Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och är idag en del av det sociala livet. Upptäckande och intervention vid alkoholproblem är viktigt både för individen och samhället. Dock är ämnet alkohol personligt och kan anses vara ett känsligt ämne att prata om inte bara för patienten men även för vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om läkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns något som hindrade de från att engagera sig i upptäckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa. Studierna hittades med hjälp av databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien kom fram till tre huvudteman som ansågs vara hinder vid upptäckande och intervention samt vid diskussioner om alkoholvanor. Dessa hinder var tidsbrist, rädsla för negativa reaktioner från patienten och otillräckliga kunskaper och riktlinjer. Tidsbrist visade sig vara den främsta orsaken till varför alkoholämnet inte togs upp samt att upptäckande och intervention inte skedde. Rädslan för att patienten skulle reagera negativt på frågor om alkohol eller att relationen med patienten skulle förstöras var ytterligare en anledning. Slutligen kände deltagarna att de saknade kunskap om hur och när de skulle fråga om alkoholvanor och hur intervention skulle genomföras. / Background: Alcohol consumption has increased!in Sweden and is today a part of the social life. Screening and intervention for alcohol problems is important both for the individual and for the society. However, the subject alcohol is private and can be considered a sensitive topic to discuss not only for the patient but also for the caregivers.Aim: The aim of this literature review was to examine whether doctors and nurses felt that there where obstacles preventing them from engaging in screening and intervention as well as discussing drinking habits with their patients. Method: Literature review that was conducted by analyzing ten studies, eight qualitative and two quantitative. Studies were found using the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed.Result:!The literature review concluded three main themes that were considered obstacles at screening and intervention as well as in discussions about alcohol habits. These obstacles were lack of time, fear of negative reactions from the patient and lack of knowledge and guidelines. Lack of time was found to be the main reason why alcohol substance was not lifted and the reason for screening and intervention did not occur. The fear that the patient would react negatively to questions about alcohol or the relationship with the patient would come to an end was a further reason. Finally, participants felt that they lacked the knowledge of how and when to ask about drinking habits and how the intervention would be implemented.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne. Alla intervjuer har sin grund i ett färdigställt intervjuformulär. Resultatet av dessa visar på en varierad undervisning som börjar med ett praktiskt och undersökande arbetsätt i årskurserna 1-3 och slutar med att i årskurserna 4-6 blir mer teoretisk och undervisningen stannar i klassrummet. Samtidigt kommer det fram att det inte finns någon vidareutbildning för skolans pedagoger inom Soämnena. Trots att samtliga pedagoger uppger att de behöver mera stöd i sin undervisning. / The aim of the thesis was to investigate how teachers work to let students discover and experience history as part of the teaching of history. While the study raises further training opportunities in SE / history of the affected teachers at the school. The theory is based on the student to knowledge deeper ties to history through to experience and discover the history of the place and in a more practical manner. The method consists of qualitative interviews have been transcribed and a written interview. Those who have been interviewed are educators who work with grades 1-3 and 4-6 and having SE as their teaching subject. All interviews are based on a completed interview forms. The result of these shows a varied education that begins with a practical and exploratory way of working in grades 1-3 and end up in grades 4-6 will be more theoretical and teaching stays in the classroom. Meanwhile, it emerged that there is no training for school teachers in the So-topics. Although all the teachers say they need more support in their teaching.

The purpose of the study was to investigate and analyze the role of school counselors in detecting and preventing juvenile delinquency. To address this purpose, a qualitative method was used in the form of an interview study, where eight middle school counselors were interviewed. The data was processed through thematic analysis. Subsequently, the results were analyzed in relation to system theory and collaboration theory. The results indicate that school counselors currently work on crime detection and prevention, albeit not to the extent they desire. The lack of preventive work is a consequence of resource scarcity, weak school structure, and ambiguity regarding the role of school counselors in legislation. Additionally, the sense of professional isolation experienced by school counselors and the resulting heavy workload hinder crime prevention efforts. To effectively detect and prevent juvenile delinquency, school counselors collaborate with other stakeholders. Building relationships with students also allows school counselors to work on detecting and preventing juvenile delinquency. The study concludes that school counselors have a significant, but often overlooked role in crime preventative work. / Syftet med studien var att undersöka och analysera skolkuratorns roll för att upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av en intervjustudie, där åtta högstadiekuratorer intervjuades. Empirin bearbetades genom en tematisk analys. Därefter analyserades resultatet i relation till systemteori och samverkansteori. Av resultatet framkommer att skolkuratorer idag arbetar brottsupptäckande och förebyggande, dock inte i den utsträckning de önskar. Bristen på förebyggande arbete är en konsekvens av resursbrist, svag struktur i skolan samt en otydlighet gällande skolkuratorns roll i skollagen. Vidare visar resultatet att skolkuratorerna upplever en ensamhet i professionen och har därmed en stor arbetsbelastning vilket hämmar det brottsförebyggande arbetet. För att på bästa sätt upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet arbetar skolkuratorer i samverkan med andra aktörer. Även genom relationsskapande med eleverna kan skolkuratorn arbeta för att upptäcka och förebygga ungdomsbrottslighet. Studiens slutsats är att skolkuratorer har en betydelsefull men ofta förbisedd roll i det brottsförebyggande arbetet.