• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • 1
  • Tagged with
  • 32
  • 14
  • 14
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Uppfattningar om kvalitet i samband med måltider enligt äldre vårdtagare på vårdboende

Garberg, Erika, Hedén, Johanna January 2010 (has links)
<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet<strong> </strong>med studien<strong> </strong>var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.</p><p><strong>Resultat: </strong>I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri. Vårdtagarna ville få möjlighet att välja matrum. Personalen påverkade måltidsupplevelsen och viktigt var en trevlig, omtänksam samt hjälpsam personal. Sällskap ansågs viktigt och att själv få välja mellan att äta med eller utan sällskap.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Vårdtagarna i studien hade varierande uppfattningar om vad som ansågs vara kvalitet gällande måltider. Däremot uttryckte alla vårdtagarna i studien att det var viktigt att bli tillfrågad och ges möjlighet att påverka sin egen måltid. Detta visar vikten av att vårdpersonal strävar efter att möta individens egna önskemål under måltiden för att optimera upplevelsen av kvalitet vid måltiden.</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>The purpose: </strong>The purpose<strong> </strong>of the study was to investigate what older people living in nursing homes consider to be quality at meals regarding the aspects the product, the room and the meeting.</p><p><strong>Method: </strong>The study has a descriptive design and is based on qualitative interviews. The sampling was purposive and the interviewees consisted of nine elderly nursing home residents. The interviews were analysed with a qualitative analysis.</p><p><strong>Results: </strong>The result showed that it was important that the food was fresh with an appetizing appearance, tasted as expected and was cooked in the right way by competent kitchen staff. To be able to choose for example the beverage and the size of the portion was important. The surroundings at meals should be pleasant, clean and free from stress. The nursing home residents wanted the option to choose dining room. The staff affected the experience of the meal and a pleasant, considerate and helpful staff was important. Company was of importance and also the option to choose between eating with company or alone.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The opinions of quality regarding meals differed among the participating nursing home residents. However all the informants in the study expressed that it was important to be asked and given the possibility to influence one's meal.<strong> </strong>This shows that it is important that the nursing staff show respect for individual desires to optimize the experience of quality at meals.<strong> </strong></p>
12

Faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende - en litteraturöversikt

Bergström, Johanna, Cronholm, Annica January 2008 (has links)
När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.
13

Faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende - en litteraturöversikt

Bergström, Johanna, Cronholm, Annica January 2008 (has links)
<p>När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.</p>
14

På SoL-sidan : Avvikelsehantering på fem vårdboenden i Uppsala kommun

Berggren, Marie January 2010 (has links)
En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas. Denna studie visar på behovet av ytterligare fokus på arbetet med avvikelsehantering gällande omsorg.
15

Uppfattningar om kvalitet i samband med måltider enligt äldre vårdtagare på vårdboende

Garberg, Erika, Hedén, Johanna January 2010 (has links)
SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet. Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod. Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri. Vårdtagarna ville få möjlighet att välja matrum. Personalen påverkade måltidsupplevelsen och viktigt var en trevlig, omtänksam samt hjälpsam personal. Sällskap ansågs viktigt och att själv få välja mellan att äta med eller utan sällskap. Slutsats: Vårdtagarna i studien hade varierande uppfattningar om vad som ansågs vara kvalitet gällande måltider. Däremot uttryckte alla vårdtagarna i studien att det var viktigt att bli tillfrågad och ges möjlighet att påverka sin egen måltid. Detta visar vikten av att vårdpersonal strävar efter att möta individens egna önskemål under måltiden för att optimera upplevelsen av kvalitet vid måltiden. / ABSTRACT The purpose: The purpose of the study was to investigate what older people living in nursing homes consider to be quality at meals regarding the aspects the product, the room and the meeting. Method: The study has a descriptive design and is based on qualitative interviews. The sampling was purposive and the interviewees consisted of nine elderly nursing home residents. The interviews were analysed with a qualitative analysis. Results: The result showed that it was important that the food was fresh with an appetizing appearance, tasted as expected and was cooked in the right way by competent kitchen staff. To be able to choose for example the beverage and the size of the portion was important. The surroundings at meals should be pleasant, clean and free from stress. The nursing home residents wanted the option to choose dining room. The staff affected the experience of the meal and a pleasant, considerate and helpful staff was important. Company was of importance and also the option to choose between eating with company or alone. Conclusion: The opinions of quality regarding meals differed among the participating nursing home residents. However all the informants in the study expressed that it was important to be asked and given the possibility to influence one's meal. This shows that it is important that the nursing staff show respect for individual desires to optimize the experience of quality at meals.
16

Den äldres upplevelse av värdighet när vårdandet sker i hemmet : En litteraturöversikt

