Abstract  Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur pedagogerna tar tillvara på lärmiljöerna som de har på sin förskola, inriktat på utomhusmiljön. I analysen används Vygotskijs teori, sociokulturella perspektivet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika pedagoger: fem förskollärare och en förste förskollärare. Av empirin framkom tre teman: Uppfattning om utomhusmiljön, dilemmat om pedagogernas roll utomhus och till sist barns anpassning till miljön.  Fokuspunkterna under intevjuerna låg på hur pedagogerna såg på deras lärmiljöer utomhus och vad pedagogens roll var när de befann sig i utomhusmiljön. Det undersöktes även om hur barns utveckling och lärande är kopplat till förskolans utegård. Studieresultatet indikerar på att respondenterna inte är helt nöjda med hur deras utegård ser ut, samt hur den pedagogiska verksamheten åsidosätts på utegården därav är dessa teman dominerande i analysen. Genom vår teori sociokulturella perspektivet och dess analytiska begrepp har de förtydligat om hur materialet och pedagogernas engagemang påverkar barns utveckling och lärande på utegården. Resultatet indikerar på att en aktiv pedagog, miljö och elev behövs för att undervising ska äga rum. Undervisningen utomhus ligger både på pedagogernas intresse för att undervisa samt materialet som finns tillgängligt på utegården. Materialet kan påverka barns undervising vilket gör det betydande att det finns tillgängligt material och en aktiv pedagog på utegården. Det som finns på utegården är en central del för barns utveckling och lärande, både i den fria leken och i de planerade aktiviterna.