Bakgrund: Vuxna autismpatienter har olika svårigheter kopplat till socialtsamspel och begränsade eller repetitiva beteenden, mönster, rörelser, aktiviteter ellerspecialintressen. Många med autism kan även ha samtidiga andra diagnoser och psykiskohälsa. Svårigheterna kan orsaka olika aktivitetsproblem. Arbetsterapeuter arbetar med olikainsatser för patientgruppen, vilket exempelvis kan vara att utveckla strategier för att främjamöjlighet till delaktighet. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inomvuxenhabilitering med vuxna autismpatienter utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.Metod: Examensarbetet är av kvalitativ design. Datainsamlingen skedde via semistruktureradeintervjuer med åtta arbetsterapeuter, som arbetar inom vuxenhabilitering medvuxna autismpatienter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Arbetsterapeuternas erfarenheter var liknande gällande uppdrag, arbete och upplevelse avpatientgruppen. Resultatet består av fyra kategorier: Arbetsterapeutens yrkesroll påvuxenhabiliteringen, Vuxna med autism, Arbetsterapeutiska insatser för vuxnaautismpatienter och Anpassningar av arbetsterapeutisk praxis utifrån kontextuellaförutsättningar. Slutsats: Arbetsterapeuter som jobbar på olika vuxenhabiliteringar i Sverige arbetar på många sätt lika, med liknande insatser och har samma grundsyn på sitt arbete.Vuxna autismpatienter har olika, individuella, behov trots samma diagnos. Arbetsterapeutiskainsatser tar tid att implementera, och ställer höga krav på patienten att vara motiverad samt påbehandlaren att hitta de lösningar som fungerar för just den individen. Samtidigt påverkarkontextuella förutsättningar möjligheterna till behandling, där arbetsterapeuten behöveranpassa sitt arbete efter omständigheterna i verksamheten och kring patienten. I arbetet medvuxna autismpatienter är det viktigt att arbetsterapeuten jobbar personcentrerat och ser till denindividuella patientens behov för att behandlingen ska vara framgångsrik.

Bakgrund: Antalet barn som diagnostiseras med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar i Sverige. Föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har i tidigare studier beskrivit negativa upplevelser associerat till sjukhusinläggningar för sitt barns somatiska besvär. Sjuksköterskor har även uttryckt osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen på ett optimalt sätt. Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på barnavdelningar.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Nio sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor intervjuades. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).   Resultat: Intervjuerna genererade kategorin Gynnsamma strategier som underlättar för barnet i vårdmötet med underkategorierna Att skapa en relation till barnet, Att samverka med föräldrarna, Att ge tid till förberedelse och planering samt Att vara flexibel i vårdmötet. Nästa kategori som framkom var Utmaningar i omvårdnaden som påverkar barnet negativt med tillhörande underkategorier Att uppleva osäkerhet och kunskapsbrist, Att uppleva stressade och tidspressade situationer, Att behöva genomföra procedurer mot barnets vilja i större utsträckning samt Att samarbetet mellan läkare och barnsjuksköterskor brister. Slutsatser: Det är av vikt att sjuksköterskan individanpassar vården utifrån barnets behov och förutsättningar. Genom att utgå från Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskor finna förståelse kring hur god omvårdnad kan uppfyllas. / Background: The number of children diagnosed with a neuropsychiatric disability is increasing in Sweden. In previous studies, parents of children with neuropsychiatric disabilities have described negative experiences associated with hospitalization for their child's somatic illness. Nurses also describe flaws in meeting the children as well as uncertainty in how the nurses can optimize the encounter. Aim:  Was to highlight pediatric nurses experiences of caring for children with neuropsychiatric disabilities in children's wards. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Nine nurses and specialist nurses were interviewed. Data analysis was carried out with manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Interviews generated the category of Favorable strategies that makes the care meeting easier for the child with the subcategories of Creating a relationship with the child, Collaborating with the parents, Giving time for preparation and planning and Being a flexible benefitted the care meeting. The next category that emerged was Challenges in nursing care that affectet the child negatively with the associated subcategories of Experiencing uncertainty and lack of knowledge, Experiencing stressful and time pressure situations, Having to carry out procedures against the child's will to a greater extent and Lack of cooperation between the doctor and nurse.  Conclusions: It is important that the nurse adjust the care based on the child's needs and conditions. By practicing Swanson's Theory of Caring, nurses can find an understanding of how good nursing care can be fulfilled.

The purpose of the study was to examine the relationship between sleep patterns, motor proficiency and commonly co-occurring neurodevelopmental disorders in children, attitude to physical activity, mental health, and age. The study also looked at differences in sleep efficiency, as well as, perceived adequacy in physical activity between typically developing children and children with low motor proficiency. The sample consisted of 127 participants, 6-12 years old living in Perth, Western Australia. 51% participants were considered typically developing and 49% to have low motor proficiency. Motor proficiency, indications of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, Autism Spectrum Disorder and anxiety/depression, adequacy in, or predilection for physical activity did not show a relationship to sleep efficiency. Significant differences between groups in sleep efficiency or adequacy in physical activity were not found. No interaction effect of neurodevelopmental disorders were identified. Sleep in children with movement impairments caused by neurodevelopmental disorders is an area where continued studies are of great importance. Although no relationship was identified in the current study, previous research has suggested sleep may play an important role for development and optimal everyday functioning. A better understanding of physical and psychological consequences and possible contributing factors of low motor proficiency in childhood is important as the risk of long-term dysfunction in emotional, cognitive and physical areas may be reduced in an optimal environment.