No description available.

Denna studies mål var att generera en tydlig bild av hur skogens tillstånd utvecklats med avseende på ålder, diameter och träslagsfördelning, mellan åren 1983-2020. Dessutom har studien för perioden 2016-2020 undersökt ägoslag med avseende på medelålder och medeldiameter, samt skogar med naturinriktad och produktionsinriktad skötsel för skog tillhörande Sveaskog. Detta har utförts med stöd av data från Riksskogstaxeringen och Sveaskog. Studien visade att nationellt sett ökar andelen träd äldre än 120 år. Resultatet för diameterklasserna visade att grova träd (45+) ökar nationellt och har gjort så för alla perioder. För Norrland och Sveland ökade andelen grova träd väsentligt. Sett till träslagsfördelningen har av andelen barrträd och lövträd sammantaget förändrats mycket lite nationellt sett. Analys av data erhållen från Sveaskog visade att medelåldern var något högre för skogar brukade med en naturinriktning, medan skogar brukade med produktionsinriktning visade en högre medeldiameter.

Studien undersöker den fysiska platsen Gamla Linköping där staden Linköping rekonstruerar och bevarar sin kollektiva historia genom de byggnader och de personliga minnen och berättelser som idag tillsammans utgör ett levande museum. Hus och byggnader har flyttats från sina ursprungliga platser runt om i staden och vissa har fått en helt ny funktion i Gamla Linköping. Studien undersöker även personliga minnen och kollektiva berättelser från informanter i Linköping för att besvara de frågeställningar rörande Gamla Linköpings betydelse för staden, varför behovet av rekonstruktion finns och vilken betydelse personliga minnen har för studiens informanter. Slutsatser som dras i studien är att Gamla Linköping berättar om de enskilda människornas vardag och miljö i dennes tid och rum och att rekonstruktion i full skala är ett ypperligt tillfälle att återuppleva och tolka en dåtid. Studien visar även att känslor som glädje, lycka och nostalgi är det som framträder mest när informanter berättar om personliga minnen som aktiveras genom både platser och föremål. / The study examines the physical location of Gamla Linköping where the city of Linköping reconstructs and preserves its collective history through the buildings and the personal memories and stories that today together constitute a living museum. Houses and buildings have been moved from their original locations around the city and some have been given a completely new function in Gamla Linköping. The study also examines personal memories and collective stories from informants in Linköping to answer the questions concerning Gamla Linköping's importance to the city, why the need for reconstruction exists and what importance personal memories have for the study's informants. Conclusions drawn in the study are that Gamla Linköping talks about the everyday life and environment of the individual people in their time and space and that reconstruction on a full scale is an excellent opportunity to relive and interpret a past. The study also shows that emotions such as happiness, joy and nostalgia are what emerges most when informants talks about personal memories that are triggered by both places and objects.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare. Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ”Huck” Hultgren. Som hjälp för analysen av skulpturerna har en ikonografisk metod använts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt handlar om hur konst kan påverka människor. Uppsatsen visar att skulpturerna i Hyssna framförallt har sin betydelse som kulturarv men att de till viss del har ett religiöst och liturgiskt värde. Skulpturerna i Lundby har i högre utsträckning ett religiöst och liturgiskt värde för sin församling. De har inte fått någon speciell utformning för att passa dagens kyrkobesökare eller svenska kyrkans lära av idag. Det finns också en oenighet vad gäller det religiösa och konstnärliga utformandet av Lundbyskulpturerna.

No description available.

I Gamla Uppsala har det förekommit arkeologiska utgrävningar i omgångar i flera år och decennier då platsen är känd för att ha varit bebodd så långt bak i tiden som järnåldern. Den senaste utgrävningen utfördes i samband med bygget av en järnvägstunnel som är en del av Ostkustbanan. Arkeologiska utgrävningar har delvis syftet att ta reda på hur folk har levt på en plats dvs. vilka grödor som odlades, vilka redskap som användes osv. För att få fram information från förhistoriska boplatser använder arkeologerna sig av olika metoder. En av dessa metoder är makrofossilanalys. Makrofossilanalys går ut på att fröer av bland annat sädesslag och ogräs extraheras, kvantifieras och artbestäms. Denna metod har legat till grund för detta projekt i syfte att funktionsbestämma tre hus från en järnåldersboplats i Gamla Uppsala. Metoden visade sig vara väldigt användbar i detta projekt då resultatet i viss utsträckning har kunnat användas för funktionsbestämning men det blev uppenbart att metoden enbart ger antydningar och fungerar bäst i kombination med andra metoder exempelvis fosfatanalys i en kombination med en tolkning av det övriga arkeologiska materialet. / There have been several excavations in Old Uppsala over the years and decades since the area has been inhabited since the Iron Age. The most recent excavation took place in connection with the construction of a railway tunnel, which is a part of the East Link project. The object of an archaeological excavation is to obtain information about the way in which previous civilizations lived in a specific location, what kind of crops were cultivated, what kind of tool were being used, and so forth. In order to obtain information about prehistoric settlements, archaeologists use a variety of different methods. One of these methods is called macrofossil analysis. By using macrofossil analysis, seeds and cereals, in the shape of macrofossils, can be extracted from soil samples. By analysing macrofossils, it is possible to obtain information about buildings and thereby establishing their purposes, for instance residence, barn, and so forth. In this thesis work, macrofossil analysis was used as a way to establish the different functions of three buildings from an Iron Age settlement in Old Uppsala.

Denna uppsats ämnar analysera den process och de kulturmiljövärden som bidrar till att aktörer identifierar platsen Gamla Uppsala som ett kulturarv, samt vem av aktörerna som besitter tolkningsföreträde av platsen. För att möjliggöra denna undersökning, har samtalsintervjuer, granskning av rapporter och dokument, samt inventeringar av landskapet, ansetts utgöra lämpliga metoder för att besvara frågeställningarna. Svaren som framkommit i samband med studien pekar på att det finns en övergripande tanke om platsen som historiskt viktig, samtidigt som det även råder skiljaktigheter mellan vilka specifika kulturmiljövärden respektive aktör betonar. Kulturmiljövärdena beror även på aktörernas framställning av kulturarvet som något abstrakt eller fysiskt påtagligt. Resultatet av de två sista frågorna kan beskrivas utifrån att det finns ett tolkningsföreträde på platsen, som kan kopplas till politiska prioriteringar och ramverk, men även ekonomiska tillgångar. Dessa faktorer är i sin tur beroende av olika internationella, nationella och lokala kontexter, som påverkar de olika aktörernas möjligheter till inflytande över Gamla Uppsalas utformning.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som är ett dataspel som ska lära konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut där händelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillräckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrån det som står där. Frågeställningen har därför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den här frågan har jag tagit fram ett tillvägagångssätt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament. Detta tillvägagångssätt har bestått av att fastställa vilken miljö som konceptillustrationerna avser, en textanalys av Gamla Testamentet där miljöbeskrivningar har eftersökts, en litteraturstudie av arkeologiska källor som bidragit med information som inte Gamla Testamentet har kunnat ge, en analys av Testaments grafiska stil och framtagandet av riktlinjer som jag sedan har följt vid skapandet av konceptillustrationerna. Min förhoppning är att andra som är i färd med att utveckla ett spel som på något sätt har förankring i en befintlig berättelse eller historisk händelse, kan få idéer och förslag från mitt arbete till hur man kan gå tillväga för att skildra miljö.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.