En modern byggnad enligt gällande normer. Hur hårda är kraven som ställs och skulle de kunna vara hårdare? I den här rapporten undersöks en hotellbyggnad belägen i Säve. Dess värmebehov skulle sänkas med 50 %. Målet skulle uppfyllas med miljövänliga material, enligt SundaHus, men samtidigt fanns ekonomiska mål. Projektet skulle vara ekonomiskt försvarbart. Byggnadens ritningar undersöktes och genom att öka på isoleringstjockleken i klimatskalet sänktes transmissionsförlusterna till 127 500 kWh/år, från 146 280. Genom att göra det tätare sänktes den energi som försvinner via luftläckaget till 3 580 kWh/år, från 28 650. Även ventilationssystemet gjordes effektivare vilket fick ner ventilationsförlusterna till 90 650 kWh/år, från 120 835. Trots dessa förbättringar lyckades inte värmebehovet sänkas till 50 % av ursprungliga 266 500 kWh/år. Det värmebehovet som arbetet resulterade i blev 192 450 kWh/år, vilket är en sänkning med endast 28 %. Detta kan förklaras av att vid tjocka isolerskikt uppstår problem med att torka ut fukten i klimatskalet. Risken med höga fukthalter är mögel som kan uppstå och påverka integriteten i konstruktionen. Genom att begränsa isolertjockleken kan fukthalten hållas i rimliga nivåer där den kan tänkas torka ut under årets varmare del. Ytterligare ett mål med projektet var att förbättringar skulle ske med miljövänliga material. Många av de material som används i dagens byggnader går att ersätta med trä. Ett material som Sverige borde använda mer. Inte minst för att det binder koldioxid. Alla material är inte lika lätta att byta ut. Betong är ett sådant material. Det är inte direkt farligt för miljön men är inget som SundaHus rekommenderar utom i prefabricerade element. Dess höga tryckhållfasthet och armeringsmöjligheter är tillsammans med att det är lättarbetat, så länge det inte bränt, svårslaget. Totalkostnaden för att göra ovan nämnda förbättringar var beräknat att kosta ungefär 3 miljoner. Sett till hur mycket som det sänker månadskostnaden på 50 år varierar resultatet beroende på elpriset. Ligger elpriset på 0,60 kr/kWh hamnar projektet på en förlust med ungefär 1,85 miljoner. Är elpriset istället så högt som 1,50 kr/kWh vänds förlusten till en vinst på 4,16 miljoner. Slutsatsen blir att det går att förbättra byggnader, men att sätta skyhöga mål om att minska värmebehovet med hela 50 % är orimliga. Tjocka isolerskikt kan ge mer problem än vad de löser. Fukt skulle ge upphov till mögel som kan påverka konstruktionens stabilitet samt även påverka hälsan negativt för de boende. Om dessa problem rent konstruktivt skulle kunna lösas är det långt ifrån säkert att kostnaderna bär sig. Elpriset är en avgörande faktor för om projektet blir en förlust eller vinst. / Looking at a modern building built in accordance with current standards. How high they are set and could they be higher? This report examines a hotel building located in Säve, just north of Gothenburg. One of the targets of this report was to reduce its heating demand by 50%. The goal would be reached by using environmentally friendly materials, as well as upholding financial targets. An important target was for the project to be economically viable. By increasing the insulation thickness of the buildings climate barrier and thus reducing the transmission losses to 127 500 kWh / year, from 146 280, and making it more airtight lowered the energy lost through air leakage to 3 580 kWh / year, from 28 650. The efficiency of the ventilation system was improved as well, reducing the ventilation losses to 90 650 kWh / year, from 120 835. Despite these improvements the amount of energy needed for heating was reduced to 192 450 kWh / year, a mere 28%. The target was 50% of the original 266 500 kWh / year. By having a thick layer of insulation problems with drying out the moisture will occur and thus it is also important to keep the thickness at a reasonable level. Otherwise mold would start to grow, affecting the integrity of the structure as well as the health of the residents. By limiting the insulation thickness moisture levels can be maintained in reasonable levels and to dried out during the warmer part of the year. Another goal of the project was that improvements could be made with environmentally friendly materials. Many of the materials used in today’s buildings can be replaced with wood. An abundant material in Sweden that should be used more, not least as it’s a benefit to the environment as it binds carbon dioxide. All the materials are not easy to replace. Concrete being one such material. It is not directly harmful to the environment but nothing SundaHus recommends using, except prefabricated elements. Its high compressive strength and ability to work with reinforcement is hard to beat. The costs of making these improvements and modifications were estimated to cost roughly SEK3 million. The true benefits or costs over the course of the buildings life span of 50 years are more difficult to estimate, as it’s highly dependent of the cost of electricity. At the price of SEK0.60 / kWh the project would be a loss of approximately SEK1.85 million whereas if the price would had been SEK1.50 / kWh it’s estimated that the project would turn to a profit of SEK4.16 million. The conclusion is that it’s possible to improve buildings, but putting exorbitant goals to reduce heating requirements by as much as 50% is unreasonable. Thick insulation layer can give more problems than they solve. Moisture could cause mold that can affect the structural stability and also negatively affect the health of the residents. If these constructive problems could be solved, it is still far from certain that the cost of carrying themselves. The electricity price is a determining factor to whether the project will turn to a loss or be profitable.

