerna är avsedda för årskurs 3 respektive årskurs 4. Jämförelsen sker utifrån faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad och de analyskategorier som studien baseras på är ordklasser, ordlängd, sammansatta ord, meningslängd, nominalkvot och läsbarhetsindex. Studiens resultat tyder på att uppgiftsformuleringarna i årskurs 4 har en textuellt högre svårighetsnivå i fem av sex analyskategorier eftersom uppgiftsformuleringarna i årskurs 3 kan upplevas mer talspråkliga, har ett lägre läsbarhetsindex samt har en lägre informationstäthet jämfört med läroboken för årskurs 4. Dock visar analysen av sammansatta ord att uppgiftsformuleringarna för årskurs 3 innehåller en större andel sammansatta ord, vilket till skillnad från de övriga faktorerna inte talar för en textuell progression från årskurs 3 till årskurs 4. Trots det avvikande resultatet kan en språklig progression mellan uppgiftsformuleringarna i läroböckerna konstateras utifrån de övriga kategorierna och det kan, utifrån de faktorer som undersökts, antas att uppgiftsformuleringarna i läroboken för årskurs 4 har en högre språklig svårighetsnivå.

Syftet med studien är att synliggöra vilka kategorier av taluppfattning som förekommer i resonemangsuppgifter från Skolverkets bedömningsunderlag i förskoleklass till årskurs 3 samt se till vilka förutsättningar resonemang ges. Genom teoretiskt analytiska ramverk sammanställs en komplex data av relevanta delar för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet redovisas därefter i en tematisk analys och visar på hur viktig lärarens stöd är i en så pass lärarstyrd aktivitet som Skolverkets underlag. Det framkommer även att läraren behöver vara uppmärksam på elevens tillvägagångssätt med uppgiften, för att se till dess utgångspunkt och möjliga kunskapsutveckling. Avslutningsvis visar det att det finns potential i att se över möjliga områden i hur lärarens stöttning och uppgiftens formulering kan ge eleven en djupare kunskap och förståelse.