Med tanke på det snabbt växande antalet äldre i världen samt en ökad medellivslängd har våld mot äldre blivit ett omfattande problem i hela världen. Medvetenheten om problemet är för liten och ämnet våldsutsatthet bland äldre samt anledningen av varför äldre inte söker hjälp vid våld måste undersökas mer för att våldet ska kunna upptäckas och förebyggas. Syftet med studien var att belysa äldre människors uppfattning av våldsutsatthet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa, vetenskapliga studier. Resultatet bygger på åtta artiklar som undersökte problemet utifrån äldres perspektiv. Resultatet visade att äldre kunde identifiera alla våldskategorier och att psykiskt våld var den mest förekommande typen av våld som upfattades av äldre. Det framkom även att beroendet av andra, kön och åldrande medför att äldre människor blir mer sårbara vilket ökar risken för våldsutsatthet. Resultatet visade även att våldet kan vara svårt att upptäcka eftersom äldre ofta är ovilliga att avslöja våldet. Ett hinder som förekom ofta enligt flera äldre våldsutsatta var familjeband, då den drabbade personen inte ville skapa problem för familjen. I resultatdiskussionen diskuteras de hinder för att söka hjälp som äldre uppfattade. Vidare diskuterades sjuksköterskans roll gentemot den våldsutsatta äldre samt vårdandeperspektiv i förhållande till hållbar utveckling.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och även en kränkning av de mänskliga fri- och rättigheterna. Sverige har ett ansvar att förebygga våld i nära relationer och stödja de som är och har varit utsatta för detta. Det är svårt för brottsoffret på många olika sätt att bli utsatt för våld i nära relation. En viktig del för att klara av denna utsatta situation på bästa sätt kan vara stöd av samhället i olika former till brottsoffret. I denna uppsats undersöker jag hur kvinnorna med erfarenhet av utsatthet för mäns våld mot kvinnor i nära relation upplever anmälningsprocessen och vilka faktorer som är hjälpsamma för att fullfölja en anmälan och eventuellt fullfölja en rättsprocess. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. För att uppnå studiens syfte samt svara på frågeställningarna intervjuades fyra personer med erfarenhet av mäns våld mot kvinnor i nära relation. Resultatet från intervjuerna med informanterna visade att bemötande, tillgänglighet, samverkan och kunskap/information är faktorer som utkristalliserar sig som värdefulla faktorer för att kunna fullfölja anmälnings-och rättsprocessen. Studien fann även ett underliggande tema som genomsyrade det empiriska materialet; informanterna hade en önskan att bli en del av en hjälpande plan. Den slutsats som jag kunde dra av studien var att bli utsatt för mäns våld mot kvinnor i nära relation, är en utsatt och svår situation. Det övergripande svaret är att samtliga informanter är enade om att detta är en svår och komplex situation och alla informanterna beskrev att utan stöd och hjälp är det svårt att göra något åt situationen. Informanterna beskrev att det var en trygghet och ett gott stöd, när de kände att det funnits en plan för dem och att det funnits någon person, som de kunde känna sig trygg med och som kunde guida dem, länka dem vidare genom hela processen som det innebär att ha blivit utsatt för våld i nära relation samt att delta i en anmälningsprocess samt eventuell rättsprocess.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.