In this paper, I study the silence in Bart Moeyaert’s two novels Kärleken vi inte förstår (eng. It’s Love We Don’t Understand, 1999) and Alla är ledsna nuförtiden (eng. Everyone’s Sorry Nowadays, 2018) with the help of Maria Nikolajeva’s theories of narrative perspective. I examine the narrative perspective in relation to the other characters’ appearances – focusing on the narrator’s priorities and voice – as well as how the silence is portrayed. Furthermore, by using a method of close-to-text reading I seek answers to the following questions: how is silence portrayed in Kärleken vi inte förstår and Alla är ledsna nuförtiden? What is the role of silence in the previous novels? The last question refers to in what way Moeyaert uses the silence in his novels. Finally, I concluded that the silence in Kärleken vi inte förstår is ambiguous. On the one hand, it is used by the characters as a tool of communication, and on the other hand, it works as a storytelling technique to withhold information from the reader as well as amplify the atmosphere or mood. Moreover, the silence in Alla är ledsna nuförtiden rather has the function of a theme or a motif as it forces the story to move forward. / I denna uppsats studerar jag tystnaden i Bart Moeyaerts romaner Kärleken vi inte förstår (1999) och Alla är ledsna nuförtiden (2018) med hjälp av Maria Nikolajevas teorier om berättarperspektiv. Jag utforskar berättarperspektivet i relation till hur de andra karaktärerna framträder – med fokus på berättarens prioriteringar och röst – liksom hur tystnaden gestaltas. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra textnära läsningar av ovan nämnda verk: hur gestaltas tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden? Vilken funktion har tystnaden i de ovanstående verken? Slutligen kom jag fram till att tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår är dubbel; å ena sidan används den av karaktärerna som ett verktyg för att kommunicera, å andra sidan som ett sätt att, av Moeyaert, undanhålla information från läsaren samt förstärka stämningar. Fortsättningsvis fungerar tystnaden i Alla är ledsna nuförtiden snarare som ett tema eller ett motiv då den tvingar historien framåt.

The purpose of this study was to explore key factors to consider for a Swedish Knowledge Intensive Business Services (KIBS) firm to successfully enter the Norwegian market, and examine how these factors compare to incumbent theories on foreign market establishment. The study is based on an interpretivist research design and utilizes qualitative methods in order to achieve the intended purpose. The empirics were gathered by a combination of methods, namely, an extensive literature review, a pilot-study, and a multiple-case study. The data gathering methods utilized in the pilot study were semi-structured interviews conducted with individuals with expertise in the KIBS environment, as well as participant observations. The pilot study resulted in a deeper understanding of the KIBS sector. The multiple-case study consisted of semi-structured interviews with Swedish KIBS firms that have entered the Norwegian market. The empirics have been analyzed and discussed in relation to existing literature. Consequently, several success factors and pitfalls have been identified that may aid an internationalizing firm, especially a Swedish KIBS firm entering the Norwegian market. The identified success factors were: Narrow your focus through relational embeddedness, Understand customer’s business, Educate customers, Become familiar with foreign laws, Be aware of network position, Exploit existing networks, Identify new relevant networks, Refresh and expand the network, and Ensure relational embeddedness with key actors. The identified pitfalls were: Underestimation of time and resources required, Lacking awareness of aggravating effects, Knowledge transfer problems, Failure of internally anchoring foreign ventures, Underestimation of the language barrier, Underestimation of differences in organizational structures, Underestimation of the cost of spatial distance, Underestimation of Patriotism, and Underestimation of loyalty to suppliers. Moreover, the study provided insights as to how the concepts of liability of foreignness and liability of outsidership might interplay, and thereby exert pressure on a firm's dynamic internationalization capabilities in the foreign market establishment process. As such, the need for firms and researchers to undertake a holistic view in order to avoid faulty conclusions has been discussed and visualized. / Syftet med denna studie var att utforska nyckelfaktorer för svenska KIBS-företag som vill expandera till den norska marknaden. Vidare analyserades det hur dessa faktorer relaterar till befintliga teorier inom marknadsetablering. Studien är baserad på en forskningsdesign där kvalitativa metoder används för att uppnå syftet. Empirin är insamlad via en kombination av metoder, nämligen en omfattande litteraturstudie, en pilotstudie och en flerfallsstudie. Datainsamlingsmetoderna som användes i pilotstudien var semistrukturerade intervjuer med personer som har erfarenhet inom KIBS-miljön och även deltagarobservationer. Pilotstudien resulterade i en djupare förståelse av KIBS-sektorn. Flerfallsstudien bestod av semistrukturerade intervjuer med svenska KIBS-företag som har expanderat till den norska marknaden. Empirin har analyserats och diskuterats i relation till befintlig litteratur. Utifrån analysen identifierades flertalet framgångsfaktorer samt fallgropar. Genom att belysa dessa faktorer underlättas internationaliseringen för företag, i synnerhet för svenska KIBS-företag som vill expandera till den norska marknaden. De framgångsfaktorer som identifierades var: Begränsa sin fokus genom relationell inbäddning, Förstå kundens verksamhet, Utbilda kunder, Bli bekant med utländska lagar, Var medveten om nätverksposition, Utnyttja befintliga nätverk, Identifiera nya relevanta nätverk, Uppdatera och utöka nätverket och Säkerställa relationell inbäddning med nyckelaktörer. Medan de fallgropar som identifierades var: Underskattning av tid och resurser, Bristande medvetenhet om försvårande effekter, Kunskapsöverföringsproblem, Misslyckande med att internt förankra utländsk satsning, Underskattning av språkbarriären, Underskattning av skillnader i organisationsstrukturer, Underskattning av avståndskostnader, Underskattning av patriotism och Underskattning av lojalitet mot leverantörer. Vidare har det argumenterats för att det finns ett samspel mellan koncepten liability of foreignness och liability of outsidership som sedermera sätter press på ett företags dynamiska internationaliseringsförmågor. Följaktligen har det även visualiserats samt diskuterats att företag och forskare bör vidta ett holistiskt synsätt för att undvika att dra felaktiga slutsatser i internationalseringsprocesser.