<p>Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige. Skillnaden inom dimensionen osäkerhetsundvikande leder framförallt till mer detaljstyrning, mindre initiativtagande samt kortare tidsperspektiv inom planering i Lettland jämför med i Sverige. Skillnaden i dimensionen maskulinitet leder till att strävan för status och ekonomisk framgång är högre i Lettland jämfört med i Sverige. Denna artikel argumenterar för att det är viktigt för svenska företag i Lettland att vara medvetna om dessa skillnader eftersom det kan påverka deras verksamhetsstyrning. Resultaten visar dock att letterna kan anpassa sig till svensk verksamhetsstyrning och trots skillnaderna mellan länderna har ett flertal svenska företag genom utbildning av anställda lyckats etablera svenska verksamhetsstyrningsmetoder i Lettland.</p>

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige. Skillnaden inom dimensionen osäkerhetsundvikande leder framförallt till mer detaljstyrning, mindre initiativtagande samt kortare tidsperspektiv inom planering i Lettland jämför med i Sverige. Skillnaden i dimensionen maskulinitet leder till att strävan för status och ekonomisk framgång är högre i Lettland jämfört med i Sverige. Denna artikel argumenterar för att det är viktigt för svenska företag i Lettland att vara medvetna om dessa skillnader eftersom det kan påverka deras verksamhetsstyrning. Resultaten visar dock att letterna kan anpassa sig till svensk verksamhetsstyrning och trots skillnaderna mellan länderna har ett flertal svenska företag genom utbildning av anställda lyckats etablera svenska verksamhetsstyrningsmetoder i Lettland.

Med utgångspunkt i rivningen av Gröndalsskolan, en grundskola belägen i en närförort till Stockholm, undersöker jag var ”skräp” tar vägen genom staden. Det är ett labyrintiskt flöde, tänkt att skyla det vi konsumenter inte vill se, med förmågan att få någonting att försvinna utan att förgöra det. I ett kulturellt värdesystem är de vulgära objekten de anspråkslösa föremål som saknar ett större kulturellt värde bortom sin direkta funktion. När funktionen hos det vulgära objektet upphör blir det därmed enkelt kategoriserat som skräp och det värde som återstår är på sin höjd det rent materiella. Från flera olika avfallsflöden har jag hämtat kasserade vulgära objekt. Jag närmar mig dem med omsorg, undersöker dess förbisedda estetiska kvalitéter. De transformeras enligt logiken: Produkt -&gt; Skräp -&gt; Material -&gt; Komponent -&gt; Objekt Denna transformation sker genom att jag analyserar objekten. Dess form, materialitet och tidigare funktion. Genom att skissa direkt i materialet prövar och testar jag dess begränsningar. Några av objekten blir diagrammatiska och redovisande medan andra tillåts transcendera sitt ursprung.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden.</p> / <p>The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.</p>

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden. / The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.