<p>Högskolan i Gävle har på senare år påbörjat ett samarbete med utländska universitet och en stor andel utbytesstudenter vid högskolan kommer från Kina (Högskolan i Gävle, 2007). Att lyckas akademiskt är till viss del beroende av individens förmåga att anpassa sig till den akademiska kulturen och de rådande normerna. Studenter utbildade i konfucianistisk kultur har ofta annan syn på läraren än studerande i västerländsk kultur då man inom konfucianismen anser att läraren är en person med hög auktoritet och forskning visar att stressnivån för nyanlända utbytesstudenter är stark i början av deras akademiska utbildning i ett främmande land (Brown, 2008). Syftet med vår uppsats var att undersöka de kinesiska utbytesstudenternas kulturella upplevelser av att studera på Högskolan i Gävle och se hur dessa påverkar dem.</p><p>En kvalitativ metod genomfördes med inspiration av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta skedde i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju med sex stycken utbytesstudenter från Kina som studerat minst två år på Högskolan i Gävle. Resultatet visade att respondenterna upplevt kulturskillnader som de fått anpassa sig till under sin tid som utbytesstudenter. De största kulturkrockarna skedde i att anpassa sig efter den svenska undervisningen och ett främmande språk. Språkliga brister var troligen den största faktorn till att de inte hade kontakt med svenska studenter. Dock verkade respondenterna inte uppleva kulturchock i så stor utsträckning. Störst stress upplevde de i början av en ny kurs då de var tvungna att anpassa sig efter främmande ord på engelska och inför tentamenstillfällen. I början av respondenternas vistelse som utbytesstudent upplevde de dock hemlängtan och svårigheter att följa med i undervisningen vilket kunde upplevas som stressande. Detta verkade dock ha avtagit med tiden och utbytesstudenterna upplevde situationen vara tillfredställande trots en annorlunda kultur.</p> / <p>The University of Gävle has in recent years started a relation with foreign universities and a large share of exchange students come from China (Högskolan i Gävle 2007). To succeed academically is to some extent dependent on the individual´s ability to adapt to the prevailing standards in the academic culture. Students educated in a konfucianistic culture have often a different view of the teacher than students in Western culture when in Confucianism believe that the teacher is a person of high standing and research shows that stress levels for newly arrived exchange students are strong in the beginning of their academic training in a foreign country (Brown, 2008). The purpose of our study was to get an insight into the Chinese</p><p>exchange student’s cultural experiences of studying at the University of Gävle and to see how this can affect them.</p><p>A qualitative method with inspiration of the phenomenogical approach was carried out. This took the form of a semistructrued focus group interview with six exchange student´s from China who has studied at least two years at the University of Gävle. The result implied that the respondents experienced differences in culture that they had to adapt to during their time as exchange students. The largest clash of cultures came when they were trying to adapt to the Swedish education and a foreign language. Linguistic deficiencies were probably the largest factor to affect the lack of contact with Swedish students. However, the respondents didn't seem to experience culture chock at a large extent. They experienced most stress at the beginning of a new course when they were forced to adapt to unfamiliar words in English and for examinations. At the beginning of the respondents sojourn however, they experienced homesickness and difficulties in keeping up with the tutoring which could be experienced as stressful. However, this seems to have declined by time and the exchange students experienced the situation as satisfying despite a different culture.</p>

Högskolan i Gävle har på senare år påbörjat ett samarbete med utländska universitet och en stor andel utbytesstudenter vid högskolan kommer från Kina (Högskolan i Gävle, 2007). Att lyckas akademiskt är till viss del beroende av individens förmåga att anpassa sig till den akademiska kulturen och de rådande normerna. Studenter utbildade i konfucianistisk kultur har ofta annan syn på läraren än studerande i västerländsk kultur då man inom konfucianismen anser att läraren är en person med hög auktoritet och forskning visar att stressnivån för nyanlända utbytesstudenter är stark i början av deras akademiska utbildning i ett främmande land (Brown, 2008). Syftet med vår uppsats var att undersöka de kinesiska utbytesstudenternas kulturella upplevelser av att studera på Högskolan i Gävle och se hur dessa påverkar dem. En kvalitativ metod genomfördes med inspiration av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta skedde i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju med sex stycken utbytesstudenter från Kina som studerat minst två år på Högskolan i Gävle. Resultatet visade att respondenterna upplevt kulturskillnader som de fått anpassa sig till under sin tid som utbytesstudenter. De största kulturkrockarna skedde i att anpassa sig efter den svenska undervisningen och ett främmande språk. Språkliga brister var troligen den största faktorn till att de inte hade kontakt med svenska studenter. Dock verkade respondenterna inte uppleva kulturchock i så stor utsträckning. Störst stress upplevde de i början av en ny kurs då de var tvungna att anpassa sig efter främmande ord på engelska och inför tentamenstillfällen. I början av respondenternas vistelse som utbytesstudent upplevde de dock hemlängtan och svårigheter att följa med i undervisningen vilket kunde upplevas som stressande. Detta verkade dock ha avtagit