Byggbranschens resurs och energianvändning är en av de främsta orsakerna till global uppvärmningoch står i Sverige för 20% av de totala utsläppen under ett år. För att minska utsläppen frånbyggarbetsmaskiner kan bland annat energieffektivare maskiner användas på byggarbetsplatser.Examensarbetet har utförts på Skanska Rental i syfte att i framtiden kunna synliggöra utsläppen fråndessa maskiner. Detta genom att ta fram hur uppskattningar av utsläppen kan utföras, samt presenterasför kunder som hyr maskiner. I denna förstudie genomfördes en gruppintervju med kunder, enlitteraturgranskning av fem olika beräkningsmetoder samt två individuella intervjuer angåendedatainsamling. Gruppintervjun visade att kunder gärna vill ta del av hur mycket utsläpp en maskinproducerar, och att de med informationen kan fatta mer hållbara beslut än de gör idag.Litteraturgranskningen visade att alla fem beräkningsmetoder kan användas för att uppskattautsläppen i drift för en anläggningsmaskin, men att de har olika för- och nackdelar. Europeiskamiljöbyråns nivå tre beräkning anses vara bäst lämpad för Skanska Rental. Detta eftersom den utgårfrån en hög detaljnivå vilket ger möjlighet att jämföra specifika maskiner mot varandra. Den användersig även främst av information som är tillgänglig från tillverkare och standardvärden från EEAshandbok för utsläppsberäkningar (Winther & Dore, 2019). Den data som kan behöva samlas in ärtiden en maskin spenderar i drift samt vilket arbetsmoment maskinen utfört under den tiden. Detta kanöka träffsäkerheten av uppskattningen, eftersom mer representativa belastningsfaktorer kan användasför maskinens arbetstid. I de individuella intervjuerna lyfts bland annat sensorer som ett alternativ tillatt samla den typen av data. Avslutningsvis uppmuntras tillverkare att ta fram livscykelanalyser avsina maskiner, samt att fler studier utförs med livscykelperspektivet inkluderat. Detta eftersomelektriska maskiner identifierats som en framtida utveckling inom branschen. / The construction industry's use of resources and energy is one of the main causes of global warming,and is responsible for 20% of Sweden's annual emissions. In order to reduce the emissions fromconstruction equipment, more energy efficient equipment can be used on construction sites. Thisbachelor's thesis was carried out at Skanska Rental in the purpose of, in the future, being able to showthe emissions of their products. This work was done to find out how emissions from constructionequipment can be estimated and presented to customers. In this prestudy, one group interview withcustomers was conducted, as well as a literature review of five different calculation methods foremissions, and two individual interviews regarding data collection. The group interview showed thatcustomers would like to know how much emissions the equipment produces, and that their sustainabledecision making can improve with that information. The literature review showed that all fivecalculation methods can be used to estimate the emissions, but that they have different pros and cons.The European environment agency’s tier 3 calculation is seen as the best suited for Skanska rental.The main reason for this is the high level of detail, which allows specific equipment to be compared toeach other. The method mainly uses information which can be acquired from manufacturers andstandard values from the EEA handbook for calculating emissions (Winther & Dore, 2019). The datawhich might need to be collected is the operating time of the equipment, and what work is being doneduring that time. This can be used to increase the accuracy of the estimate, since more representativeload factors can be used for the operating time of the equipment. In the individual interviews, sensorsare brought up as an alternative for gathering this data. Finally, more studies are encouraged to becarried out with the life cycle perspective included, and that manufacturers should produce life cycleanalyses of their equipment. This is because electric equipment has been identified as a futuredevelopment within the field.

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.

The Håga river, located west of the Swedish city Uppsala, is currently without a proper gauging station. Knowing the streamflow is nonetheless important to, for example, be able to calculate the nutrient transport in the river. This project aimed to evaluate different indirect methods of streamflow estimation to investigate how they perform, in particular in relation to SMHI’s S-HYPE model. Two of the methods used were based on transferring streamflow of nearby catchments to Håga, either by using relationships between the mean and standard deviation of the streamflow time series (MOVE), or by simply scaling relative to catchment size (DAR). Furthermore, a hydrological model, HBV, was calibrated for Håga using different amounts and types of calibration data. All the methods were then compared to streamflow data from a previously active gauging station in Håga.  It was found that the overall best method to estimate the streamflow in Håga was using the MOVE method with one particular donor catchment. However, the performance of the simpler MOVE and DAR methods varied a lot from catchment to catchment. HBV was found to be able to produce better performing simulations than S-HYPE, despite being a simpler model. Even HBV-calibrations using alternative or limited data could perform rather well, although rarely at the level of a calibration utilising all available streamflow data. A big uncertainty of the study was the fact that the most recent available validation data for the Håga catchment was from two decades ago, when the old gauging station was decommissioned. Most likely the methods that worked well during the 90s would work well today as well, but this is a matter that could be studied further. / Hågaån, ett vattendrag som ligger väster om Uppsala, saknar i nuläget en mätstation för vattenföring. Att känna till flödet är dock ändå intressant, bland annat för att kunna beräkna näringstransporten i ån. Syftet med detta projekt var därmed att utvärdera och jämföra olika metoder för att uppskatta vattenflödet i Hågaån, särskilt för att undersöka hur de presterade i jämförelse med SMHI:s S-HYPE-modell. Två av metoderna som användes för detta baserades på att överföra flöden från närliggande vattendrag till Håga, antingen genom att använda förhållanden mellan medelvärde och standardavvikelse för flödes-datan (MOVE), eller genom att bara utgå från skillnader i områdenas storlek (DAR). Utöver det kalibrerades även den hydrologiska modellen HBV för Håga med olika typer och mängder av kalibreringsdata. Alla metoderna jämfördes sedan med data från en mätstation som tidigare funnits i Hågaån. Resultaten visade att den över lag bästa metoden för att uppskatta flödet i Håga var MOVE-metoden i kombination med ett av de närliggande vattendragen. Hur väl dessa simplare MOVE- och DAR-metoder presterade varierade dock mycket beroende på vilket vattendrag som användes som donator. Det visade sig även att det gick att erhålla bättre resultat med HBV än de som gavs av S-HYPE, trots att HBV är en enklare modell. Även HBV-kalibreringar baserade på alternativ eller begränsad data kunde producera välpresterande simulationer, dock sällan på samma nivå som den kalibrering som använt all tillgänglig flödesdata. En stor osäkerhet i projektet kretsar kring att den nyaste tillgängliga valideringsdatan från Hågaån var över två decennier gammal, då den mätstation som funnits stängdes ner. Med stor sannolikhet kommer metoderna som fungerade väl under 90-talet även fungera bra i modern tid, men detta är något som kräver vidare studier.