Genom så kallade ”utgivningsbevis” får aktörer som erhållit dessa publicera vissa personuppgifter på internet. Detta kan inkludera exempelvis uppgifter om adress, telefonnummer, skatteuppgifter, födelsedag, fullständigt namn och andra uppgifter som går att ta del av genom Offentlighetsprincipen. Utgivningsbevisen är grundlagsskyddade och får därmed företräde över EU-lag, exempelvis får utgivningsbevisen företräde över GDPR [General Data Protection Regulation]. Uppgifterna kan vara svåra att få borttagna från internet om hemsidan som publicerat dem inte vill ta bort dem. Personuppgifter som finns på internet, särskilt adress och telefonnummer, kan tänkas bidra till oro eller otrygghet hos en del människor. Exempelvis finns det tidigare forskning som pekat på att vissa personer kan riskera att bli utsatta för brott eller uppleva en stark obekvämhet eller oro över att deras personuppgifter offentliggörs (se exempelvis Hedin och Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Ett annat potentiellt orosmoln kan vara att bli utsatt för stalking, vilket är vanligare att kvinnor blir utsatta för (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  Syftet med denna utredning var att undersöka upplevd trygghet i förhållande till offentligt tillgängliga personuppgifter. För att möjliggöra detta har sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts för att belysa hur individer reflekterar över offentligt tillgängliga uppgifter och om de har några egna erfarenheter där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet. Urvalet bestod utav både män och kvinnor i åldern 23-32 år. I analysen av resultatet har teorier av Ulrich Beck och Anthony Giddens om risk och trygghet tillämpats. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Resultatet visade på att individer reflekterar över att deras personuppgifter finns tillgängliga på internet, framförallt vid tillfällen där de varit med om någon typ av händelse som fått dem att reflektera över detta. Det kan även finnas någon typ av otrygghetskänsla hos en del individer till följd av att personuppgifter, som deras adress eller telefonnummer, finns tillgängliga på internet, detta var särskilt förekommande bland kvinnorna i utredningen samt bland de som berättade om sina erfarenheter av att arbeta i butik. Samtliga kvinnliga intervjupersoner berättade om upplevelser där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet, vilket skiljde sig från de manliga intervjupersonerna där ingen berättade om någon sådan upplevelse. Överlag fanns det en oro, otrygghet eller osäkerhet bland intervjupersonerna kring personuppgifters tillgänglighet. Något annat som framkom ur Frida Lindström S7021A 1 utredningen var att det fanns en efterfrågan om mer kontroll över vilka personuppgifter som visas öppet på internet, men åsikterna gällande exempelvis när individer ska ha rätt att få sina uppgifter borttagna från internet var något delade. / Through so called ”publication licenses” [Swedish: utgivningsbevis] people or businesses who have acquired these can publish certain types of personal information on the internet. These can include addresses, phone numbers, tax information, birthdays, full names and other information that can be acquired through the Swedish principle of public access to official records [Swedish: offentlighetsprincipen]. The publication licenses are protected under the Swedish constitution and therefore override EU-law, for example the publication licenses override GDPR [General Data Protection Regulation]. The information can be difficult to remove from the internet if the website that published the information does not want to remove it. Personal information on the internet, particularly addresses and phone numbers, could potentially contribute to feelings of worry or insecurity in some people. For example, previous research has shown that some people may be at risk or may experience a strong sense of uncomfortableness or worry over having their information made public (see for example Hedin and Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Another potential cause for worry could be the risk of being stalked, which is more common that women are exposed to (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  The aim of this investigation was to examine perceived safety in relation to publicly available personal information. To achieve this, six qualitative semi-structured interviews were done to shed light on how individuals think and feel when it comes to publicly available personal information and whether they’ve had any personal experiences of feeling unsafe with having their personal information available online. The selection of participants consisted of both women and men between the ages 23-32 years old. Theories on risk and safety by Ulrich Beck and Anthony Giddens have been used when analyzing the results. The empirical data was then analyzed through a thematic analysis.  The results showed that individuals do reflect over the fact that their personal information is available on the internet, particularly when they’ve experienced something that reminded them of this. This can also evoke feelings of insecurity in certain individuals as a result of knowing that one’s personal information, such as address or phone number, is available on the internet. This was especially common among the female participants in this study as well as among those who have worked in retail. All of the female participants expressed feelings of insecurity around having their information online, this differed from the male participants Frida Lindström S7021A 3 where nobody shared any such experiences. Overall there is a sense of concern, vulnerability or uncertainty surrounding having one’s personal information available online. Something else that the investigation found was a demand for more control over which personal information is being shown online. However, opinions varied regarding whether or not individuals should have the right to have their information removed from the internet.