med tiden och utbytesstudenterna upplevde situationen vara tillfredställande trots en annorlunda kultur. / The University of Gävle has in recent years started a relation with foreign universities and a large share of exchange students come from China (Högskolan i Gävle 2007). To succeed academically is to some extent dependent on the individual´s ability to adapt to the prevailing standards in the academic culture. Students educated in a konfucianistic culture have often a different view of the teacher than students in Western culture when in Confucianism believe that the teacher is a person of high standing and research shows that stress levels for newly arrived exchange students are strong in the beginning of their academic training in a foreign country (Brown, 2008). The purpose of our study was to get an insight into the Chinese exchange student’s cultural experiences of studying at the University of Gävle and to see how this can affect them. A qualitative method with inspiration of the phenomenogical approach was carried out. This took the form of a semistructrued focus group interview with six exchange student´s from China who has studied at least two years at the University of Gävle. The result implied that the respondents experienced differences in culture that they had to adapt to during their time as exchange students. The largest clash of cultures came when they were trying to adapt to the Swedish education and a foreign language. Linguistic deficiencies were probably the largest factor to affect the lack of contact with Swedish students. However, the respondents didn't seem to experience culture chock at a large extent. They experienced most stress at the beginning of a new course when they were forced to adapt to unfamiliar words in English and for examinations. At the beginning of the respondents sojourn however, they experienced homesickness and difficulties in keeping up with the tutoring which could be experienced as stressful. However, this seems to have declined by time and the exchange students experienced the situation as satisfying despite a different culture.

This study investigates the experience of exchange studies from a phenomenological perspective. Phenomenology studies the sentence structure of the phenomenon and places the lifeworld as a central concept. Husserl (2002/1954) described the lifeworld as a coherent universe of objects where we, all of us living with another in this world, may be conscious of the world as a universal horizon. In this study the lifeworld of exchange students is investigated with emphasis on their experience of the exchange. The aim of the study is to highlight the sentence structure in the experience of living as an exchange student which involves a meeting with a different culture. Seven interviews were conducted with exchange students that participated in at least one semester of higher education abroad and the resulting data was analyzed using the EPP method. This method describes the general meaning structure of the phenomenon and identifies several distinguishing features. For this study ten features were identified; an expectation and openness relative an uncertain future, a deliberate break, a part of something bigger, a deliberate approach to cultural codes, an encounter with different values, new interactions and relations, language difficulties, a new environment, a creation of identity and a personal development and responsibilities. The results indicate that the experience of exchange studies may not always be unproblematic since it’s often difficult to gain access to the culture and society of the host country. However, the experience also seems to be rewarding and is characterized by a personal development and a change in the perception of both oneself and people from other cultures. The results also show that the exchange student may gain a feeling of living in a global society where all possibilities are present. / Denna studie utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Fenomenologins uppgift är att beskriva ett fenomens meningsstruktur där ett centralt begrepp är livsvärlden. Enligt Husserl (2002/1954) belyser livsvärlden den verklighet som man ständigt befinner sig i tillsammans med andra människor. Grundvalen för denna studie är att studera utbytesstudenters livsvärld där upplevelsen av utbytesstudier är i fokus. Syftet med studien är att beskriva meningsstrukturer i upplevelsen av att leva som utbytesstudent och som inbegriper ett möte med en annan kultur. Sju intervjuer har genomförts med utbytesstudenter som alla studerat minst en termin inom högre utbildning vid ett värduniversitet i ett annat land. De aktuella data som behandlats har analyserats med hjälp av studiens valda metod, Empirical phenomenological psychologial (EPP-metoden). Resultatet beskriver det aktuella fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar vilka de generella kännetecknen är. De generella kännetecknen som framkommit i studien är; en förväntan och en öppenhet inför en obestämd framtid, ett medvetet uppbrott, en del i att uppnå något större, ett medvetet förhållningssätt till kulturella koder, ett möte med andra värderingar, nya interaktioner och relationer, svårigheter med språket, ändrade livsvillkor, ett identitetsskapande, en personlig utveckling och ett ansvarstagande. Resultatet indikerar att upplevelsen av utbytesstudier och att möta en annan kultur inte är helt oproblematisk då det ibland är svårt att få tillträde till värdlandets kultur och samhälle. Dock verkar upplevelsen även vara en värdefull tid som präglas av en utveckling och ett ifrågasättande av tidigare föreställningar om en själv och människor från andra kulturer. Resultatet påvisar också att utbytesstudenten kan ha en känsla av att leva i en global värld där alla möjligheter finns.