Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.