Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

Socialsekreterarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning har i flera år uppmärksammats i hopp om förbättring. Detta kan man finna i mängder forskningsstudier och andra rapporter, både från idag, tio år tillbaka och längre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialsekreterare med beteendevetenskaplig- och socionominriktad utbildning ser på sin arbetsbelastning. Huvudfråga delas in i två subfrågor; hur utbildningar har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer. Ingen tidigare forskning finns att hitta riktad mot dessa examenstyper och mer forskning krävs för att belysa skillnader vad gäller socialsekreterarnas utbildningsbakgrund i denna fråga. Fokus riktas mot att skapa en djupareförståelse för om de skiljer sig åt mellan de två utbildningsbakgrunder med hänsyn till ovannämnda två forskningsfrågor. För att kunna utföra denna undersökning så har semistrukturerade intervjuer används med åtta deltagare sammanlagd; fyra är av respektive utbildning. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod och resulterade i två teman. Under vardera tema identifierades även subteman. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att arbetsbelastningen är hög men hanterbar. Samtliga informanter beskriver att utbildning inte har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning i det kommande yrkeslivet, dvs inga strategier eller verktyg till hur man kan gå tillväga har informerats om i utbildningen- oavsett utbildningsbakgrund. Fyndet med studien vad gäller hantering av arbetsbelastning på plats i yrket visar sig vara att samtliga informanter är ense om tillvägagångssättet för hur man kan hantera detta stressmoment. Studien bidrar med en ökad förståelse vad gäller vikten av att upplysa om hanteringsstrategier i utbildningen samt att stöd och samverkan i yrkeslivet är en viktig resurs för att bibehålla motivationen och arbetsglädjen på arbetsplats. Inte minst sin psykiska hälsa. / The work environment and workload of social workers has been a topic of conversation for many years, in hopes of improvement. Several studies and reports written on the matter, both recent and older that dates back ten years and more bears evidence of this. With this as a notion, the purpose of this study is to determine how social workers with an education in behavioural science and in social work view their workload. The main inquiry here is divided into two parts:In what way has the social workers education prepared them in handling workload? And how is the workload handled onsite in the workplace- primarily focusing on people with an education in behavioural science and social work. No previous research can be found focusing on these types of degrees and more research is needed to examine the differences between social wokers' educational backgrounds in this issue. The focus is to create a deeper understanding of whether there is a difference between the two educational backgrounds in this issue. To perform this study, qualitative research was used with a semi-structured interview and with a total of eight informants. Four informants from each educational background. The data gathered was analysed with a thematic analysis method and resulted in two different themes. Under each of the separate themes, different subthemes were also identified. The results shows that all participants experience that the workload is high, but manageable. All participants express that their education has not prepared them to manage workload in the coming profession –regardless of their previous education. The findings in this study in regards to handling workload, is shown to be that all participants are in agreement in how to deal with the stress that the occupational workload induces. This study contributes an increased understanding as to the weight of proper information regarding stressmanagement strategies for people undertaking an education or training in this field. It also highlights the importance of collaboration in the workplace to maintain motivation and morale among staff. Especially in regards to the mentalhealth of the workers.