I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ”Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.” (PROP 2010/11:1 s.33). Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället. Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat. / Through the Budget Bill for 2011, the Armed Forces were granted the task of establishing four Military Regions in Sweden with underlying regional headquarters. “The Government considers that the creation of the regional headquarters means that the Armed Forces' ability to cooperate with and provide support to other authorities will improve.” (PROP 2010/11: 1p.33). The purpose of this study is to explore how people with key positions in the Country Administrative Board and the Armed Forces think about the introduction of Military Regions, and its conditions for development of cooperation between civil and Military society. The result demonstrates that the informants are in relative agreement that collaboration should develop and how this should be done with a focus on joint planning, training, exercises, networking and development of common goals before anything happens. The aim would be to handle unexpected events such as accidents and natural disasters when they do occur. They also believe that proximity, both in time and place, is essential both for the planning and the outcome of an eventual operation.