Introduktion: De senaste åren har användning av sociala medier ökat kraftigt hos ungdomar. 92 procent av alla 13 till 16 åringar använder idag sociala medier där de vanligaste medierna är Facebook, Instagram och Snapchat. Något annat som ökar i samma takt som sociala medier är psykisk ohälsa hos ungdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka huruvida ungdomar och unga vuxnas (13-24 år) användande av sociala medier har några effekter på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Metoden är en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar har analyserats för att besvara frågeställningarna. Resultat: Sociala medier visade sig både  ha en negativ och en positiv effekt på unga människor. Psykologiska konsekvenser kunde påvisas och förklaras genom såväl hur sociala medier används, hur ofta de används och olika medierande variabler. Den starkaste medieringen visades vara FoMO, rädslan över att råka missa något om man inte ständigt kollar igenom sina sociala medier. Social medier påvisades även vara ett hälsofrämjande verktyg om de används med måtta, individen utvecklar då dels sin kommunikationsförmåga och stärker sitt sociala umgänge och stöd. Slutsats: Sociala medier har såväl positiva som negativa effekter på den psykiska hälsan. Däremot blir slutsatsen i denna litteraturstudie att de negativa effekterna överväger och att sociala medier således bör användas med mer varsamhet och eftertanke. / Introduction: In recent years, the use of social media has increased significantly in young people. 92 percent of all 13 to 16-year-olds today use social media where the most common media are Facebook, Instagram and Snapchat. Something else that increases at the same rate as social media is mental illness in young people. Aim: The purpose of this literature study is to investigate whether adolescents and young adults (age 13-24) use of social media has any effects on their mental health and well-being. Method: The method is a literature study in which 21 peer reviewed articles have been analyzed to answer the questions. Result: Social media proved to have both a negative and a positive effect on young people. Psychological consequences could be demonstrated and explained by how social media are used, how often they are used and different mediating variables. The strongest mediation was shown to be FoMO, the fear of missing something out if not constantly checking through their social media. Social media was also shown to be a health-promoting tool if used in moderation, as the individual then develops his or her communication skills and strengthens the social interaction and support. Conclusion: Social media have both positive and negative effects on mental health. However, the conclusion in this literature study is that the negative effects outdo the positive effects, and social media should therefore be used with more caution and reflection.

I denna undersökning med (N=255) deltagare undersöktes sambanden mellan strategier för socialt självbedrägeri, narcissistiska personlighetsdrag, uppmärksamhetssökande samt personers subjektiva uppfattning av generell självkänsla på plattformen Facebook. Vidare undersöktes dessa aspekters samband med mängd tid spenderad på Facebook samt antal vänner på Facebook. Ett mätinstrument konstruerades för att fånga två huvuddimensioner för socialt självbedrägeri, situating och persuasive enligt Roy Dings (2017) teori. En exploratorisk faktoranalys resulterade i endast en dimension och tre multipla regressionsanalyser visade att de tre aspekterna predicerade användandet av strategier för socialt självbedrägeri där narcissistiska personlighetsdrag var starkast kopplat. Låg självkänsla var kopplat till att personer spenderade mer tid på Facebook och narcissism till att ha ett större antal vänner på Facebook. Det visade sig även att personer oavsett ålder använde sig av strategier för socialt självbedrägeri på Facebook i ungefär samma utsträckning. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag för framtida forskning. / This study with (N=255) test subjects, examined the relations between strategies for social self-deception, narcissistic personality traits, attention-seeking and the test subjects' perceived self-esteem on Facebook. Furthermore, it examined how these three aspects related to time spent on Facebook and number of friends on Facebook. A measuring tool was constructed to capture two main dimensions - 'situating' and 'persuasive', as per Roy Dings (2017) theory. An exploratory factor analysis resulted in only one dimension, and three multiple regression analyses showed that the three aspects did predict the usage of strategies for social self-deception, with narcissistic personality traits being the strongest predictor. Low self-esteem correlated to spending more time on Facebook, and narcissism correlated to having a higher number of friends on Facebook. Another discovery was that people, regardless of age, were nearly equally likely to use strategies for social self-deception on Facebook. Finally, limitations and suggestions for future studies are discussed.