Abstract Background: The population has become more sedentary. Studies among the elderly in care homes have a sedentary lifestyle and move too little. Sedentary behavior is associated with unhealthy and a risk factor for disease and mortality. There is not enough knowledge and understanding of sedentary behavior. Aim: To highlight the elderly’s experience of sedentary, in care homes. Methods: A qualitative method was used. Seven semi-structured interviews were conducted by one interviewer. The study participants consisted with men and women over the age of 85. Four care homes in Central Sweden have participated. Data were analyzed with qualitative content analysis, yielding two themes and five categories. Results: Experience of sedentary was positive related to enjoyment and balance between rest and activity. Experience of sedentary was negative related to not being busy and consequences of sedentary lifestyle and aging. Maintaining functional ability and a sense of meaning, using strategies and adapting to sedentary lifestyle, access to social interaction and health-promoting environment influenced the experience of sedentary.  Conclusions: Sedentary behavior was naturally related to age and the experience of sedentary varied. It is necessary to account for differences in values and expectations towards sedentary behavior. The result may contribute with increased understanding and knowledge of the elderly’s experience of sedentary during the time in care homes. It would be interesting to follow how the experience of sedentary changes before and after moving into care homes. The result can contribute to future research by highlighting the positive health effects of sedentary behavior even for those who cannot be physically active. / Sammanfattning Bakgrund: Befolkningen har blivit alltmer stillasittande. Studier påvisar att äldre inom särskilt boende har en mer stillasittande livsstil och rör på sig för lite. Stillasittande beteende är förknippat med ohälsa och ökad risk att drabbas av sjukdom och dödlighet. Det finns otillräcklig kunskap och förståelse för stillasittande. Syfte: Att belysa äldres upplevelse av stillasittande, inom särskilt boende.  Metod: Metoden har en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts av en intervjuare. Studiedeltagarna bestod av män och kvinnor över 85 år. Fyra kommunala särskilda boende i Mellansverige har medverkat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket gav två teman och fem kategorier. Resultat: Positiv upplevelse av stillasittande var relaterat till att njuta och balans mellan vila och aktivitet. Negativ upplevelse av stillasittande var relaterad till att inte vara upptagen och konsekvenser som uppstod till följd av stillasittande och åldrande. Att bibehålla funktionsförmågan och känsla av meningsfullhet, använda strategier och anpassa sig till stillasittande livsstil, tillgång till social interaktion och hälsofrämjande omgivning påverkade upplevelsen av stillasittande. Slutsats: Stillasittande var naturligt relaterat till åldern och upplevelsen av stillasittande varierade. Skillnader i värderingar och förväntningar gentemot stillasittande förekommer. Studien anses bidra med ökad förståelse och kunskap för äldres upplevelse av stillasittande under tiden de bor på särskilt boende. Det vore intressant att studera och följa hur upplevelsen av stillasittande förändras innan och efter inflytt till särskilt boende. Resultatet kan bidra till kommande forskning genom att belysa positiva hälsoeffekter av stillasittande för de som inte kan vara fysiskt aktiva.

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers. Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved. The writer of this thesis suggests that, among other things, patients should be treated as customers to a larger extent and problems that counter competition must be solved. Lastly, the writer has analyzed the situation in the Swedish market for elderly care from a value creation perspective. It is suggested that value can be created in both the network and within the company, even if the companies are competing, and thus ought to compete and not cooperate. / I denna uppsats har en explorativ studie företagits med målsättningen att undersöka hur ett antal privata vårdföretag samt politiker och tjänstemän från ett antal kommuner i och runt Stockholms- och Uppsala län tänker kring framtiden för den svenska äldrevården. Utgångspunkten har tagits ur ett fastighetsperspektiv, närmare bestämt vårdboenden. Bakgrunden ligger i det stora behovet av äldrevård som växer fram i Sverige och som beräknas nå sitt maximum kring 2035. Genom intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om fastighetsbehovet, om konkurrens samt om, och i så fall hur, fastigheten kunde kopplas till kvalitet, valfrihet och konkurrens. Analysen visade att behov förekom i 6 av 16 kommuner, och att det påverkades av bland annat deras inställning till ägande och privata vårdgivare. Vidare visade sig fastigheten vara en viktig del i behovet och lösningen utav det samma, främst på grund av kapitalkostnaden, men också på grund av faktorer så som markbrist, en vilja att styra utformningen, ideologi och i flera fall en vilja att använda fastigheten som ett domineringsinstrument för att kontrollera privata vårdgivare. Konkurrensen sågs till viss del som ett utbyte framför en tävling. Slutligen framkom att fastigheten, om än som en underordnad komponent, kunde kopplas till konkurrens som nyss nämnda instrument, till valfrihet genom attraktivitet i läge och utseende, och till kvalitet som möjliggörare av effektiv vård och med rätt utformning. Fastighetsproblematiken i stort för vårdmarknaden, speciellt kopplat till LOV, återstår att lösa och författaren föreslår bland annat att vårdtagarna bör ses som kunder i större utsträckning och att konkurrenshämmande problem skall åtgärdas. Avslutningsvis har författaren analyserat situationen på den svenska vårdmarknaden ur ett värdeskapande perspektiv, kopplat till Porters, Stabell och Fjeldstads teorier om värdekedjor. En problematisk situation, sett till konkurrenskrafter på marknaden, iakttogs som orsak till att de privata vårdföretagen tycks medvetet eller omedvetet skapar värde tillsammans genom värdeskapande i nätverk parallellt med verksamhet enligt den traditionella värdekedjan, trots att detta motverkar ökad konkurrens. En möjlig förklaring är en kombination av oplanerat resursinterberoende och att det är ett slags relationsbyggande mellan företagen, orsakat av en imperfekt marknad.