Norrbin, Emma, Månsson, Fanny January 2017 (has links)
Allt fler är i behov av vård i hemmet då slutenvårdsplatserna på sjukhuset minskar. Hemmet är den platsen där människan kan vara sig själv och där integriteten och självbestämmandet hämtar kraft. Värdigheten är en grundläggande rättighet för alla människor och det är av stor betydelse att den bevaras för att människan inte ska isolera sig från omvärlden. Syftet med litteraturöversikten var att belysa den äldres upplevelse av värdighet vid vård i hemmet. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats där 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades för att utgöra resultatet för studien. Under granskningen av artiklarna framkom det tre huvudteman som formade resultatet. Temana var: 1) Upplevelsen av värdighet i en förändrad livssituation, 2) Den vårdande relationen i hemmet, och 3) Gemenskapens betydelse för den äldre. Resultatet visade att många upplevde en minskad känsla av värdighet på grund av sin förlorade kroppsfunktion. Exempelvis att den äldre personen förlorade den fysiska förmågan att utföra aktiviteter och plötsligt var i behov av hjälp för att klara av vardagen. Det framkom att det var lättare att bevara privatlivet och känslan av värdighet när de äldre som bodde på vårdhem hade ett enkelrum. Rummet som då blev den äldres hem var viktigt för att de skulle kunna dra sig undan från andra om behov fanns. Det framkom också i resultatet att de äldre värderade relationen till sjuksköterskan högt. En bra vårdande relation där de fanns möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i vårdandet kunde bidra till en känsla av värdighet. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela  personen  och  inte  bara  ett  objekt  för  vård.  Därför  anser  författarna  till examensarbetet att det är viktigt att den vårdande relationen utvecklas för att bevara den äldres känsla av värdighet. Resultatet visade också att gemenskapen med familj och vänner var viktig för känslan av värdighet.
17

Institutionalisering på hem- och vårdboende

Schöld, Tanja January 2019 (has links)
Denna kvalitativa studie undersöker hur personalen på Malmös hem- och vårdboende för ensamkommande barn arbetar med institutionaliseringen av ungdomarna utifrån teorier om system, institutionalisering och makt. Många ensamkommande barn kom till Sverige år 2015 och har spenderat cirka tre år av sina liv på institutionerna. I studien kommer författaren fram till att hem- och vårdboendena ses som slutna system där lite interaktion sker med omvärlden. Utifrån det övergår studien till att undersöka institutionaliseringen av ungdomarna med teorier hämtade från främst Goffman. I Goffmans (2012) forskning framkommer att makt är ett vanligt förekommande inslag i slutna institutioner. Därför har författaren inkluderat en analys av framförallt maktteorier tagna från Foucault (1993), där kunskap är lika med makt. De valda teorierna till studien är på flera sätt sammanflätade och författarens ambition har varit att efter två tema disponera teorierna i analysen så att de ska följa en röd tråd genom arbetet. Författaren har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika hem- och vårdboende för att få en djupare förståelse för det arbete som utförs. Målet med studien har varit att lyfta fram de tendenser av institutionalisering personalen identifierar hos ungdomarna för att undersöka hur personalen medvetet eller omedvetet arbetar med det. I studien kom författaren fram till att personalen såg institutionerna som slutna system och att ett större arbete behövdes läggas utanför boendena, detta så att ungdomarnas sociala nätverk skulle bli större och leda till en bättre integration när ungdomarna lämnar institutionen. Det framgick även att personalen försöker att skapa en friktionsfri vardag genom regler och rutiner men att de saknade medel att tillrättavisa ungdomar som inte gjorde vad de skulle. Personalen pekar på det relationskapande arbetet som sitt främsta verktyg till att få ungdomarna medgörliga samt att all personal behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och att relationen till ungdomarna därför inte får övergå till att bli för bra. Studien visar även på att personalen uppfattar dokumentationen om ungdomarna som ett viktigt inslag i arbetet även om det skapar ett ojämnt maktförhållande. Det skapade konflikter hos vissa av informanterna i hur de skulle förhålla sig till det omfattande dokumentationskravet vilket för dem upplevdes som en integritetskränkning mot ungdomen. Det kunde även leda till konflikter med ungdomarna som inte ville att allt de sa och gjorde skulle vara tillgängligt för andra att ta del av. / This qualitative study examines how the staff of Malmoe's group homes for unaccompanied children work with the institutionalization of the young people based on theories of systems, institutionalization and power. Many young people came to Sweden in 2015 and have now spent about three years of their lives in the institutions. In line with the system theory, the institutions are seen as closed systems and the work is transformed into theories of institutionalization from mainly Goffman. Goffman's (2012) research shows that power is a common element in closed institutions. Therefore, the author has included an analysis of mainly theories of power taken from Foucault (1993), where knowledge is equal to power. The three chosen theories for the study are in many ways intertwined and the author's ambition has been to use two theories in the analysis so that they follow a red thread through the work. The author has conducted five semi-structured interviews with staff from three different homes and care homes to gain a deeper understanding of the work being performed. The aim of the study has been to highlight the tendencies that can lead to an institutionalization of the young people and how the staff deliberately or unknowingly work with it. In the study, the author came to the conclusion that the staff saw the institutions as closed systems and that greater work was needed outside the dwellings, this so that the young people's social networks would become larger and lead to a better integration when the young people leave the institution. It also emerged that the staff are trying to create a friction-free everyday life through rules and routines but that they lacked the means to reprimand young people who did not do what they were supposed to. The staff points to the relationship-creating work as their main tool for making the young people compliant, and that all staff need to have a common approach and that the relationship must therefore not pass to becoming too good. The study also shows that the staff perceives the documentation about young people as an important element of the work, even though it creates an uneven power relationship. It created conflicts with some of the informants in how they would relate to the extensive documentation requirement, which for them was perceived as a violation of integrity towards the youth. It could also lead to conflicts with the young people who did not want everything they said and did to be accessible to others.
18

