<p>En metod för detektering och kvantifiering av <em>gamma</em>-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, <em>gamma</em>-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, <em>gamma</em>-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer. Detektion ner till 100 μmol/L är möjligt med en variationskoefficient mellan 6 och 12 %. Provsvar erhålls efter 6,5 minuter. Metoden är dock inte fullständig då en del frågetecken kvarstår. Bland annat bör det undersökas om andra föreningar, som kan förekomma i urin, kan eluera samtidigt som GHB. Om ja så bör vidare analyser genomföras för att separera GHB och den andra föreningen. Metoden kan däremot användas i nuläget som en screeninganalys för att snabbt få ett svar på om GHB finns närvarande eller inte. Verifiering kan sedan ske med GC-MS.</p> / <p>A method for determination and quantification of <em>gamma</em>-hydroxyburyric acid (GHB) in urine samples is developed at Sahlgrenska universitetssjukhus. No time consuming procedures as derivatization and exctration is required, which makes the method fairly unique. Hydrochloric acid and internal standard, <em>gamma</em>-valerolakton, is added to the urine sample before the sample is injected to a gas chromatograph with a flame ionization detector and a column for glycols and alcohols. The hydrochloric acid makes the GHB convert into <em>gamma</em>-butyrolactone (GBL) which is easier to separate in the gas chromatograph. Limit of detection was found to be 100 μmol/L and test result is received after 6,5 minutes. There are still some question marks around the method, for example, there is a possibility that another substance elute at the same time as GHB. More tests are required to determine whether or not it is so. For now the method can be used as a screening analysis to hastily detect GHB presence. Verification can be done with GC-MS.</p>

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer. Detektion ner till 100 μmol/L är möjligt med en variationskoefficient mellan 6 och 12 %. Provsvar erhålls efter 6,5 minuter. Metoden är dock inte fullständig då en del frågetecken kvarstår. Bland annat bör det undersökas om andra föreningar, som kan förekomma i urin, kan eluera samtidigt som GHB. Om ja så bör vidare analyser genomföras för att separera GHB och den andra föreningen. Metoden kan däremot användas i nuläget som en screeninganalys för att snabbt få ett svar på om GHB finns närvarande eller inte. Verifiering kan sedan ske med GC-MS. / A method for determination and quantification of gamma-hydroxyburyric acid (GHB) in urine samples is developed at Sahlgrenska universitetssjukhus. No time consuming procedures as derivatization and exctration is required, which makes the method fairly unique. Hydrochloric acid and internal standard, gamma-valerolakton, is added to the urine sample before the sample is injected to a gas chromatograph with a flame ionization detector and a column for glycols and alcohols. The hydrochloric acid makes the GHB convert into gamma-butyrolactone (GBL) which is easier to separate in the gas chromatograph. Limit of detection was found to be 100 μmol/L and test result is received after 6,5 minutes. There are still some question marks around the method, for example, there is a possibility that another substance elute at the same time as GHB. More tests are required to determine whether or not it is so. For now the method can be used as a screening analysis to hastily detect GHB presence. Verification can be done with GC-MS.

Bakgrund: Barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård testas för droganvändning genom övervakat urinprov av en sjuksköterska antingen slumpmässigt eller i samband med introduktion av behandling med läkemedel eller utredning. Det finns sparsam vetenskaplig kunskap kring detta ämne från ett sjuksköterskeperspektiv och inte alls från barnens perspektiv.  Enligt socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och droger finns det risk att man utför övervakat urinprov slentrianmässigt då det kan bli en rutin som används utan reflektion.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring övervakat urinprov av ungdomar inom barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt har använts. Åtta sjuksköterskor från barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård har ingått i studien. Materialet transkriberades och analyserades i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) genom konventionell innehållsanalys. Dessutom diskuteras metodvalet utifrån Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) för att öka trovärdigheten. Resultat: Detta i tre slutkategorier; Att två världar krockar, Att individanpassa utefter behov och relation, Att bli inspirerad och motiverad av patienter och föräldrar. Konklusion: Sjuksköterskor som har erfarenheter av övervakat urinprov träffar patienter på olika sätt, ibland planerat där en relation finns och man har ett omvårdnadsperspektiv men ibland där man träffar ungdomen på ordination av annan behandlare enbart för att utföra en åtgärd. Det finns rutiner som man skall följa i samband med ett övervakat urinprov men vi kan konkludera att det sker anpassningar utifrån att bevara ungdomens integritet. Vi kan också konstatera att sjuksköterskorna motiveras av att arbeta med barn och ungdomar och deras familjer och verkar trivas bäst där det finns utrymme för att skapa relationer och tillit med patienterna