Purpose: The building sector accounts for 40 % of the total energy consumption in Sweden today, and the largest proportion is consumed during the operating phase. From the year 2020 and onwards, all new buildings should be erected as zero-emissionbuildings. The building’s design can reduce energy demands, but the current legal requirements do not favour energy-efficient designs. This study focuses on the design’s importance for the energy efficiency of buildings, i.e., energy-saving design. The impact of specific measures is difficult to calculate due to the complexity of reality. This study aims to highlight the measures that could reduce energy consumption in commercial buildings. Method: In order to provide answers to the issues stated in the report and to achieve the objective of the study, case studies are being conducted investigating three commercial buildings where deliberate decisions were made to use energy-reducing measures. Results and conclusions are based on qualitative interviews and literature studies. Findings: The energy-reducing design measures found to be of most importance used in the studied buildings are the form factor, the window portion and the thermal storage capacity. Moreover, significant savings are possible by carefully consider how solar energy can be limited or used in the building. Generally, buildings tends to become more technical, therefore technical knowledge early in the process is important to reach a good result. Economic incentives and clear objectives with right focus are also important for optimizing a building’s energy performance. The wording and the requirement levels in the Swedish building regulations highly controls the construction of energy efficient buildings. Implications: This study shows how energy efficient design is made today and provides an indication of what can be done and what should be prioritized. By imposing requirements on consumed energy instead of bought, energy efficient design could be favoured. Furthermore, this study suggests that a balance between windows, façade and solar shading are important energy-reducing measures. Regardless of selected energyreducing measures, a good performance is essential. Finally, this study shows that a methodical use of existing knowledge and technology makes a difference. Limitations: A lifecycle approach provides an overall picture of a building’s energy consumption. However, this study is based on the energy consumption during the operating phase. The result of this study does not take economic or aesthetic factors into account. This study is a comparative case study and is based on few but carefully matched cases. The selected cases are commercial buildings where deliberate decisions were made to use energy-reducing measures.

HETA utbildningar i Härnösand har ett ångkraftverk för undervisningssyfte som kyls ner med vatten från en underjordisk bassäng på cirka 329 m³. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur bassängen med spillvärmen från kraftverket kan användas som ett säsongslager i kombination med en befintlig 7,8 kW värmepump för att värma upp maskinhallen i deras laboratoriebyggnad. Ett kalkylark skapades i Microsoft Excel för att kunna genomföra beräkningarna. Då mätdata saknades skapades ett simulerat scenario baserat på temperaturstatistik och körschema för kraftverket från år 2017. Transmissionsförluster beräknades för bassängen och maskinhallen. För bassängen användes mestadels observationsdata och kännedom hos personalen, medan maskinhallens isolering i huvudsak fick uppskattas efter byggår. Resultatet blev att värmepumpen med aktuellt körschema kunde täcka cirka 45 % av maskinhallens årliga uppvärmningsbehov. Av de 276 GJ som tillfördes genom kylning av ångkraftverket under ett år beräknades endast 2,7 % kunna utnyttjas till uppvärmning av maskinhallen, på grund av för lite isolering i bassängen. De största begränsningarna för högre täckning och större nyttjande av spillvärmen bedömdes vara placeringen i tid av kraftverkets körningar, och värmepumpens effekt. Om körningarna skulle förläggas i huvudsak till november–april och värmepumpen ersättas med en på 10 kW, skulle 74 % av värmebehovet kunna täckas och över 18 % av spillvärmen utnyttjas. Andra saker som förbättrad isolering i bassängen och större vattenvolym bedömdes också kunna förbättra bassängens kapacitet som energilager. / HETA Education in Härnösand has a steam power plant for educational purposes which is cooled with water from a 329 m³ underground basin. The purpose of this thesis has been to examine how the basin with the waste heat can be used as seasonal thermal energy storage with an existing 7.8 kW heat pump in order to heat the machine room of their lab building. A spreadsheet was created in Microsoft Excel in order to carry out the calculations. As no measurement data was available, a simulated scenario was created based on temperature statistics and the operating schedule for the power plant from the year 2017. Transmission losses were calculated for the basin and the machine room. For the basin, mostly observational data and knowledge among the staff were used, while the insulation for the machine room mainly had to be estimated based on the construction year. The result was that the heat pump, with the current operating schedule, could cover around 45% of the yearly heating demand of the machine room. Of the 276 GJ that were added through cooling of the power plant during a year, according to calculations, only 2,7% could be used for heating the machine hall, due to lacking insulation in the basin. The greatest limitations for achieving a higher heating coverage and a greater usage of the waste heat were assessed to be the placement in time of the power plant runs, and the effect of the heat pump. If the runs would be placed mainly in November–April, and the heat pump replaced with a 10 kW one, around 74% of the heating demand could be covered and 18 % of the waste heat used. Other things, such as increased insulation in the basin and larger water volume were also assessed to be able to increase the capacity of the basin as heat storage.