Anhörigvårdares erfarenheter i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende : En litteraturstudie / Family caregivers’ experiences of when their family member with dementia moves to a nursing home

Jansson, Elisabeth, Gahlin, Ellenor January 2021 (has links)
Bakgrund: Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lider av demenssjukdomar i samhället, blir allt fler anhöriga anhörigvårdare. Att vårda en närstående med demenssjukdom är en krävande uppgift och många familjer når en punkt där den närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares erfarenheter, i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Metod: Litteraturstudie med induktiv design. Genom sökningar i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, samt Medline (EBSCO) valdes åtta kvalitativa artiklar ut för analys. Artiklarna analyserades genom innehållsanalys och Meleis transitionsteori. Totalt 121 personer deltog i studierna, 79 var kvinnor. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier: erfarenheter av en ohållbar livssituation, erfarenheter av flytten till vårdboende, erfarenheter av livet efter flytten, och anhörigvårdares känslor och reaktioner genom flyttprocessen. Konklusion: Det behövs mer forskning kring anhörigvårdare till personer med demenssjukdom för att ge bättre stöd i övergången från anhörigvårdare till anhörig. Vårdgivare behöver vidare utbildning för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare under transitionen. Vidare studier kanske kan förbättra samhälleliga attityder kring permanent boende. / Background: With an aging population and a rising number of people suffering with dementia in society, more family members become caregivers. Caring for a family member with dementia is a demanding task, and many families reaches a point, whereupon the person with dementia moves to a nursing home. Aim: The aim of this study was to illustrate the family caregivers’ experiences, in connection to when their family member with dementia moves to a nursing home. Methods: Literary study with inductive design. Through searches of databases Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Medline (EBSCO), eight qualitative studies were chosen for analysis. The studies were analysed through content-analysis and Meleis transition-theory. 121 family caregivers participated, 79 were women. Results: From the analysis, four categories were formed: experiences of an untenable life-situation, experiences of the move to a nursing home, experiences of life after the move, and family caregivers’ emotions and reactions during the moving process. Conclusion: More research about family caregivers of persons with dementia is needed to better support their transition from caregiver to family member. Professional caregivers need further education to give adequate support to family caregivers during the transition. Further studies may improve societal attitudes concerning long-term care homes.
19

Självbestämmande: En studie om äldres självbestämmande på särskilda boenden

Olsson, Melene January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.
20

Hur inomhusmiljö på vårdboenden påverkar personer med demens- en literaturstudie

Katinic, Ana, Majetic, Sandra January 2014 (has links)
Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende. Metoden som använts är en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar lästes samt granskades med hjälp av kriterier för vetenskap samt med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. De utvalda vetenskapliga artiklarna påträffades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visar att personer med någon demenssjukdom behöver en lugn och tolkningsbar miljö på vårdboende som är förenklad, ger möjlighet till aktivitet samt är speciellt skapad efter deras behov. De faktorer som är väsentliga är bland annat rätt ljusstyrka, ljusfärg samt sänkt ljudnivå som bidrar till positivt beteende samt mindre aggressiva vårdtagare. Även självständighet, välbefinnande samt delaktighet ökar av en trygg inomhusmiljö. / Dementia is a common disease that is increasing and is more common today than 30 years ago. The reason for this is that we are living longer today and the risk of dementia increases with age. People with dementia have limited ability to interpret and understand the environment they are surrounded by, for that reason it is important that the physical environment isn't a obstacle for the persons and that the environment is adapted to their needs so that they can feel secure, resulting to positive behavior. The aim of this study was to learn how the indoor environment affects people with dementia at nursing homes. The method which is used is a literature study in which qualitative and quantitative research articles were reviewed by using criteria for study science and a quality review model. PubMed and CINAHL were the databases where the articles were found. The results from the chosen articles shows that people with dementia requires a calm and intelligible environment at nursing homes that is simplified, provides opportunity for activity and are specially formed to their needs. The factors that are important include the right brightness, light color and reduced noise level that contribute to positive behavior and less aggressive residents. The possibility of more residents who are independent, having better well-being and participate more are those who are surrounded by a safe indoor environment.

Page generated in 0.0633 seconds